This assignment is a study of three Swedish newspapers and how they reflected on the gypsy riots that took place during twenty-third of June to the second of July 1948. The chosen newspapers are Dagens Nyheter, Jönköpings-posten and Smålands Folkblad. Dagens Nyheter is a regional newspaper and the other two is local newspapers. In this qualitative study that focus on the anthropology and postcolonial theories to find out if the newspapers at the time had a neutral attitude towards the event. And also, how they portrayed the event. The study covers the entire year (1948) of the publication of the newspapers to get a more accurate view of the matter. The result coming to that two of the newspapers had an impartial attitude towards the riots however the last newspaper (Smålands Folkblad) took a turn against the gypsies in the city. Showing a negative approach to the matter involving the gypsies even though they were victims of the riots and innocent people. Also shown is that all of the newspapers saw the gypsies as not a part of the Swedish population. In some matters the newspapers even mention that it’s the gypsies against the inhibitors of Jönköping, they are somehow not the same thing. The incident was a personal argument that got out of hand and turned out to witch-hunt to catch the so-called gypsies, but none of the newspapers find it that way. They explain it like a commotion with all people involved.

The aim of this study is to examine how textbooks in civic education prepares students to become active citizens. In this study six textbooks, either written for the theoretical track or the vocational track in upper secondary school, were examined using a qualitative text analysis. The aim of this study is to compare in which way the political system at the national and European level is described, how the books describe the democratic citizen, and lastly if there is any difference between the books written for the different tracks. To examine in which way the political systems are described the content were analyzed using the dimensions: polity, policy and politics. The second part of the theoretical framework consisted of three models of democracy, which were used to analyze how the books describe the democratic citizen. Results showed that the political systems were not described in the same way. The textbooks had more content about the Swedish national system in all of the content categories. However, no clear description of the democratic citizen was identified. Most of the content in the textbooks described the citizen as a person which votes in the elections or uses other actions to influences the politicians, but the textbooks also trained the students to take part in political discussions. Results also showed that the books written for the theoretical track overall had more political content and longer passages. Lastly they had more advanced questions for the students.

Bostadsfrågan har blivit allt större då bristen av bostäder har spridit sig från större städer till mindre orter i landet. Lösningen på problemet är olika för de olika riksdagspartierna eftersom deras övertygelser ligger till grund för deras respektive policy. Genom att analysera dessa övertygelser kan möjliga koalitioner identifieras över en längre tid. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de olika policyer som partierna har genom att analysera deras valmanifest. Som teoretiskt ramverk används Advocacy Coalition Framework med fokus på Policy Core Belief. Som metod används en kvalitativ textanalys för att identifiera partiernas policy från deras valmanifest, motioner och propositioner. Resultatet visar att olika koalitioner har kunnat uppstå över en längre tid då partiernas Policy Core Belief har skiftat. Detta resultat belyser hur möjliga koalitioner kan uppstå och även att avsaknaden av förändring grundar sig i bristande samsyn på policyfrågor. Detta kan eventuellt förklaras med partiernas Deep Core Belief samt brist på en policyförändring, något som skulle kunna leda till fortsatt problematik längre fram i tiden.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i bilderböcker under 1900-talet och 2000-talet, samt hur de utvalda bilderböckerna inom förskolan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Agneta Edwards (2008) och Lena Kåreland (2001) hävdar att bilderböcker återspeglar samhällets syn på vad som betraktas som pojkigt och flickigt. Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet debatterades ett ganska kontroversiellt ämne, dvs hur flickor framställdes i bilderböcker, vilket senare resulterade i att man föreslog att flickor (i bilderböcker) skulle framställs som utåtriktade. En av slutsatserna som Skolinspektionen belyser (i sin rapport), är att det finns brister hos personalen när det kommer till systematiska arbetet utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning har visat att pojkar och flickor framställs och skildras på olika sätt genom att framhäva skillnader i deras egenskaper och handlingar. I min studie består det teoretiska ramverket av Yvonne Hirdmans (2001) genusteoretiska begrepp, samt könsstereotyp utifrån Nikolajevas egenskapsschema och begreppet heteronormativitet. Materialets urval består av sex bilderböcker som är publicerade av två svenska författare (dvs Elsa Beskow och Pija Lindenbaum) som ska analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalytisk metod och ikonotext. Det huvudsakliga resultatet visade å ena sidan att 1900-talets bilderböcker av Elsa Beskow framställer pojkar och flickor utifrån stereotypiska könsroller, medan 2000-talets bilderböcker av Pija Lindenbaum å andra sidan inte framställer och kategoriserar pojkar och flickor utifrån de stereotypiska könsrollerna. Resultaten har även visat att den så kallade heteronormativa kärnfamiljen dominerar i de flesta bilderböcker som jag i denna studie har (och kan) använda som ett pedagogiskt verktyg (i framtiden). Ett annat resultat av studien är att en mängd olika bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg inom förskolans värld för att belysa och framhäva könens olikheter som barnen kan ta del av för att i slutändan forma och skapa sin egen identitet (dvs de är våra olikheter som gör oss så unika).       Nyckelord: Bilderböcker, genus, heteronormativitet, kvalitativ textanalys, könsstereotyper

No description available.

The purpose of this study is to investigate how the Swedish evening papers portrayed and framed the conflict between the police, football clubs and their fans. The conflict in question arose already in 2019 with drastic regulations from the police against clubs and fans to prevent violence, pyrotechnics and other illegal activities.  The method that was used in this study was a qualitative textual analysis. The study uses two different theories: agenda setting and agenda framing. Agenda setting focuses on what is salient in the news reporting while agenda framing focuses on how different topics are portrayed by the media. The analysis is based on 22 different articles from the Swedish newspapers websites of Aftonbladet and Expressen. These two are considered to be the biggest tabloids in Sweden, both well known for producing media in a sensationalist manner. We decided to define our selection of articles from a two week time-period surrounding the football derby in Stockholm between AIK and Djurgården on October 3, 2021. The reason for this selection was the aftermath of the game regarding the police brutality against the supporter group of Djurgården.  The result from the study was that both Aftonbladet and Expressen portrayed the conflict in a way that led to a public opinion sympathizing with the football supporters. A possible factor leading to this result was a lack of communication from the police authority towards the newspapers.

