Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

Studiens syfte är att synliggöra vilket innehåll gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet som finns i skönlitteratur för årskurs 1–3, för att lågstadielärare potentiellt ska kunna använda böckerna i ett högläsningssyfte i sin sex- och samlevnadsundervisning. Studiens teoretiska utgångspunkter är den didaktiska frågan vad, heteronormen, könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Studien baseras därmed på tre forskningsfrågor angående vad i utvalda högläsningsböcker för årskurs 1–3 som är normavvikande och normativt inom könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys med analysfrågor formulerade utifrån studiens frågeställningar. De fyra böckerna som analyseras är följande: Prinsessan som inte tyckte om prinsar av Alice Brière-Haquet, Jösta och Johan av Anette Skåhlberg, Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr av Ingelin Angerborn och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Resultatet visar att majoriteten av karaktärerna beskrivs med både normavvikande och normativa könsmönster och att enstaka karaktärer är traditionellt normativa. Innehåll om könsidentitet påvisar att normativa könsidentiteter (cispersoner) är vanligast förekommande och att endast en karaktär identifierar sig med en normavvikande könsidentitet som transperson. Angående innehållet av sexualitet (sexuella läggningar) synliggörs normativ heterosexualitet i alla böcker och i två av böckerna synliggörs en normavvikande sexualitet, homosexualitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla böckers innehåll genomsyras av normativa aspekter gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet, trots att de valts ut i ett normkritiskt perspektiv. Detta påvisar att heteronormen upprätthålls i samtliga böcker samtidigt som den utmanas av vissa karaktärer. Studien konstaterar därav att lärare bör vara medvetna i val av högläsningsbok samt vilket innehåll som förmedlas till eleverna, för att skolans sex- och samlevnadsundervisning ska normalisera det avvikande och därmed förmedla allas lika värde och rättigheter i likhet med skolans värdegrund.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

No description available.

Den här är en läromedelsanalys som studerar hur lyrik framställs och presenteras i tre läromedelsserier. Det perspektiv som används för att studera representationen av manligt och kvinnligt är ett genusperspektiv som utgår från Judith Butlers teorier om genus och kön. Den metod som används i studien är både kvantitativ och kvalitativ textanalys och utgår från tre olika faser. Den kvantitativa analysen används för att se förekomsten av manliga och kvinnliga lyriker medan den kvalitativa analysen används för att studera hur lyriken framställs. Det material som används i studien är läroböcker från läromedelsserierna svenska impulser, Svenska helt enkelt samt Formativ svenska. I dessa serier ingår tre böcker vardera. Det vi undersöker i materialet är hur kvinnliga respektive manliga lyriker framställs, hur mycket plats lyrikgenren får ta i läroböckerna samt hur det presenterade materialet svarar mot det centrala innehållet för kurserna svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Resultatet visar att det manliga lyrikerna är överrepresenterade vad gäller representationen av lyriker i läroböckerna. Detta visas i den kvantitativa analysen där vi räknar hur många gånger män respektive kvinnor nämns i läroböckerna. Läroböckerna visar att det förekommer lyrik men att det sker på olika sätt och i olika utsträckning beroende på vilken läromedelsserie det är samt vilka författarna till läroböckerna är. Slutsatsen som kan dras utifrån den här studien är att läroböckerna som studeras har goda möjligheter att användas i (lyrik-)undervisningen. En annan slutsats som kan dras av studiens resultat är att kvinnor och män blir representerade i olika utsträckning. Män nämns fler gånger och får mer utrymme i läroböckerna än vad kvinnorna får. Detta ser vi både genom den kvantitativa och den kvalitativa analysen.

No description available.

