The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

<p>The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.</p>

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named “Kulturutredningen” waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy. One ofthe changes suggested is an altering of the quality concept which could lead to a lessimportant role, for the quality concept, in Swedish culture policy. This would also have aneffect on how the Swedish government distributes subsidies to the cultural sector.The purpose of this thesis is to identify how The Swedish Art Council and the County Councilin Stockholm deal with the problematic aspects of quality and how they define it. Ininterviews, the handling officers in the area of dance and theatre, has described their views onquality and how they use it in their work with distributing subsidies to the cultural sector.Through these interviews we have noted similarities as well as differences. One of thedifferences that we discovered is that the Swedish Art Council, contrary to the CountyCouncil in Stockholm, always uses an external group of people, working in the cultural sector(for example as directors or choreographers), to help them decide who will receive subsidies.Nevertheless, both the County Council of Stockholm and the Swedish Art Council havealmost identical views on the definition of quality. That is: the definition has to be individualand is therefore subjective.We have also discovered signs of the New Public Management movement appearing in theorganisations. For example, in work of the Arts Council these signs were found in the designof the Art Councils application for subsidy.

No description available.

I detta examenarbete fokuseras den konstnärliga kanon och speglingen av denna i läroböcker genom en kvalitativ studie av läromedel i bildämnet. Ämnesområdet undersöks i en läromedelsanalys där materialet via ett subjektivt urval handplockats för ändamålet. Studiens syfte är att kartlägga hur rådande konstnärlig kanon speglas i läromedel för bildämnet. Läromedlen har analyserats enligt metoden för kvalitativ komparativ innehållsanalys. Jag har undersökt fyra läroböcker som avsetts användas på gymnasieskolans estetiska program. Resultatet visar att den traditionella västerländska konstkanon representeras i läroböckerna samt att tre av fyra läroböcker nämner samtidskonst.

This study is meant to examine and analyze the government’s and government agencies’ use of the concept of quality. To do this the definition of the term quality has been divided into two different terms, quality of cultural policy quality and artistic quality, to better understand the term. The material used in this study consists of the government proposition Tid för kultur 2009/10:3, SOU 2009:16, and the annual reports of Statens kulturråd and Konstnärsnämnden 2019. The annual reports have been studied to find out how Statens kulturråd and Konstnärsnämndens use the term quality, and how quality guides them in their funding of different artforms. In conclusion the importance and the use of the term quality is discussed.

Uppsatsen utreder populärmusikens ställning i den svenska kulturpolitiken med fokus på musikarrangörer. Bakgrunden består delvis i grundandet av riksförbundet Svensk Live och deras publikationer "Vi fortsätter spela pop (men vi håller på att dö)" och "Maktens Musik" som menar att delar av populärmusiken inte kan överleva eller utvecklas utan stöd. Stödet menar man att populärmusiken oftare nekas än andra genrer med en längre historia av att organisera sig och beviljas statliga stöd. Bakgrunden redogör även för musikvetenskaplig forskning och diskussioner kring begreppet "populärmusik" samt en historisk överblick av modern svensk kulturpolitik med musikarrangörer i fokus och ett redogörande för dagsläget utifrån rapporter från Myndighet för Kulturanalys och Kulturrådet. Populärmusik definieras utifrån Svensk Lives definition att begreppet innefattar all musik som inte är jazz eller konst-, folk- och världsmusik. Undersökningen görs genom en närläsning av hur sökande populärmusik-arrangörer motiverar sin rätt till medel i bidragsansökningar från 2007 och 2017 till Musikverket, Kulturrådet och Stockholms Kulturförvaltning. 2007 och 2017 jämförs för att notera eventuella skillnader då det tidigare kulturpolitiska målet om att motverka kommersialismens negativa verkningar togs bort 2009 och bildandet av Svensk Live 2017. För att komplettera och skapa underlag för diskussion undersöks även ansökningar från genrer som tillhör konstmusiken och jazzen. Även genrefördelningen undersöks genom att ta fram statistik över fördelning och hur den förändrats under samma tidsperiod. Resultatet av undersökningen visar att genrefördelningen skiljer sig mellan institutionerna, samt att populärmusikens del generellt sett har ökat i takt med ett ökat söktryck men att den generellt sett fortfarande får mindre än en majoritet av övriga genrer. Undersökningen visar att argumentationen från populärmusiken har förändrats mellan 2007 och 2017 samt att den skiljer sig från övriga genrer genom att generellt sett motivera med fler utommusikaliska aspekter och värden samt ett större behov att hävda icke-kommersialism. 2017 riktar man även kritik mot bidragsgivarna och visar i flera exempel på inflytande från Svensk Lives publikationer och opinionsdrivning som bland annat menar att "s k pop ska ses som kultur". Utifrån resultatet görs en analys och diskussion grundad i Pierre Bourdieus teorier om fält samt kulturproduktionsfältet två värdepoler där den ekonomiska setts som negativ och kulturella positiv. Begreppen populär- och konstmusik diskuteras med fokus på dess historiska konnotationer betydelse för ansökningarna samt hur begreppen ställs på tvären när ett ökat söktryck tyder på att en del av populärmusiken inte längre är tillräckligt kommersiell för att överleva utan stöd. Paralleller dras till hur jazzen gick från populärmusikalisk genre till konstmusikalisk status när den tappade sin popularitet och hur samma utveckling just nu håller på att ske med delar av den undersökta populärmusiken.