Studiens syfte är att undersöka hur genus skildras i Malin Persson Giolitos kriminalroman Störst av allt (2016). Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit ett genusperspektiv. Inom den teoretiska ramen har Yvonne Hirdmans genusteori använts, som menar att genus skapas utifrån sociala konstruktioner. Som stöd till studiens syfte har jag valt två forskningsfrågor att besvara 1) Vilka normer om genus framkommer genom karaktärerna? 2) Hur skildras interaktionen mellan karaktärerna i romanen? För att skildra romankaraktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper hos litterära karaktärer. Studien baseras på en kvalitativ textanalys. Resultatet visade både stereotypa och icke–stereotypa skildringar av karaktärerna. Baserat på resultatet av den gjorda analysen diskuteras detta utifrån den tidigare forskningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-01</p>

Knivdådet i Vetlanda inträffade den 3 mars 2021 och strax efteråt, när det framkom att den misstänkte var utländsk medborgare, drabbades invånarna i Vetlanda av en “rasismvåg”. Därför var det vetenskapligt intressant att undersöka hur Vetlanda-Posten gestaltade knivdådet och gärningsmannen bakom attacken samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv var det också relevant att undersöka Vetlanda-Postens dagordning, eftersom den påverkade vilka frågor mottagarna hade åsikter om, men även hur olika sakfrågor, personer eller situationer uppfattades. Syftet med denna studie är således att se hur knivdådet och gärningspersonen gestaltas utifrån det initiala terrormotivet. För att besvara frågeställningarna om hur knivdådet och gärningsmannen bakom attacken gestaltades samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen bestod studien av en kvalitativ textanalys av 40 nyhetsartiklar från stadens lokaltidning Vetlanda- Posten. Utifrån resultatet av den kvalitativa textanalysen var beskrivningen av händelseförloppet saklig och gärningsmannen gestaltades på ett sådant sätt att skildringarna kan bidra till strukturell diskriminering och generell fördomsfullhet. I huvudsak associerades gärningsmannen med psykisk ohälsa och radikalisering, men i andra artiklar framställdes han även som talangfull och optimistisk om ett liv i Sverige. Resultatet, som sträckte sig från 4-10 mars 2021, visade även att det initiala terrormotivet påverkade bevakningen och att rapporteringen trappades ner över tid när det skälet dementerades.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka förändringen av brottsrapporteringen mellan två svenska tidningar från två olika tidsperioder. För att uppnå syftet har vi valt att utgå från två uppmärksammade brottsfall, Jeanette Johansson 1969 och Lisa Holm 2015. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys och med utgångspunkt i medielogik, det ideala offret samt ett genusperspektiv. De analyserade tidningarna är Dagens Nyheter och Aftonbladet, som båda under en längre tid uppmärksammande kvinnornas försvinnande och mord. Eftersom det skiljer sig nästan 50 år mellan de två fallen är det intressant att se om det finns några skillnader eller likheter, gällande tidningarnas tillvägagångssätt i rapporteringen om de två kvinnorna. Resultatet av undersökningen visar både skillnader och likheter mellan de två tidningarna och där vi kan se en skillnad gällande tidsperioderna. 1969 visas mindre hänsyn till offret än 2015, till exempel genom mängden fotografier och spekulationer. Dock är det fortfarande tydligt att tidningarna både 1969 och 2015 använder sig av liknande berättartekniker, men i varierande grad, och där Aftonbladet från båda tidsperioder särskilt utmärker sig. / The purpose of this study is to examine the change in crime reporting between two Swedish newspapers from two different time periods. To achieve the purpose, we have chosen two high-profile criminal cases, Jeanette Johansson in 1969 and Lisa Holm in 2015. Which we carried out with the help of a qualitative text analysis and through the theories of media logic, the ideal victim, and a gender perspective. The analyzed newspapers are Dagens Nyheter and Aftonbladet, both of which for a long period of time drew attention to the disappearance and murder of the two women. Since there are nearly 50 years between the two cases, we find it interesting to further examine whether there are any differences or similarities between the cases, regarding the newspapers approach in the news reporting of the two women.  The result of the examination shows both differences and similarities between the two newspapers and where we can see a clear difference regarding the time periods. The newspapers in 1969 shows less consideration for the victim than in 2015, for example the number of photographs and speculations. However, it is still clear that the two newspapers in both 1969 and 2015 use similar storytelling techniques to varying degrees, where Aftonbladet especially stand out from both time periods.

Studien ämnar undersöka vilka förutsättningarna är för de texturval som sker inom grundskolans svenskundervisning. Syftet undersöks genom frågeställningarna: ”Vilka didaktiska frågor och ämneskonceptioner uttrycks i kommentarmaterial till kursplanen i Svenska för grundskolan år 1969, 1988 och 2011 med fokus på texturval av skönlitteratur?” och ”Har dessa uttryck förändrats över tid och hur skulle denna förändring i så fall kunna påverka lärares förutsättningar för texturval av skönlitteratur?”. Undersökningen genomförs utifrån en kvalitativ textanalys. Slutsatsen är att det skett en förskjutning av ämneskonceptioner i Skolverkets kommentarmaterial för svenskämnet samt att förutsättningar för texturval med fokus på skönlitteratur blivit mer svårtolkat över tid.