With the continuation of Swedish Armed Forces personnel deployed in international service and the increase of national defence focus with new units being created, the average age of cadets enrolling in officers school is decreasing. Studies have previously shown that ethics and morals are linked to cognitive development, and cognitive development linked to age and education. The Neo-Kohlbergian Schema theory defines three general schemas of ethical and moral decision making. Where Postconventional schema is considered most beneficial for military officers, but the military culture seems to promote the Maintaining norms schema. This study is examining the regulating documents from the statute from the government, the program directions from the university, to individual courses programs and descriptions. In order to examine how the ethics and moral education in the Swedish officers school relates to the Neo-Kohlbergian schema theory. The study concludes that the education promotes both the Maintaining norms and Postconventional schemas rather equally with some aspects tending more to the maintaining norms schema while other tends more to the postconventional schema. Meaning that the cadets are given multiple tools to combat ethical and moral dilemmas, but by not focusing on one schema the speed in decision making is halted.

En större flyktingvåg skildrades i svensk media under 2015. Gripande berättelser om människor på flykt undan krig och orättvisor. Men detta var nyheter ämnade för den vuxne läsaren, inte berättelser för barn. Denna studie betraktar hur barnens flykt, deras perspektiv och känslor kring tiden innan, under och efter flykten i både text samt illustrationer framställs i barnlitteraturen. Den har tagit denna utgångspunkt och riktat in sig på hur dessa människoöden framställs inför den allra yngsta mottagargruppen. Fokus har legat på analys av barnböcker som vänder sig till barn i åldrarna 3-6. Studien har därmed fokuserat på hur barnens flykt samt känslor kring flykten framställs i barnlitteratur. Av den anledningen har fyra böcker som tar upp ämnet studerats närmare. Resultatet visar att den valda barnlitteraturen fördjupar samt nyanserar i både text och illustrationer det svåra i att som barn fly från sitt hem till ett nytt hem eller land på ett för yngre barn tydligt och realistiskt samt empatiskt sätt. Studien visar även att det kan behövas ytterligare fortsatt forskning kring ämnet när det gäller hur den här typen av litteratur mottages av den yngre läsarkretsen.

Suicid är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem (Suicide Zero, u.å) och cirka 1 200 personer väljer varje år att avsluta sina egna liv (Folkhälsomyndigheten, 2022). Män är enligt statistiken avsevärt överrepresenterade och står för nästan 70% av dödsfallen (Socialstyrelsen, 2010). För att få ner statistiken för suicid införde regeringen år 2008 en nollvision med hopp om att minska fallen väsentligt (Vimefall et al., 2022). Det finns ett flertal exempel på forskning som belyser hur olika maskulinitetsnormer kan bidra till mäns utsatthet i samhället och på så sätt hämma jämställdhetsarbetet. Utredningen Män och jämställdhet (SOU 2014:6) visar att ett jämställdhetsarbete inte enbart förbättrar situationen för kvinnor utan även för män (SOU 2014:6, s. 53; 56). Sammantaget väcker detta frågor kring varför statistiken av dödsfall på grund av suicid inte har minskat sedan regeringen tog beslutet om målet för en nollvision 2008. Studien syftar till att beskriva och identifiera vilka kopplingar som görs till män och maskulinitet i regeringens policyutformning av suicidprevention samt hur implementeringen av policyn sett ut på nationell nivå.Frågeställningarna som kommer att undersökas är: (1) Var ligger policyns fokusområde? (2) Hur har följande aktörer, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner, implementerat policyn i sitt arbete? Det empiriska materialet består av regeringens proposition “En förnyad folkhälsopolitik” (Prop. 2007/08:110) tillsammans med dokument från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner. Studien utgår från en kvalitativ textanalys och för att tolka materialet har vi till analysen valt att utgå från Bacchis (2009) analysmetod “What’s the problem represented to be?”. Resultatet visade på att åtgärder har gjorts men att statistiken ändå är densamma för suicid. Slutsatsen är att suicidpreventionen missar vissa grundläggande faktorer som skapar en missvisande problembild vid implementering av policy och att det även ligger ett missriktat fokus hos övriga aktörer.