The Life Cycle Energy Optimisation (LCEO) methodology aims at finding a design solution that uses a minimum amount of cumulative energy demand over the different phases of the vehicle's life cycle, while complying with a set of functional constraints. This effectively balances trade-offs, and therewith avoids sub-optimal shifting between the energy demand for the cradle-to-production of materials, operation of the vehicle, and end-of-life phases. This work further develops the LCEO methodology and expands its scope through three main methodological contributions which, for illustrative purposes, were applied to a vehicle sub-system design case study. An End-Of-Life (EOL) model, based on the substitution with a correction factor method, is included to estimate the energy credits and burdens that originate from EOL vehicle processing. Multiple recycling scenarios with different levels of assumed induced recyclate material property degradation were built, and their impact on the LCEO methodology's outcomes was compared to that of scenarios based on landfilling and incineration with energy recovery. The results show that the inclusion of EOL modelling in the LCEO methodology can alter material use patterns and significantly effect the life cycle energy of the optimal designs. Furthermore, the previous model is expanded to enable holistic vehicle product system design with the LCEO methodology. The constrained optimisation of a vehicle sub-system, and the design of a subset of the processes which are applied to it during its life cycle, are simultaneously optimised for a minimal product system life cycle energy. In particular, a subset of the EOL processes' parameters are considered as continuous design variables with associated barrier functions that control their feasibility. The results show that the LCEO methodology can be used to find an optimal design along with its associated ideal synthetic EOL scenario. Moreover, the ability of the method to identify the underlying mechanisms enabling the optimal solution's trade-offs is further demonstrated. Finally, the functional scope of the methodology is expanded through the inclusion of shape-related variables and aerodynamic drag estimations. Here, vehicle curvature is taken into account in the LCEO methodology through its impact on the aerodynamic drag and therewith its related operational energy demand. In turn, aerodynamic drag is considered through the estimation of the drag coefficient of a vehicle body shape using computational fluid dynamics simulations. The aforementioned coefficient is further used to estimate the energy required by the vehicle to overcome aerodynamic drag. The results demonstrate the ability of the LCEO methodology to capitalise on the underlying functional alignment of the structural and aerodynamic requirements, as well as the need for an allocation strategy for the aerodynamic drag energy within the context of vehicle sub-system redesign. Overall, these methodological developments contributed to the exploration of the ability of the LCEO methodology to handle life cycle and functional trade-offs to achieve life cycle energy optimal vehicle designs. / Livscykelenergioptimerings-metodologin (LCEO) syftar till att hitta en designlösning som använder en minimal mängd av energi ackumulerat över de olika faserna av en produkts (i detta arbete i formen av ett fordon) livscykel, samtidigt som den uppfyller en förutbestämd uppsättning funktionella begränsningar. Genom detta kan avvägningar balanseras effektivt, och därmed undviks suboptimala förskjutningar mellan energibehovet för vagga-till-produktion av material, fordonets användningsfas samt hantering av det uttjänta fordonet, på engelska kallad End-Of-Life (EOL). Detta arbete vidareutvecklar LCEO-metodologin och utvidgar dess omfattning genom tre huvudsakliga metodologiska bidrag, som, för illustrativa syften, har applicerats på en fallstudie av ett fordons sub-systemdesign. En EOL-modell baserad på substitution med korrigeringsfaktorer, är inkluderad för att uppskatta energikrediter och bördor som härrör från hanteringen av det uttjänta fordonet. Flera olika scenarier som beskriver återvinning med olika nivåer av antagen degradering av egenskaper hos de återvunna materialen har definierats, och deras respektive LCEO utfall har jämförts med motsvarande resultat för scenarier baserade på deponering och förbränning med energiåtervinning. Resultaten visar att införandet av en EOL-modell i LCEO-metodologin kan ändra flöden och mönster kring materialanvändning och har en signifikant påverkan på den totala livscykelenergin i de optimala fordonsdesignen Då valet av EOL-modell har signifikans för LCEO utfallet, har de föregående, statiska modellerna kompletterats med en utvidgning mot en mer holistisk systemstudie utifrån LCEO. I denna utvidgning studeras frågor kring optimerade produktsystem, framförallt avseende en delmängd av EOL processernas parametrar som har inkluderats i form av kontinuerliga designvariabler med antagna barriärfunktioner som modellerar deras genomförbarhet. Resultaten visar att LCEO kan användas för att finna den optimala designen av en fordonskomponent tillsammans med dess associerade, ideala, syntetiska EOL-scenario. Dessutom demonstreras metodens förmåga att identifiera