• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 106
  • 1
  • Tagged with
  • 107
  • 107
  • 21
  • 20
  • 20
  • 19
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 14
  • 11
  • 11
  • 10
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Grön, grönare, greenwashing : En kvalitativ textanalys av hur greenwashing uttrycks i förpackningsdesign / Green, greener, greenwashing : A qualitative textanalysis of how greenwashing is expressed in packaging design

Butkuviene, Tanja January 2022 (has links)
Medan många företag ställer om till grön produktion och marknadsför dessa gröna initiativ, utnyttjar vissa företag denna trend genom greenwashing, vilseledande marknadsföring som inte håller det som lovas. Trots att greenwashing är ett allvarligt problem för samhälle, företag och individ, finns väldigt lite forskning, specifikt kring greenwashings visuella uttryck, eller executional greenwashing.Studien ämnar att, genom en kvalitativ textanalys med ett multimodalt vidgat textbegrepp, utifrån retorik och semiotik, baserat på Ledin och Machins (2018) förpackningsanalys delområden, undersöka hur greenwashing kommer till uttryck. Detta undersöktes genom bland annat appellform, konnotationer och andra visuella metoder. I studien analyserades förpackningarna till Arvid Nordquists kaffe, Classic Gran Dia och Schwarzkopfs hårfärg, Natural & Easy, 570.I studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning diskuteras hållbarhetskommunikationen hos förpackningsdelar som exempelvis produktmärkningar, bild, text, form och färg, där olika relevanta teorier förs in och exemplifieras med greenwashad eller grön marknadsföring. Även marknadsföringens designprinciper tas upp, och relevanta teorier runt tolkande, mottagare och kontext lyfts.Den första forskningsfrågan sökte svar på vilka retoriska och visuella metoder som framkom inom greenwashing. Analysen visar att appellformerna framkom på liknande sätt på både en grön och en greenwashad förpackning. Ethos framkommer genom produktmärkningarna, medan pathosargumenten framkom mestadels i bild. Textbaserade argument tenderade att vara logos. Konnotationernas samspel med produktens faktiska egenskaper och logiska argument avgör huruvida kommunikationen upplevdes som grön eller greenwashad. I studiens delar som förklarades greenwashade återfanns bland annat konnotationerna gamla tider, natur, oförändrad, äkta, oskyldigt, ekologiskt, kvinnligt, handgjort, organiskt, personligt, enkelt, modernt, tradition och hantverk. Greenwashing framkom genom brist på transparens och otydlighet om återvinningsbarhet. Greenwashing framkom i textbaserad argumentation som föreföll bland annat vag, vilseledande och hade förväxlingsbar formulering. Greenwashing framkom också genom visuell låg läsbarhet och förändrad läsordning genom bland annat användandet av versaler, gradvariation, fetstil, samt information utspridd på olika sidor.Den andra forskningsfrågan fokuserade på relationen eller skillnaden i uttrycket mellan grön och greenwashad. Den greenwashade förpackningen använde naturliga konnotationer fanns i större utsträckning. Det blev också tydligt att textens förmåga att förändra intrycket av en bild som greenwashad beror på om deras budskap samspelar. Det fanns även en uttalad skillnad iförpackningarnas läsbarhet, vilket kan användas strategiskt för att erbjuda en alternativ, grönare tolkning. Genom produktmärkningarna har vi också sett att gröna och greenwashade förpackningar verkar knyta an till den en grön samhällsdiskurs.De observerade relationerna eller skillnaderna mynnade ut i den tredje forskningsfrågans efterfrågade potentiella implikationer med rekommendationer för utformningen av grön marknadsföring, så som tydlighet, läsbarhet, fokus på att text och bild samspelar samt transparens. Uppmaningen till konsumenter rörde främst att inhämta adekvat kunskap om märkningar och retorisk argumentation. / Whilst many businesses transition to green production and market this initiative, some businesses instead use this green trend by greenwashing, use of misleading marketing claims that do not live up to its promise. Despite greenwashing being a serious problem for society, businesses and individuals, there is a lack of research, particularly regarding its visual expression; called executional greenwashing.This study aims to, by the means of qualitative text analysis with a multimodal, extended text concept, originating with tools from rhetoric and semiotics, based on Ledin and Machins (2018) packaging analysis area examine how greenwashing is expressed. This is investigated through the use of rhetoric appeals, connotations, and other visual methods. The study analyzed the packaging of Arvid Nordquist's coffee, Classic Gran Dia, and Schwarzkopf hair dye, Natural & Easy, 570.In the studies, theoretical framework, and earlier research, the sustainability communication of the packaging areas, for example, imagery, text, shape, and color are discussed, and relevant theories are brought in and exemplified by greenwashed or green marketing. Some marketing design principles are explained, as well as relevant theories regarding the interpretation, the receiver, and context.The first research question aimed to find what rhetoric and visual methods are evident in greenwashing. The analysis showed that appeals were used similarly within a green or greenwashed packaging design. Ethos was mainly expressed in product markings and pathos through imagery. The text-based arguments tended to use logos. The connotations interplay with the product’s actual properties and logical marketing arguments decided whether the communication was experienced as green or greenwashed. Within the studies areas that were found greenwashed, several connotations were found, for example, old times, nature, unaltered, real, innocence, organic, feminine, handmade, personal, simple, modern, tradition, and craftsmanship. Greenwashing was expressed by a lack of transparency and unclearness about the packaging’s recyclability. Greenwashing was expressed in text-based arguments that appeared vague, misleading, and used easily mixed-up phrasing. Greenwashing was also evident by low visual readability and changed reading order by the usage of uppercase, variation in letter size, bold font, and the information being spread over different sides.The second research question focused on the relation or difference in the expression between green and greenwash. The greenwashed packaging used connotations related to nature more. It also became evident that the texts’ ability to change the impression of an image beinggreenwashed depended on the communications coherence. There where a significant difference in the packaging’s readability, which could be used strategically to offer up an alternative, greener interpretation. We also saw how green and greenwashed packaging seemed to tie into a green discourse.The observed relations or differences showed potential implications, as asked for by the third research question; including recommendations for the construction of green marketing material, such as the focus on clarity, readability, coherence between image and text, and transparency. The implications for the consumer consisted mainly of advice to obtain knowledge about markings and rhetoric argumentation.
82

