Denna studies syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av erkännande under sin skolgång. Det empiriska materialet för denna studie består av fyra lågt strukturerade livsberättelseintervjuer. Intervjupersonerna består av tidigare nyanlända elever som retrospektivt reflekterar kring och ser tillbaka på upplevelser under sin skolgång. Empirin tolkas med hjälp av erkännandets moral (Honneths, 2003), samt en teoretisk framställning av erkännande i en skolkontext (Trondman, 2016). Datan analyserades utifrån en hermeneutisk tolkning, där resultatet visade på att det är upplevelsen av handlingar som är avgörande för om det nås ett erkännande eller en moralisk kränkning. Vidare synliggörs det att oavsett vilken form av erkännande som ämnas uppnås, behöver individens självrelationer relateras till handlingarna. Således behövs en holistisk bild för att kunna bidra till att individen bygger upp eller bibehåller en positiv självrelation. / The purpose of this study is to explore newly arrived students' experiences of recognition during their schooling. The empirical material for this study consists of four low structured life-story interviews. The interviewees consist of former newly arrived students who retrospectively reflect on and look back on experiences during their schooling. The empirical data is interpreted with the help of the morality of recognition (Honneths, 2003), as well as a theoretical interpretation of recognition in a school context (Trondman, 2016). The data was analyzed based on a hermeneutic interpretation, where the results showed that it is the experience of an action that is decisive if recognition or a moral violation is achieved. Furthermore, it is made clear that regardless of what form of recognition is intended to be achieved, the individual's self-relations need to be related to the actions. Accordingly, a holistic picture is needed to be able to contribute to the individual building up or maintaining a positive self-relationship.

I denna studentuppsats har jag valt att lägga fokus på ironi och dess förekomst i de lägre åldrarnas klassrum. Syfte med studien är att undersöka om det förekommer ironi i dagens Fk–3 klassrum och i vilka former det i sådana fall är. Undersökningen bygger på en observationsstudie i dels en årskurs 1, dels en årskurs 3, på en skola i mellansverige, där de frågeställningarna i arbetet ligger till grund. Resultatet i studien visar en indikation på att ironi förekommer, att det är något som förekommer både från lärare–elev och elev–lärare. Valet av litteratur har gjorts dels utifrån föreställningen att ironi anses vara opassande i de lägre åldrarnas klassrum, dels för att se barns förståelse för fenomenet. / This student paper focus on irony and its occurrence in the lower age class-room. The purpose of this study is to examine if there is irony in today’s Fk–3 classrooms and if so, what forms are there. The survey is based on a observa-tional study in a year one classroom and a year three classroom located in the middle of Sweden and it’s the issues in this work that form the basis. The results show an indication that irony exists, that there is something that exist between teacher–student and student–teacher. The choice of literature was made based on the notion that irony is considered inappropriate in the lower age classroom and to see children’s understanding of concept and phe-nomena.

Mobbning är ett universellt fenomen som sker i olika miljöer i gruppsammanhang, bland annat på arbetsplatser och i skolor. Psykisk ohälsa ökar i takt med att mobbningen ökar, och kan ge livslånga effekter hos mobbningsoffret. Syftet med den här studien är att undersöka hur mobbning hanteras i svenska skolor. Specifikt undersöker studien olika strategier som elevhälsoteamen arbetar med för att förebygga mobbning och motverka pågående mobbning i skolmiljön och hur det arbetet ser ut utifrån ett individ- och grupperspektiv, samt huruvida mobbning orsakas av individuella eller sociala faktorer. Denna studie utgår ifrån socialpsykologiska teorier och begrepp kring social identitet, gruppdynamik och sociala normer. Tio intervjuer genomfördes och urvalet bestod av respondenter verksamma inom elevhälsan, både som kuratorer och skolsköterskor. Studiens resultat visar att mobbning är ett gruppfenomen snarare än ett individfenomen. Det har framkommit olika arbetssätt att arbeta både förebyggande och åtgärdande på individnivå och på gruppnivå. Det har även visat sig att lärare har en väsentlig påverkan på det förebyggande arbetet mot mobbning. Elevhälsans arbete får bäst resultat när samtlig skolpersonal arbetar med varandra för att motverka mobbning är ett ytterligare resultat. / Bullying is a universal phenomenon that occurs in group settings, including workplaces and schools. Mental illness increases as bullying increases and might cause the victim lifelong effects. The aim of this study is to look into how bullying is handled in Swedish schools. The study specifically explores different strategies that the student care team works on preventing the occurrence of bullying and ongoing bullying in the school environment from an individual and group perspective, and whether bullying is caused by individual or social factors. This study is based on social psychological theories and concepts such as the social identity theory, group dynamics and social norms. Ten interviews were conducted in the process. The results of this study demonstrate that bullying is a group phenomenon. It has shown different working methods to prevent and remediate from individual and group level. The results of this study reveal that bullying is a group phenomenon rather than an individual one. There has also been emphasis and great importance on the essential influence of the teachers in the work. It has been shown that the work of student care gets the best results when everyone at the school helps each other to counteract bullying.