de underliggande mekanismer som möjliggör den optimala lösningens avvägningar. För att utöka komplexiteten i de ansatta funktionella begränsningarna har även form-relaterade variabler och aerodynamiska motståndsberäkningar tagits med. I det här fallet används krökningen på den studerade fordonskomponenten som ytterligare en variabel i LCEO analyser, med dess inverkan på det aerodynamiska motståndet och i och med detta variationer i användningsfasens energibehov. I detta fallet har det aerodynamiska motståndet tagits med i analysen genom uppskattning av motståndskoefficienten av en fordonskomponent framtagen genom strömningsmekaniska beräkningar. Denna uppskattning används sedan för att modellera den energi som krävs av fordonet för att övervinna det aerodynamiska luftmotståndet. I detta sammanhang visas också på behovet av en strategi för allokering av den aerodynamiska motståndsenergin hos en sub-komponent i relation till helheten, när fokus ligger på design av ett sub-system hos ett fordon. Resultaten visar att LCEO beskriver den underliggande funktionella synergin mellan de ansatta strukturella och de aerodynamiska kraven. Detta arbete bidrar till att LCEO utvecklas i flera olika avseenden som utgör väsentliga steg mot en pro-aktiv metod som kan hantera livscykel- och funktionella avvägningar i en optimal fordonsdesign ur ett livscykelenergiperspektiv.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

Det är naturligt att det uppstår konflikter bland människor som arbetar tillsammans, speciellt när de arbetar under stress och stora påfrestningar så som det ser ut i stora delar av dagens vård- och omsorgsorganisationer. Forskning visar att chefer använder 20–25 % av sin tid till att hantera konflikter. Vidare pekar forskning på vikten av att chefer har kompetens i konflikthantering och att chefer har svårt att använda sig av stödresurser på grund av uppdragets utformning men att det sociala stödet är avgörande för både chefens hälsa och ett gott ledarskap. Syftet med den här undersökningen är att bidra med kunskap kring vilka förutsättningar första linjens chefer har för att hantera konflikter i det dagliga vård-och omsorgsarbetet samt vilka strategier de använder. Vi har intervjuat sex inom äldrevården. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i följande kategorier: (1) Strategier, (2) utmaningar och (3) kompetensutveckling. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplevde sig ensamma i sina yrkesroller, att tidsbristen är påtaglig både för konflikthanteringen och för att arbeta förebyggande, samt att de saknar kunskap kring konflikthantering i skilda kulturer. Cheferna betonade vikten av att förhålla sig neutral, att agera skyndsamt och att inta en stödjande roll som särskilt viktiga förhållningssätt i konflikthantering. I resultatdiskussionen diskuteras problemet med att första linjens chefer har extremt höga krav på sig där de förväntas att vara stödjande och hantera skilda arbetsuppgifter trots bristande förutsättningar. Utifrån resultatet föreslår vi att arbetsgivaren inför mentorskap som ger chefen tillgång till ett bollplank för råd och yrkesrelaterade diskussioner. Vidare tror vi att reflektionsgrupper med reflektionsledare bör erbjudas minst en gång i månaden, där cheferna reflekterar över hur de bäst kan hantera sina utmaningar, men också kan utveckla sitt ledarskap och sin självkännedom. / It is no surprise that conflicts arise among people who work together, especially when they work under stress and great liability as it appears in large parts of today’s healthcare and care organizations. Research shows that managers spends 20-25% of their time managing conflicts. Although research emphasizes that social support is crucial for manager’s health and leaders abilities and they need competence in conflict management, managers have difficult using support resources due to the design of their assignment, The purpose of this study is to contribute with knowledge about the conditions experienced by managers in dealing with conflicts and what strategies they use. We interviewed six managers employed in the elderly care. Data was analyzed using qualitative content analysis. The analysis resulted in the following three categories: (1) Strategies, (2) challenges and (3) skills development. The results show that managers felt alone in their professional roles, that the lack of time was evident both for conflict management and for preventive work and that they lack knowledge about conflict management in different cultures. Managers emphasized the importance of neutral, to act quickly and to take a supportive role as being particularly important in conflict management. In the results discussion, the problem of extremely high demands in terms of expectations for managing a wide variety of work tasks while being supportive, despite the lack of acceptable prerequisites. Based on the results, we suggest that employers introduce a mentorship to give managers easy access to own sounding board for advice and professional discussions with. Furthermore, we believe that reflection groups with reflection leaders should be offered at least once a month where managers may how they can deal with their challenges in the best possible way, but also develop their leadership and self-awareness.