Genus - en medial konstruktion? : En kvalitativ text- och bildanalys av Cosmopolitan och FHM

Lindbäck, Anna, Engströmer Nilsson, Fanny January 2007 (has links)
<p>Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls.</p><p>I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35.</p><p>För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt.</p><p>Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats.</p><p>Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.</p>
83

Mediedrevet kring Carema Care : En analys av Carema Cares kriskommunikation under mediedrevet 2011 / The intense media reporting regarding Carema Care : An analysis of Carema Care´s crisis communication during the intense media reporting of 2011

Davidsson, Joanna January 2016 (has links)
Carema Care (numera Vardaga) är ett privat ägt vårdföretag med verksamhet inom äldreomsorgen. Under hösten och vintern 2011 utsattes företaget för en intensiv mediebevakning där de anklagades för besparingar och vanvård. I denna uppsats undersöks Carema Cares externa kriskommunikation under mediedrevet. Kriskommunikationen analyseras utifrån situational crisis communication theory. Teorin beskriver vilka försvarsstrategier som ett företag kan och bör använda för att rädda sitt anseende. Teorin gör gällande att den viktigaste faktorn vid val av försvarsstrategi bör vara typ av kris som uppstått. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys med systematiserande frågeställningar och klassificering som tillvägagångssätt. Först analyserades nio nyhetsartiklar för att försöka fastställa vilken typ av kris som ägt rum. Därefter studerades Carema Cares pressmeddelanden för att identifiera vilka försvarsstrategier som Carema Care använt sig av och om dessa överensstämmer med vad som föreskrivs inom situational crisis communication theory. Resultatet visar på att Carema Care inte i något pressmeddelande använt sig av de försvarsstrategier som föreskrivs i situational crisis communication theory. / Carema Care (now by the name Vardaga) is a privately owned company within the field of elder care. During the autumn and winter of 2011, the company was the focal point of an intense media reporting. The company was accused of budget cuts and neglected care. This thesis investigates the external crisis communication from Carema Care during the intense media reporting. The crisis communication is analyzed using situational crisis communication theory. The theory describes which crisis response strategies that a company can and shall use when faced with a crisis in order to restore its image. The theory claims that the most important factor when choosing crisis response strategy is what type of crisis that has occurred. The investigation was carried out using qualitative text analysis, more specifically the method systematic questions and classification was used. In the first step, nine news articles were analyzed in order to determine what type of crisis that had occurred. In the second step, the press releases following each news article were analyzed in order to determine what response strategy that had been used and how it compared to what the theory recommended. The study shows that Carema Care did not use the response strategy recommended from situational crisis communication theory in any of its press releases.
84