Violation of a person’s integrity through crime is a non-financial damage regulated in the Tort Liability Act, Chapter 2, section 3. The provision states that for liability to be imposed on the perpetrator, it is required that the violation is caused through crime and that the violation is assessed as serious. Whether a violation is considered serious depends on all relevant circumstances surrounding the offence. These circumstances can either be related to the criminal offence itself, the perpetrator, or the victim. Through a legal dogmatic method, the overall purpose of this thesis has been to contribute with an understanding of the concept of violation and its distinctive features, with a special focus on victim-related circumstances. By studying the development in case law, both from the Swedish supreme court and lower courts, and guiding decisions from the Swedish Crime Victim Authority, the analysis has shown that if a victim, prior to the violation, behaves reprehensibly it may indicate that the victim is not safeguarding his or her integrity. This may lead to the perpetrator not being liable for damages, or in the alternative, that the damages are reduced. The thesis has sought to provide an answer to when and how the victim’s behavior affects his or her right to get compensated for a violation through crime. Although the victim’s behavior can affect the assessment of the violation in hand, the thesis has shown that the victim’s own perception of the violation is not of primary importance to whether he or she should get compensated. This is because the assessment of the damages shall be based on objective criteria where prevailing ethical and social values are of interest. Therefore, one could argue that the damages for violation through crime is intended to compensate for the criminal offence itself rather than to compensate for any actual harm. In this way, the provision on violation through crime distinguish from other types of dam- ages that are governed by the Tort Liability Act. The opposition between different interests – such as subjective/objective and violation/harm – has shown that the concept of violation is struggling with an inherent conflict and ambivalence. In accordance with the purpose of this thesis, attention has been drawn to the concept of violation and its ambivalent nature in order to highlight its characteristics and distinctive features.

<p> </p><p> </p><p> </p><p><p><p>About two years after publishing so called Muhammad cartoons in Denmark, the Swedish regional newspaper</p><p><em>Nerikes Allehanda </em>in Orebro published an editorial on self-censorship. A drawing of Prophet Muhammad as a Roundabout dog, drawn by <em>Lars Vilks</em>, was illustrating the article. Publishing of Muhammad drawing was followed by reactions both in Sweden and in some other countries especially in the muslim world. There are many differences and similarities between the publishing in Denmark and Sweden. There are differences and similarities between the two cases even regarding to the reactions in muslim countries. Mass media have certainly played an important role in mediating information about the publishing to people in muslim countries. Which information and how they were mediated are significant for shaping perceptions and thereby the reactions that followed the publishing of Muhammad drawing in Sweden. This essay is investigating how newspapers and online newspapers (web newspapers) in nine muslim countries reported about the publishing of Muhammad drawing. The subjects that newspapers were interesting of and the discourses domination reporting are in focus for this investigation. This essay will also investigate how newspapers and online newspapers in muslim countries covered two issues which were well covered by Swedish media, A threat against <em>Lars Vilks </em>from organization "Islamic State in Iraq" and a statement from the Iranian president Ahmadinejad regarding the Muhammad drawing in <em>Nerikes Allehanda</em>.</p></p></p>