Sexual conflicts arise when there is a difference in how females and males of a species or population achieve their maximum reproductive fitness. In intralocus sexual conflicts, alleles at a given locus are exposed to conflicting, or antagonistic, selection pressures. Based on a Genome-wide association study on sexually antagonistic genes in Drosophila melanogaster (fruit flies), the aim of this study was to investigate whether the candidate gene CG3598 exhibits sexually antagonistic effects on fitness between the 2 identified alleles of the gene. The study was performed on females from a Canton-S population of D. melanogaster who, by genetic manipulation through CRISPR Cas9, carried one of the 2 alleles of the CG3598. 6 excision lines of females had allele 1 and 5 excision lines had allele 2. The females were mated with "wild type" males from a Canton-S population in mediums prepared with about 6 mg of live dry yeast, after which the females were moved to separate mediums to lay their eggs. After 12 days, the adult offspring were counted and statistical calculations were performed on the average number of offspring per female for each line and allele. An Independent sample t-test showed that the females’ average fecundity did not differ between alleles (p = 0.059) and a Nested ANOVA analysis indicated that the average fecundity for each line within each allele differed (p = 0.023). Due to the fact that similar studies have found the same result, it may be necessary to investigate and possibly change the experimental design of the method to enable competition between females with different genetic conditions in order to observe a difference in fertility based on the females' ability to compete. / Sexuella konflikter uppstår när det finns en skillnad i hur honor och hanar i en art eller population uppnår sin maximala reproduktiva fitness. Vid intralocus sexuella konflikter utsätts alleler vid ett givet locus för motstridiga, eller antagonistiska, selektionstryck. Baserat på en Genome-wide association study om sexuellt antagonistiska gener hos Drosophila melanogaster (bananflugor) syftade denna studie till att undersöka huruvida genkandidaten CG3598 uppvisar sexuellt antagonistiska effekter på fitness mellan de 2 identifierade allelerna av genen. Undersökningen utfördes på honor från en CantonS-population av D. melanogaster som genom genmodifiering av CRISPR Cas9 bar en av de olika alleler av genen CG3598. 6 linjer av honor bar allel 1 och 5 linjer bar allel 2. Honorna parades med ”wild type”-hanar från en CantonS-population i rör preparerade med ca 6 mg levande torrjäst, varpå honorna förflyttades till separata rör för att lägga sina ägg. Efter 12 dagar räknades de vuxna avkommorna och statistiska beräkningar utfördes på det genomsnittliga antalet avkommor per hona för respektive linje och allel. Ett oberoende t-test visade att honornas genomsnittliga fekunditet inte skiljde sig mellan alleler (p=0,059) och en Nested ANOVA-analys indikerade att genomsnittlig fekunditet för varje linje inom respektive allel skiljde sig (p=0,023). Då även liknande studier funnit samma resultat kan det vara nödvändig att studera och eventuellt förändra den experimentella designen av metoden för att möjliggöra konkurrens mellan honor med olika genetiska förutsättningar för att kunna observera en skillnad i fekunditet baserat på honornas förmåga att konkurrera.

