The purpose of this survey is to analyze how civics teachers relate to freedom of speech in their classrooms. To examine this I want to study following questions a) What arguments for and against freedom of speech in the classroom do the teachers use? b) What strategies do the teachers use in class discussions to not risk result into conflicts or violating expressions? To analyze this, I have used a qualitative method in terms of interviews with six different teachers from both primary schools and secondary high schools. This was made on different locations in Sweden. The main theoretical points for this survey have been from Ulf Petäjäs freedom of speech theories how the western countries of democracy and its populations today doesn´t consider its value, but instead mostly talk about its boundaries. Also, Carsten Ljunggren and Ulrika Unemar Östs strategies amongst teachers when it comes to class discussions, what roles they choose to assume. For example, a moderator who let the students discuss freely, or an educator to maintain control over the classroom. And finally, Tomas Englunds deliberative discourse and Olga Dysthes dialogical dialogue regarding strategies how teachers engage in class discussions. The conclusions that I find are that the freedom of speech, teachers strategies and the teachers view towards the freedom of speech is never static but conditional to the climate of the discourse, depending on which subject they teach and how well they know their students. Which leads to my most definitive conclusion, that the freedom of speech among these teachers in this suvery is situation contingent.

Syfte och frågeställningar Denna studie vill undersoka varfor/varfor inte elever vill duscha i omkladningsrummet efter lektionerna i idrott och halsa. Fragestallningarna blir saledes: Hur stor andel av eleverna i arskurs nio duschar efter lektionerna i idrott och halsa? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers vanor av fysisk aktivitet? Duschar lagidrottare efter lektionerna i idrott och halsa i storre utstrackning an andra som ar fysiskt aktiva? Finns det nagot samband mellan att duscha efter lektionerna i idrott och halsa och elevers installning till amnet? Skiljer sig duschvanorna efter lektionerna i idrott och halsa mellan konen? Metod Med en enkatundersokning fick arskurs nio-elever fran tva skolor svara pa fragor kring fysisk aktivitet i och utanfor skolan samt upplevelsen av omkladningsrummet, genom att kryssa for det alternativ de ansag passa in bast pa dem. Respondenterna valdes genom ett bekvamlighetsurval da god kontakt redan fanns till dessa skolor och elever. Av de 132 elever som deltog i enkatundersokning svarade alla pa hela frageformularet, vilket ledde till noll bortfall. Resultat Pa de skolor denna enkatundersokning genomfordes var det vanligare att duscha i skolans omkladningsrum efter idrott och halsa-undervisningen bland dem som var fysiskt aktiva pa fritiden. De som duschar ar i huvudsak aktiva inom lagidrotter. Endast 28% av de elever som deltog i studien uppgav att de duschar efter idrottslektionen, flertalet av dem tyckte mycket bra eller helt okej om amnet idrott och halsa. Killarna duschade i skolans omkladningsrum efter idrottslektionen i storre utstrackning an tjejerna. Slutsats Enligt studien duschar mindre an en tredjedel av eleverna i skolans omkladningsrum efter lektionerna i idrott och halsa och mer an halften av eleverna tycker inte att omkladningsrummet ar frascht. De som duschar ar fysiskt aktiva pa fritiden dar de utovar lagsporter.