Enligt skollagens första kapitel § 2 är varje skola skyldig att ha någon form av åtgärdsprogram mot mobbning. I den nya läroplanen, Lpo -94, anges att det är rektor som bär det särskilda ansvaret för att skolan verkligen utformar ett sådant åtgärdsprogram. Vi valde därför att inleda det här arbetet med att undersöka om skolorna i Gävle kommun, med inriktning på årskurs 1-6, var laglydiga eller inte. Med andra ord, hade de någon form av åtgärdsprogram mot mobbning eller inte? I och med Lpo -94, framhålls också skolans ansvar tydligt, när det gäller att ingripa mot alla slags trakasserier eller kränkande behandling. Vi är alltså som lärare, tillsammans med övrig skolpersonal, skyldiga att ingripa om vi misstänker ett fall av mobbning. Gör vi inte detta, begår vi följaktligen ett lagbrott! Till vår hjälp och till vårt stöd, ska vi då bland annat ha detta åtgärdsprogram. Vi intervjuade därför, sex lärare samt tre rektorer, på tre utvalda skolor även det inom Gävle kommun. Syftet med dessa intervjuer var att försöka få en uppfattning om hur pass väl åtgärdsprogrammen ute på skolorna är förankrade. Samtidigt försökte vi få svar på en rad andra frågor som vi hade angående dessa åtgärdsprogram. I arbetet presenterar vi också några, i åtgärdsprogrammen, vanligt förekommande metoder och modeller, exempelvis Farstamodellen och Österholmsmodellen. Vi gjorde också en intervju med en representant ur ett mobbningsteam. Mobbningsteamets arbete är ofta en viktig del av innehållet i ett åtgärdsprogram. Vi kom fram till att av 28 tillfrågade skolor, hade bevisligen 27 stycken ett åtgärdsprogram av någon form. Förankringen av åtgärdsprogrammen bland de intervjuade lärarna och rektorerna visade sig, tolkat utifrån våra intervjusvar, inte vara alltför god. Vi fann också att de intervjuade på skolorna, hade väldigt olika uppfattningar om åtgärdsprogrammet och dess innehåll. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.Gunn Andersson har senare bytt efternamn till "Åhbom" och Ellinor Bohlin har senare bytt efternamn till "Bohlin-Malmström".

In this essay we have used a qualitative interview approach to study the #Metoo movement that took place during 2017. Our aim has been to examine if ordinary Swedish citizens may have changed their views of sexual harassment in the wake of #Metoo, and if #Metoo and gender has contributed to these changes.We have carried out 8 interviews, 4 of them with men and 4 of them with women, all aged 22-25 years old and not in any close relationships or with children. Using several theories on gender roles, power structures and sex-related crimes, we put our empirical material into a theoretical context, seeking to find if our chosen theories could provide deeper explanations to the stories of our respondents and the themes we had ourselves identified.We found that the theories we had picked correlated well with our empirical material, with one important exception. While our respondents described several aspects of gender roles, power structures and sex-related crimes, the men never expressed a desire to maintain and uphold the older relationships of power within society, and instead attributed those reasonings to belong to the older generation. This turned out to partially contradict the prediction we had found in the theories.Our conclusion with this study is that there is a renewed foundation present in the viewpoints of our interviewees towards further development of the Swedish society to provide a just and equal everyday life for both women and men, to continue changing traditional gender roles and distributions of power, and that #Metoo has played a central role in that reinforcement. While these processes have been ongoing for many decades, we feel that our study has shown that #Metoo has provided a renewed boost on the path to an equal Swedish society. / Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie om #Metoo-rörelsen som skedde under hösten 2017. Syftet var att undersöka om privatpersoners medvetenhet kring sexuella trakasserier har förändrats efter #Metoo. Vi ville även ta reda på om det är #Metoo som lett till denna eventuella förändring och om kön har haft någon påverkan på informanternas medvetenhet av #Metoo.Vi har genomfört 8 intervjuer med 4 kvinnor och 4 män, i åldrarna 22-25 år, alla våra informanter är ensamstående utan barn. Vi bearbetade det insamlade materialet genom en tematisk analys och identifierade de teman som vi fann i informanternas beskrivningar. Med hjälp av två genusteorier kring könsroller, maktstrukturer och sexualbrott har vi därefter analyserat dessa teman för att sätta våra informanters berättelser i ett teoretiskt perspektiv och för att se om teorierna kan förklara de teman som vi hade hittat i vårt material.Våra informanter beskrev många aspekter av könsroller, maktstrukturer och sexualbrott som överensstämmer med teorierna och vi fann att teorierna stämmer väl in på informanternas beskrivning av sina upplevelser med ett viktigt undantag. Det visade sig att våra manliga informanter aldrig uttryckte någon egen önskan om att behålla rådande maktförhållanden. Istället lade de dessa resonemang hos den äldre generationen män, vilket delvis gick emot vad våra teorier hade förutsett.Vår slutsats i denna studie är att de informanter vi intervjuade uppvisar en förnyad grundval för vidare förändring i det svenska samhället mot en rättvis och jämställd vardag för både kvinnor och män, att fortsätta påverka de traditionella könsrollerna och maktfördelningarna, och att #Metoo har spelat en central roll i denna förstärkning. Medan detta utvecklingsarbete redan har pågått i flera decennier, känner vi med vår undersökning att #Metoo har lett till en ökad kraft på vägen mot ett jämställt Sverige.