One of the biggest challenges with today's conservation strategy has been the increase in human-wildlife conflicts in rural areas. Different strategies in conservation have been presented, such as mainstream conservation and convivial conservation, both with the same goal but different approaches when it comes to economic, social and environmental aspects. Conservation of species and mitigation of human-wildlife conflicts are complex, both in practice and in theory. This makes the subject important to study in order to improve conservation models which in turn improve livelihoods, attitudes and surroundings for villagers affected by the conflicts. In this paper, the authors performed interviews with representatives of two administrations working with conservation of elephants as well as interviews with villagers living in wildlife management areas (WMA), specifically Burunge Wildlife Management Area (BWMA) in Manyara region, Tanzania. This paper aims to examine villagers’ perception of the BWMA and if the wildlife management areas fulfil their purpose and live up to their expectations as well as examine the potential perks and risks for villagers that live near wildlife areas. The overall perception was that the villagers were satisfied with the BWMA and the organization seemed to be successful in fulfilling their purpose regarding conservation. The risks of living near wildlife areas does seem to surpass the perks, both when looking from an economic perspective and overall safety, which makes the solutions to the conflicts a subject of great importance. / En av de största utmaningarna med dagens bevarandestrategier har varit ökningen av konflikter mellan människor och vilda djur. De olika strategierna som presenterats inom bevarande, som mainstream conservation och convivial conservation, har samma mål men olika tillvägagångssätt när det kommer till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Att bevara arter och mildra konflikterna mellan människor och vilda djur är komplext, både i praktiken och i teorin. Detta gör det till ett ämne värt att studera vidare för att förbättra modeller för bevarande, vilket i sin tur ämnar stärka områden som: försörjning, attityder och omgivningen för bybor som drabbats av dessa konflikter. I denna artikel genomförde författarna intervjuer med representanter från två administrationer som arbetar med bevarandet av elefanter samt intervjuer med bybor som bor nära viltförvaltningsområden, närmare bestämt Burunge Wildlife Management Area (BWMA) i Babati-distriktet, Tanzania. Den här artikeln syftar till att undersöka bybors uppfattning om BWMA och huruvida viltförvaltningsområden uppfyller sitt syfte och lever upp till dess förväntningar samt att undersöka de potentiella förmånerna och riskerna för bybor som bor nära dessa områden. Den övergripande uppfattningen var att majoriteten av byborna var nöjda med BWMA och att organisationen verkade ha lyckats med att uppfylla sitt syfte gällande bevarande. Riskerna med att bo nära viltområden tycks överträffa fördelarna, både från ett ekonomiskt- och trygghetsperspektiv vilket motiverar att lösningarna på konflikterna prioriteras.

Stora förändringar har skett på arbetsplatser under de senaste 40 åren.  Arbetsgivare ställer allt högre krav på sina arbetare att täcka upp längre och mer av arbetstiden det vill säga olika delar av dagen, veckan och året. Organisationers ständiga omstrukturering och nedskärning bidrar till underbemanning, vilket ökar arbetsbelastning samt stress på arbetarna som måste vara tillgängliga längre timmar för att klara av arbetskraven. Även att inte enbart arbetsplatsen ställer höga krav på individer, utan familjelivet och särskilt barnomsorg kräver mycket energi och tillgänglighet. Samt genom långa arbetspass så minskar automatiskt tiden och energin till att hinna spendera med familj och barn. Detta bidrar till konflikter mellan arbete-familjelivet. / Major changes have taken place in workplaces over the last 40 years.  Employers are increasingly demanding on their workers to cover up longer and more of working hours, i.e. different parts of the day, week and year. Organisations permanent restructuring and cutbacks contribute to understaffing, which increases workload and stress on the workers who must be available for longer hours to cope with the work requirements. Also that not only the workplace places high demands on individuals, but family life and especially child care requires a lot of energy and availability. As well as through long shifts, the time and energy are automatically reduced to spend with family and children. This contributes to conflict between work-family life.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna.</p><p>Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions.</p><p>One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance.</p>

The Purpose of this essay is to seek an answer to whether or not a conflict exists between priests of the Assyrian Church, the Syrian Orthodox Church and the Coptic Church in contemporary Swedish society, as well as to examine the environment between the three. The theological dissimilarities will be studied (from a historical standpoint), along with the interviewed participants views on the division in Christianity which will be presented also. I choose to interview six priests/chorbishops who live and work in Sweden, and the result was analyzed according to the senior professor of peace- and conflict, Peter Wallensteen’s theories on conflict and conflict resolution, where important issues are laid out to identify the core problem, and theological differences are discussed and compared from a union perspective. The result of the interviews illustrate a clear response that the participants experience a lack of functioning collaborations (from the Assyrians Church view, a collaboration is absent from the Syrian Orthodox Church and the Coptic Church, and vice versa) and most of the participants experience negative consequences from the divide in churches, as they strive for unity in Christianity as a whole. The theological differences between the churches proves not to be as significant as expected, the actual predicament lies partly in language-and phrase division along with a general rejection of each other’s interpretations. In many instances all the churches mean to express the same things, but it is the explanation of expressions that vary and cause misunderstandings. Consequently it is imperative for these churches to develop functional communication to (amongst other issues) solve their interpretations. If not to unify, then to develop an acceptance for each other and the different understandings.