I uppsatsen läggs ett intersektionellt perspektiv på konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmåleriets undanskymda plats i allmänhet och de kvinnliga bonadsmålarnas osynliga roll i synnerhet. Uppsatsen består av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av några historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats är att klassanalys lyser med sin frånvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nämns förhållandevis sällan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och på olika sätt medan etnicitet mest omnämns som en kanoniserad uteslutning. I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen. Därpå presenteras Bengta Persdotter i Hyhult som ett exempel ur den kvinnliga skaran målare. I samband med det görs en möjlig attribuering av en bonad till henne. En historiografisk undersökning av folkkonstbegreppet påvisar hur det skapats av forskare för att särskilja folket från den kulturella eliten. Först betecknade folkkonst det förindustriella bondesamhällets konstnärliga föremål och den lyftes fram i en strävan att profilera en nationell identitet under senare 1800-tal. Under tidigt 1900-tal kom forskarnas attityder att bli nedlåtande. Teorier om ”gesunkenes Kulturgut” och stilretardation myntades för att leva kvar mot seklets slut. Ett begrepp som fortfarande används är ”horror vacui” vilket jag analyserar kritiskt och ger ersättningsförslaget ytmässig bildförtätning. En annan utveckling av begreppet är att det efterhand vidgats till att omfatta konsumtionssamhällets vardagsyttringar i en väldigt bred förståelse. Det får till följd att värderingen relativiseras. Undersökningen visar därtill att folkkonsten försummats av konstvetenskapen. Exempel på forskningens växlande värdering av sydsvenskt bonadsmåleri redogörs. I det tredje kapitlet diskuterar jag först resultatet från första kapitlet i relation till olika texter om konsten i termer av hur kultur och institutioner förhåller sig till främst klass men också kön och etnicitet. Några resultat från rapporter på fältet belyser situationen och tydliggör behovet av att inkludera de sociala kategorierna klass, kön och etnicitet i analyser av ojämlika maktförhållanden i konstvärlden. I det fjärde kapitlet jämför jag några bilder på bönder och adelsmän med avsändare från de olika klasserna adel, borgarklass och allmoge för att föra en diskussion om betydelsen av avsändarperspektiv och identifikation. I min diskussion drar jag några slutsatser om den diskursiva tystnaden kring framförallt klass. I uppsatsen dras linjer mellan olika skeenden i historien och våra dagar för att åskådliggöra samband mellan odlade attityder och dominerande norm i det fält som utgörs av konsten och konstvetenskapen.