About two years after publishing so called Muhammad cartoons in Denmark, the Swedish regional newspaper Nerikes Allehanda in Orebro published an editorial on self-censorship. A drawing of Prophet Muhammad as a Roundabout dog, drawn by Lars Vilks, was illustrating the article. Publishing of Muhammad drawing was followed by reactions both in Sweden and in some other countries especially in the muslim world. There are many differences and similarities between the publishing in Denmark and Sweden. There are differences and similarities between the two cases even regarding to the reactions in muslim countries. Mass media have certainly played an important role in mediating information about the publishing to people in muslim countries. Which information and how they were mediated are significant for shaping perceptions and thereby the reactions that followed the publishing of Muhammad drawing in Sweden. This essay is investigating how newspapers and online newspapers (web newspapers) in nine muslim countries reported about the publishing of Muhammad drawing. The subjects that newspapers were interesting of and the discourses domination reporting are in focus for this investigation. This essay will also investigate how newspapers and online newspapers in muslim countries covered two issues which were well covered by Swedish media, A threat against Lars Vilks from organization "Islamic State in Iraq" and a statement from the Iranian president Ahmadinejad regarding the Muhammad drawing in Nerikes Allehanda.

In this ethnographic study of “Volvo greasers” [Volvoraggare] in a peri-urban community in Sweden, risk-taking practices with motor vehicles, such as speeding and drifting, are explored and analyzed in relation to age, gender, class and place. Young men’s risk-taking with motor vehicles regularly generates public debate as a traffic safety issue, often resulting in various policy suggestions, such as curfews or raising of the driving licence age. Seldom are these suggested solutions based on critical ethnographic research where intersections of age, gender, class and place are highlighted. The study is based on ethnographic fieldwork, that is, participant observation, and informal and formal interviews, with greaser men and women between the ages of 15 and 19, as well as formal interviews with pupils at the local high school and with youth centre staff in the local community. The study has two overarching aims. The first is empirical: to make visible an under-studied area of contemporary youth culture in Sweden – the (Volvo) greasers. In order to understand how the greasers’ risk-taking with vehicles is manifested, talked about and practised, the thesis critically engages with the contexts of the risk-taking practices and their effects at both the material and the discursive levels. The second aim is theoretical. Through contextualization as an analytical tool, a theoretical contribution of the thesis is the development of a situated concept of risk‐taking. The thesis illustrates how intersecting norms and conceptions around age, gender, class and place are practised at the local level, thus highlighting the social character of risk--‐taking practices. A central analytical notion is the greasers’ negotiation of place, developed through the concept of spatial boredom, which affects their construction of personhood and their social practices. In light of this, the thesis suggests that situated risk-taking with motor vehicles benefit from being formulated as violations, which furthers the understanding of young people’s risk-taking practices with motor vehicles and paves the way for more multi-faceted discussions in theory, as well as in practice and policy-making around traffic safety. / I denna etnografiska studie av "Volvoraggare" i ett stadsnära samhälle i Sverige undersöks risktagande praktiker med motorfordon, såsom fortkörning och sladdande, och analyseras i förhållande till ålder, kön, klass och plats. Unga mäns risktagande med