Mäns våld mot kvinnor och maktstrukturer är områden som flitigt diskuterats i allt från kvinnojourers rapporter till statens offentliga utredningar. I många av diskussionerna framkommer det att utländska kvinnor som invandrar till Sverige genom snabba anknytningar är särskilt utsatta för våld i sina äktenskap och samboförhållanden. Många gånger råkar utländska kvinnor illa ut på grund av bristande kunskaper i samhället gällande det våld utländska kvinnor utsätts för av sina män. Uppsatsens syfte är att utreda och analysera våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter att lämna mannen och söka uppehållstillstånd på en annan grund än anknytning. Till hjälp för att uppnå syftet tillämpas rättsdogmatiska metoden, kunskapskällemetoden och genusperspektivet. Metoderna och perspektivet tillämpas för att belysa våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i samhället kontra maktstrukturer som råder mellan våldsutsatta utländska kvinnor och svenska män.För att få resa in och vistas i Sverige krävs det att en utländsk person har någon form av uppehållstillstånd. Personen som ansöker om uppehållstillstånd kan antingen beviljas tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd. På grund av oroligheterna i världen och den ökade invandringen till Sverige infördes en lag om begränsningar kring vilka utlänningar som ska beviljas uppehållstillstånd. Begränsningarna kom även att påverka den grupp kvinnor som uppsatsen fokuserar på, utländska kvinnor som invandrar genom anhöriginvandring till en man bosatt i Sverige. I uppsatsen beskrivs regleringen kring anhöriginvandring och vilka utredningar som ska göras innan kvinnan beviljas uppehållstillstånd. Bland annat ska kvinnan beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år enligt tvåårsregel i UtlL. I vissa fall förekommer våld eller annan allvarlig kränkning mot kvinnor som har tidsbegränsat uppehållstillstånd. I de fallen kan kvinnor beviljas fortsatt uppehållstillstånd trots att förhållandet inte varat i två år. I uppsatsen skildras även kvinnojourer och kvinnorättsorganisationers arbete samt erfarenheter men även problem som de möter i sitt arbete. Kvinnojourer vittnar bland annat om vilka svårigheter utländska kvinnor kan möta när de försöker bryta upp från sin våldsutövande man. Exempel på svårigheter är språksvårigheter och fysiska samt psykiska svårigheter att ta sig ut i samhället då männen isolerar kvinnorna. Kvinnojourer skildrar även hur samhället påverkar och upprätthåller en fördom mot utländska kvinnor att de ofta ljuger för att beviljas uppehållstillstånd samt att det finns en tröghet när det gäller att hjälpa utländska våldsutsatta kvinnor. Avslutningsvis analyseras, utreds och diskuteras våldsutsatta utländska kvinnors möjligheter i det svenska samhället. I analysen framkommer det att utländska våldsutsatta kvinnor har en teoretisk möjlighet att lämna mannen och beviljas permanent uppehållstillstånd dock finns det vissa problem som gör att kvinnorna ändå råkar illa ut.

Många gånger händer det att eleverna inte syns tillräckligt för fritidshemslärare, det är då det sker kränkande handlingar utförda av andra elever. Den fysiska, psykiska och dolda mobbningen går obemärkt och det drabbar inte bara den utsatte utan det drabbar hela samhället. Syfte i denna studie är att undersöka hur fritidshemslärare arbetar förebyggande mot mobbning och kränkningar i sina verksamheter. Vi jämför två olika skolornas förebyggande arbete mot kränkning och mobbning, den ena med en likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande behandling och den andra med en Olweus antimobbningsprogram. Vi vill undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt detta påverkar fritidshemlärarnas arbete gentemot mobbning och kränkande handling som finns i respektive skolor Undersökningen kommer att belysas på olika sätt genom att intervjua både fritidshemslärare, elever och respektive skolors rektorer för att få en bättre förståelse och en bredare perspektiv för undersökningen. Resultatet och diskussionen visar bland annat att fritidshems lärarnas engagemang, närvaro och delaktighet kan vara avgörande i förebyggande syfte mot mobbningen. / Many times, it happens that the students are not visible enough to after-school teachers, this is when abusive acts are performed by other students. The physical, mental, and hidden bullying goes unnoticed, and it not only affects the victim, but it affects the whole society. The purpose of this study is to investigate how after-school center teachers work to prevent bullying and abuse in their activities. We compare two different schools' prevention work against abuse and bullying, one with an equal treatment plan against bullying and abusive treatment and the other with an Olweus anti-bullying program. We want to investigate to what extent and in what way this affects the after-school teachers' work towards bullying and abusive action that exists in each school. a broader perspective for the study. The results and the discussion show, among other things, that the after-school teacher ‘s commitment, presence and participation can be decisive in the preventive purpose against bullying.

