No description available.

Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Lgr11 och Lpo94:s tal om språklig norm och variation samt att se om någon kunskapssyn går att utläsa. Den metod som används är närläsning, där varje läroplan analyseras med hjälp av begreppsdefinitioner. Läroplanerna läses, tolkas och läses om med så objektiva ögon som möjligt. Den teoretiska ram som utgör arbetet är syner på språklig norm och variation, sociokulturellt lärande och genrepedagogiken. Resultatet av studien är en av många möjliga tolkningar av de svenska styrdokumenten. Resultatet visar att båda läroplanerna ger läraren möjlighet att undervisa om både norm och variation, men Lgr11 är mer explicit i sitt Innehåll och i sin form. Lpo94 utgår ifrån ett sociokulturellt lärande och Lgr11 är influerad av genrepedagogiken. Den största skillnaden mellan de båda är den explicithet som finns i Lgr11 och skiftet från det sociokulturella till det genrepedagogiska. Något som båda läroplanerna har gemensamt är synen på språklig norm och i vilka situationer elever ska kunna använda ett korrekt språk.

<p>Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen. Jag har analyserat tre matematikläromedel i år 3 utifrån problemlösning och sedan jämfört detta resultat med läroplanens och kursplanens syn på problemlösning. Studerar man hela läromedlet, det vill säga både lärarhandledningen och elevens lärobok, stämmer läromedlet relativt bra överens med läroplanen vad gäller problemlösning. Emellertid om man begränsar sin analys till elevens lärobok är det mycket som fattas för att läromedlet och läroplanen ska stämma överens. Inga av de undersökta elevböcker kan exempelvis sägas ha fokus på att eleven ska arbeta med problemlösning tillsammans med andra i sociala sammanhang som läroplan och kursplan förespråkar. Undersökningen visar hur viktigt det är att lärare inte fastnar i en läroboksstyrning utan kritiskt granskar sitt läromedel. Framförallt är det viktigt att lärare inte lockas av att bara följa elevbokens upplägg utan att lärare parallellt plockar in annat material, eller lärarhandledningens extramaterial.</p>

<p>Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.</p><p>Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.</p><p>Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen.</p>

<p>Inledningsvis identifieras de mål i kursplanen för fysik B på gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehåll. Syftet med detta arbete är att genom en textanalys utifrån dessa identifierade kursmål, beskriva hur fem gymnasieläroböcker i fysik B tar upp de utvalda målbeskrivningarna. När det gäller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla läroböckerna förankrar sin framställning om sambandet mellan energinivåer och atomspektra i Bohrs atommodell. Alla introducerar också fotonbegreppet på liknande sätt; genom Plancks kvanthypotes och Einsteins ljuspartikelantagande (när han förklarade den fotoelektriska effekten). En sammanfattning av slutsatserna blir att det finns vissa problem med framställningen av kvantmekaniska fenomen i läroböckerna och i synnerhet då det gäller atomers struktur. Detta kan medföra problem när eleverna ska uppfylla kursplanens mål.</p> / <p>In the national syllabus for the B-course in physics for the Swedish upper secondary school, there are some stated objectives to be achieved. This paper identifies the objectives that have quantum mechanical related content. The aim is then to analyse how five Swedish textbooks for the B-course in physics for upper secondary school describe physics that are related to these identified objectives. One of the books do not have a quantum mechanical description of the structure of the atom and two of the other books lack a quantum mechanical description of the positions of the electrons inside an atom. There is a general problem how spin is presented. All books describe the electronic energy levels and atomic spectra in the light of the atomic model of Bohr. All books do also introduce the photon in the quantum hypotheses of Planck and Einstein’s explanation of the photoelectric effect. The main conclusion of this study is that there are some problems how the textbooks present physics that have quantum mechanical related objectives in general, but in particular those parts that are related to the atomic structure. This can lead to problems for the students to fulfil the goals in the syllabus.</p>

<p>Det står mycket ambitiöst skrivet i grundskolans läroplan och kursplan för ämnet teknik, men hur är det ute på skolorna? Denna studie söker utröna hur det står till med teknikämnet på grundskolorna i Västerås. Som utgångspunkt används lokala kursplaner och motsvarande dokument från dessa skolor. Vi har sedan undersökt planernas omfattning och innehåll, samt jämfört planerna med den nationella kursplanen.</p><p>55 skolor har undersökts. Bortfallet uppgår till 51%. Ca 44%, har lokal plan för teknik. Med korrektion för ojämn fördelning av bortfallet kan dock denna siffra i värsta fall vara så låg som 22%. Omfattningen (räknad i antal ord) av de lokala arbetsplanerna i teknik varierar mycket.</p>

<p>Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. </p><p>Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status. Teknikämnet i England har sina rötter i olika praktiska ämnen som t.ex. slöjd. Det svenska teknikämnet räknades till ett av de naturvetenskapliga ämnena i Lgr80. Det var först med Lpo 94 teknik blev ett helt eget ämne. Idag är teknikämnet i Sverige ett ämne med stor frihet för lärarna medan det engelska teknikämnet är mer detaljstyrt.</p>

<p>I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter. Undersökningen visar att det är vanligt att elever provat på olika vissa typer av friluftslivsmoment i grundskolan medan andra typer av friluftslivsmoment har många elever dålig erfarenhet av. Resultaten uppvisar att elever ofta uppfattar sina färdigheter inom naturmiljöaktiviteterna högre än inom friluftslivsaktiviteterna. Undersökningen tyder således på att friluftsaktiviteterna fått stå tillbaka i skolans undervisning, trots att dessa aktiviteter är essentiella för att bedriva ett mer utvecklat friluftsliv.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar.</p>