motorfordon genererar ofta offentlig debatt som en trafiksäkerhetsfråga, vilket har resulterat i olika politiska förslag som t.ex. utegångsförbud eller höjning av körkortsåldern. Sällan är dessa föreslagna lösningar baserade på kritisk etnografisk forskning där intersektioner av ålder, kön, klass och plats studeras. Studien är baserad på etnografiskt fältarbete, det vill säga deltagande observation och informella och formella intervjuer med unga raggare, män och kvinnor, i åldern 15 till 19, samt intervjuer med elever från det lokala högstadiet och med personal på den lokala fritidsgården. Studien har två övergripande syften. Det första syftet med studien är empiriskt: att synliggöra ett understuderat område av samtida ungdomskultur i Sverige --‐ (Volvo) raggare. För att förstå hur raggarnas risktagande med fordon manifesteras, talas om och praktiseras, diskuterar avhandlingen kontexten för och effekterna av de risktagande praktikerna på materiell och diskursiv nivå. Det andra syftet är teoretiskt. Med hjälp av kontextualisering som ett analytiskt verktyg är ett av avhandlingens teoretiska bidrag en vidareutveckling av risktagande som ett situerat begrepp. Avhandlingen visar hur normer och föreställningar kring ålder, kön, klass och plats praktiseras på lokal nivå och belyser därmed de risktagande praktikernas sociala karaktär. Ett centralt analytiskt begrepp för att förstå raggarnas förhandling med plats är rumslig tristess, vilket påverkar deras konstruktion av personskap och deras sociala praktiker. Mot bakgrund av detta föreslår avhandlingen att situerat risktagande med motorfordon bör omformuleras som kränkningar, vilket ytterligare skulle utveckla förståelsen av ungdomars risktagande praktiker med motorfordon och bana väg för en mer mångfacetterad diskussion inom såväl teori som inom trafiksäkerhetspraktik och ‐politik.

Detta examensarbete är skrivet med syftet att få inblick i hur svenskläraren implementerar värdegrundsarbete relaterat till främlingsfientlighet och rasism i svenskämnet, genom skönlitteratur, andra texter eller media. Ett delsyfte är att undersöka huruvida läraren tillämpar någon av de teoretiska utgångspunkterna kritisk teori eller critical literacy vid litteraturläsning eller studier av andra texter eller medier (Tyson 2003 och Janks 2013).Studien genomförs genom semistrukturerade intervjuer av fyra svensklärare verksamma vid en medelstor gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige.Resultatet visar bland annat att lärarna har belyst värdegrundsfrågor i direkt relation till främlingsfientlighet och rasism, genom skönlitteratur, film, aktuell nyhetsmedia samt diskussion, i varierande utsträckning: två lärare har inbegripit en större volym skönlitteratur och texter kopplat till värdegrundsfrågorna i svenskundervisningen än de andra.De kritiska teorierna har tillämpats av svensklärarna i undervisningen, men inte i någon större omfattning. / This thesis is written with the purpose to investigate and gain an insight into how teachers of Swedish Language Arts implement work with fundamental values related to xenophobia and racism, through fiction or other texts or media in Swedish high school education. One secondary aim is to investigate whether the teacher makes use of the theoretical approaches critical theory or critical literacy in reading fiction or studies of other texts or media (Tyson 2003 and Janks 2013).The study was conducted through semi-structured interviews of four High School teachers of Swedish Language Arts working at a medium-sized high school in a small town in central Sweden.The study shows that teachers have highlighted the value issues directly related to xenophobia and racism, through literature, films, current news media and discussion in varying degrees: two teachers have included a greater volume of literature and texts linked to values issues in education than others. The critical theories have been applied by the teachers in their teaching, but not to any great extent.