No description available.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur personal i förskolan talar om fenomenet kränkning från kollegor i förskolan mot barn samt hur de upplever att de går tillväga om en sådan händelse skulle ske. Som mål att skapa en djupare förståelse om fenomenet formades två frågeställningar: Hur beskriver personal i förskolan sin upplevelse av kränkningar från kollegor i förskolan mot barn? och Hur uttrycker personal i förskolan upplevelsen inför att genomföra en kränkningsanmälan mot en kollega? Studiens empiri samlades in genom kvalitativ metod i form av fokusgrupper med sammanlagt sju förskollärare och två rektorer utspritt i tre olika fokusgrupper. Empirin förstods och analyserades med hjälp av fenomenologisk filosofi och Foucaults teori om makt. Studiens resultat belyser vad deltagarna diskuterat i förhållande till kränkningar från kollega mot barn utifrån bärande teman. Resultatet visade att kränkningar upplevs komplext utifrån individens egen livsvärld på det sätt att personal i förskolan till exempel upplever kränkningar som svårt att tolka eftersom barnen är små. Resultatet visade även att det kollegiala upplevs vara personifierat på det vis att personal i förskolan intar sin privata roll framför den professionella rollen gentemot kollegor.

Insult and the personal experience of being insulted constitute an ongoing societal issue. Despite the existence of a legally defined definition of insult, a new and controversial culture known as “the culture of offense” has emerged. The starting point of this study is to examine the phenomenon more closely to gain a better understanding of its nature and significance. The purpose of the study is to investigate social media as a possible cause, from the perspective of teachers, focusing on middle school students. Through a quantitative questionnaire, middle school teachers in schools located in Gävle and Uppsala were asked questions regarding students’ behavior in school in relation to their social media usage. Although only 11 respondents answered, it is evident that several individuals perceive change in student behavior associated with their media usage and a growing culture of offense. Several arguments pertaining to the culture of offense is further discussed in the text. One argument may be that the new culture has promoted a more open society where individuals are more inclined to express themselves in unjust situations. On the other hand, the importance of legal protection and freedom of speech is emphasized. The paper raises questions about how to ensure legal protection for those accused of insult and how to uphold the principle of free expression when people are afraid to voice their opinions. The text concludes by emphasizing the importance of being aware of and paying attention to new phenomena in society, even though experience of insult is subjective and vary among individuals.

Cyber bullying is a form of bullying that did not receive enough recognition in our society until the year of 2004. That same year, the social network Facebook was launched and is now the most popular social network site for youths in Sweden and around the world. Cyber bullying is a new phenomenon where the normal form of bullying is taken into the world of technology by using various technical artefacts such as mobile phones, computers and tablets to access the Internet. In this study the youths will be sharing their views and experiences on this subject. Aim: The aim was to ascertain the experiences of cyber bullying according to Swedish youth between the ages of 11- 16 years old in a Swedish class in Stockholm. Method: This will be presented by empirical interviews with a qualitative approach, as a method to illustrate the youths perception of this phenomenon. Results: The study results show that Facebook serves as a tool keeping youths connected through computer-mediated communication. Youths can edit and optimize their presentations of themselves online and choose how much of their private information they want to share with others. Based on the study, it has also been shown that anonymity is not essential among bullies. According to the participants they know who has insulted them or their friends because they are using their real Facebook accounts, which differs from previous study. The reason behind this may be that youths have become more comfortable social networking and they find it easier when they cannot see the person's reaction when they receive the negative comment written, in comparison to if the comment would have been said in the classroom. The study has also shown that those who have been bullied online either go to the same school with the bully or have acquaintances. The more online-exposure for example; having many social network friends and publishing private information, an individual chooses to have with their Facebook account, the greater the risk of being cyber bullied. Conclusion: Even though this is a narrow study, it brings insights on youths experience and exposure to cyber bullying.

