The aim of this thesis is to describe the rise of the Tea Party movement in the United States. By using a known theory within social movement studies, the political process theory, this thesis look into the factors that could have played a role in the rise and fast mobilization of the Tea Party movement. The political process theory consists of three parts and hence looks into both the political structure of, in this case, the United States, how mobilizing structures have been used and into the cultural framing used by the Tea Party to create their identity. In order to bring structure to the thesis, the three theory parts have been transformed into analysis models. These give a very good idea of all the factors that could have played a part and therefore also a good way to describe the rise of the Tea Party movement. The research confirm what the political process theory says, that the Tea Party movements rise came at a time when there were a mix of factors at play, both structural and cultural, creating an opportunity that the Tea Party took. The Tea Party’s fast mobilization can be seen as a result of the combination of factors present at the time. The methods used in this thesis are qualitative data analysis and process tracing.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys. Vår huvudfrågeställning är följande: Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar: Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning? Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas likabehandlingsplaner? I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten. Likabehandlingsplanerna för skola 1, skola 2 och skola 5 följer Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning till stor del, medan likabehandlingsplanerna för skola 3 och skola 6 inte följer dessa rekommendationer i lika stor utsträckning. Skola 4 uppfyller råden till viss del. Det framgår av vår studie att flera av skolorna har allvarliga brister i sina likabehandlingsplaner.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna. Hypotesen motbevisades och resultaten visade snarare att mediernasideologiska undertoner överensstämde.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ”Årets berättare” mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik. Frågeställningen i undersökningen har varit: Går det att hitta gemensamma nämnare i reportagen med avseende på: • Berättartekniska metoder och användningen av reporterrösten • Retoriska och dramaturgiska grepp • Graden av dramaturgi, hur väl följer reportaget en dramaturgisk kurva • Ämnets aktualitet. Utifrån frågeställningen och litteratur har sedan en, för studiens syfte passande, analysmodell utformats som sedan applicerats på reportagen. Resultaten av undersökningen visar att det goda reportaget definieras av en synlig reporterröst, användning av hela eller delar av den klassiska dramaturgiska modellen och att ämnet inte verkar ha någon större betydelse. Det viktigaste är att reportaget på något sätt berör eller väcker känslor hos läsaren.

MDPV är en drog som fått stort genomslag i massmedier och Norrköping är en av de städer där användandet av drogen har ökat. Det här arbetet syftar till att studera hur personer som missbrukar MDPV beskrivs i de lokala tidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet i Norrköping. 56 utvalda artiklar skrivna i dessa tidningar analyserades genom en inledande kvantifiering och en kvalitativ textanalys. Empirin är sedan kopplad till socialkonstruktionism som är vår teoretiska ansats, till begreppen stigma och stämpling samt till tidigare forskning kring MDPV, narkotikamissbruk, media och sociala problem i media. Materialet delades sedan in i tre teman; Avvikare, Offer för omständigheterna och Samhällsproblem. Dessa teman representerar olika sätt som MDPV-missbrukare beskrivs på i tidningarna. I temat Avvikare beskrivs missbrukarna opersonligt och med egenskaper kopplade till drogen och brottslighet, medan de i temat Offer för omständigheterna beskrivs mer personligt genom att missbrukarna själva och anhöriga uttalar sig. I temat Samhällsproblem beskrivs missbrukarna som anledningen till professionellas försämrade arbetsmiljö och till socialnämndens budgetunderskott. Studien visar också att MDPV-missbrukarna beskrivs olika beroende på vem som uttalar sig i tidningsartikeln, vilket tyder på att det är viktigt att alla involverade får komma till tals.

Denna uppsats syftar till att analysera på vilka grunder en konfessionell skola utformar sin värdegrund och arbete mot kränkande behandling, utifrån en fallstudie av Livets Ords Kristna Skola. Dessa frågeställningar är grunden till uppsatsens syfte:  På vilka argument grundar skolan sin målsättning och likabehandlingsplan?  Hur präglas skolans värdegrundsarbete av den religiösa profilen?  Vilka texter hänvisar skolan till i sina dokument?  Är innehållet i dokumenten förenligt med den aktuella läroplanens värdegrund?  Hur framträder konsekvenserna av föräldrars rätt till att välja utbildning i dokumenten? Den metod som har använts är en systematiserande kvalitativ textanalys med målet att klargöra tankestrukturen i texterna. Detta för att belysa och förstå det viktigaste i texternas innehåll. Resultatet visar att dokumenten är präglade av kristna värderingar men även demokratiska värderingar som är förenliga med den aktuella läroplanen. Olika styrdokument ger olika intryck vad gäller konfessionella skolors legitimitet. Innehållet i de analyserade dokumenten pekar mot att föräldrarätten är dominerande och en förutsättning för konfessionella skolors existens med hjälp av rättigheter som finns skrivna i FN:s allmänna deklaration och Europakonventionen.

This assignment is a study of three Swedish newspapers and how they reflected on the gypsy riots that took place during twenty-third of June to the second of July 1948. The chosen newspapers are Dagens Nyheter, Jönköpings-posten and Smålands Folkblad. Dagens Nyheter is a regional newspaper and the other two is local newspapers. In this qualitative study that focus on the anthropology and postcolonial theories to find out if the newspapers at the time had a neutral attitude towards the event. And also, how they portrayed the event. The study covers the entire year (1948) of the publication of the newspapers to get a more accurate view of the matter. The result coming to that two of the newspapers had an impartial attitude towards the riots however the last newspaper (Smålands Folkblad) took a turn against the gypsies in the city. Showing a negative approach to the matter involving the gypsies even though they were victims of the riots and innocent people. Also shown is that all of the newspapers saw the gypsies as not a part of the Swedish population. In some matters the newspapers even mention that it’s the gypsies against the inhibitors of Jönköping, they are somehow not the same thing. The incident was a personal argument that got out of hand and turned out to witch-hunt to catch the so-called gypsies, but none of the newspapers find it that way. They explain it like a commotion with all people involved.