The purpose of this study was to examine in which way personnel who work with LVM approach their client’s integrity, autonomy and their participation in decision making. We used a semistructured interview when we interviewed three social workers, one placement secretary and four care personnel who work at institutions for LVM. In the theoretical approach of this study we used the total institutions and the user influence by clients. The study has shown that personnel’s considerations to their client’s integrity, autonomy and participation in decisions are a convoluted problem. Care personnel who work at institutions are the unit that has the best opportunities to consider their client’s desires.  The placement secretary has a certain possibility to consider their clients desires when determining their placement. The unit of personnel that has a significant limitation when it comes to their client’s integrity and autonomy are social workers. Since LVM is a law of constraint it’s causing an insult to the client by losing their autonomy. In this regard it is impossible to consider clients integrity. / Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap kring hur personal som arbetar med LVM förhåller sig till sina klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut. Genom att använda semistrukturerade intervjuer har tre socialsekreterare, en placeringssekreterare samt fyra behandlingspersonal på LVM-hem intervjuats. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för denna studie är totala institutioner samt brukarmakt. Studien har visat att personals hänsynstagande till klienters integritet, autonomi och medverkan i beslut är en komplex fråga. Behandlingspersonal på institutioner är de som har störst utrymme att ta hänsyn till sina klienter. Placeringssekreterare har en viss möjlighet att kunna tillgodose klientens önskemål vid beslut om dennes placering. Den yrkeskategori som präglas av en markant begränsning till klientens integritet och autonomi är socialsekreterare. Genom att LVM som tvångslag medför en kränkning av en klient så mister denne sin autonomi. I detta avseende blir en hänsyn till en klients integritet i princip omöjlig.

Denna vetenskapliga essä är skriven utifrån att jag som fritidshemslärare vill undersöka och få större förståelse för det komplexa samarbetet mellan föräldrar och fritidshemspersonal. Jag vill genom denna uppsats ta reda på hur jag som fritidshemslärare kan bygga upp ett förtroendekapital hos föräldrarna, få ett väl fungerande samarbete och ta reda på var gränsen går mellan att kränka eller fostra en elev. Jag har använt mig av processkrivande samt ett hermeneutiskt arbetssätt, där jag har pendlat mellan olika synsätt samt perspektiv och tolkat dessa. Jag har tittat närmare på de informella regler vi har på fritidshemmet och hur vi förmedlar dessa till föräldrar samt elever. Jag har också undersökt om det finns tydliga regler för när och var överlämning av ansvar för eleverna sker från fritidshemmet till vårdnadshavare. Med hjälp av Uri Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt perspektiv har jag tydliggjort hur samarbetet mellan vårdnadshavare och fritidshem påverkar eleven. Bronfenbrenners modell visar hur elever påverkas av olika kringliggande faktorer och sammanhang. Jag har även undersökt hur samspelet kring föräldrarnas partikulära intressen samspelar med skolans universella. De teorier och begrepp som har varit centrala i min analys är; partikulära samt universella intressen, mikro-, meso-, exeo- och makrosystem. / This scientific essay is written on the basis that I, as an after-school center teacher, want to investigate and gain a greater understanding of the complex collaboration between parents and after-school center staff. I want to find out how I, as an after-school center teacher, can build up an amount of trust with the parents, get a well-functioning collaboration and come to a better understanding of where the line goes between offending or educating a student.  I have used process writing and a hermeneutic approach, where I have commuted between different approaches and perspectives and interpreted these. I have taken a closer look at the informal rules we have at the after-school center and how we convey these to parents and students. I have also investigated whether there are clear rules for when and where the submission of responsibility for the students takes place, from the after-school center to the guardians. With the help of Uri Bronfenbrenner's developmental ecological model and perspective I have clarified how the collaboration between guardians and after-school centers affects the student. Bronfenbrenner's model shows how the students are affected by various surrounding factors and contexts. I have also investigated how the interaction around the parents' particular interests interacts with the school's universal interests.   The theories and concepts that have been central to my analysis are particular and universal interests, micro, meso, exeo and macro systems