Sydafrikas och Sveriges läroplan i ett bedömningssystem : En jämförelse om de olika sätten att bedöma barn på - ett dilemma / South Africa's and Sweden's curriculum in an assessment system : A comparison of the different ways of judging children - a dilemma

Lindahl, Therese January 2019 (has links)
This is a comparative study based on text analysis of South Africa's and Sweden's curriculum. The purpose of the study is to get an understanding and awareness of the meaning and content of the curricula concerning child assessment. Its focus is to find out about similarities and differences of the assessment and evaluation processes. My research questions are: • What do South Africa's and Sweden's curricula for learning outcomes the children are assessed on? • How is South Africa's and Sweden's assessment of children described individually and evaluation in the curriculum? • What similarities and differences are there in South Africa's and Sweden's curriculum on the assessment of children individually and evaluation on the preschool?   The methods I use are qualitative text analysis and comparative analysis. I analyze and compare words and contents. My findings are that the assessment is about a way to see the children's development and learning. By having a conscious way of looking at children's interest and not to assess and judge individually which can lead to harming them. Instead, assess and judge as to benefiting the child to get support and can develop her/himself and her/his learning. Pedagogical documentation is used from the Swedish curriculum to see the children's interest and development. In South Africa notebook is used for documentation. The South African curriculum has more content with tips on development opportunities. If we compare the Swedish curriculum, there are learning outcomes where the goals are not as specified as the South African curriculum. This means that the Swedish curriculum has space for interpretation. In this study, we can gain an understanding of assessment in preschool and gain clarity of the dilemma that exists. / Studien handlar om att jämföra och göra en textanalys på Sydafrikas och Sveriges läroplan. Mitt syfte är att ta reda på vad som står i läroplanerna för att få förståelse och medvetenhet av de olika sätten att bedöma barn på. Detta för att ta reda på likheter och skillnader i processerna för bedömning och utvärdering. De frågeställningar jag har är: • Vad har Sydafrikas och Sveriges läroplaner för lärandemål där barnen blir bedömda på? • Hur beskrivs Sydafrikas och Sveriges bedömning av barn individuellt och utvärdering i läroplanen? • Vilka likheter och skillnader finns det i Sydafrikas och Sveriges läroplan om bedömning av barn individuellt och utvärdering på verksamheten?   De metoder jag använder mig av är kvalitativ textanalys och jämförande analys där jag analyserar och jämför ord och innehåll. Mina resultat var att bedömning handlar om ett sätt att se barnens utveckling och lärande. Genom att ha ett medvetet sätt att se på barns intresse och att inte bedöma barnen där det kan genom att bedöma individuellt leda till men för barnet. I stället bedöma där det gynnar barnet för att få stöd att utveckla sig själv och sitt lärande. Pedagogisk dokumentation använder den svenska läroplanen för att se barns intresse och utveckling. Sydafrika använder sig av att notera i anteckningsbok. Den sydafrikanska läroplanen har mer innehåll med tips på utvecklingsmöjligheter. Om vi jämför den svenska läroplanen finns det lärandemål där målen inte är lika specificerade som den sydafrikanska läroplanen. Detta gör att den svenska läroplanen har tolkningsutrymme. Genom denna studie kan vi få förståelse för bedömning i förskola och få klarhet i dilemmat som finns.
85

Hemlöshet och den nya ortodoxinen : En kvalitativ analys av Västerås Stads åtgärder mot hemlöshet

Lundqvist, Felix January 2019 (has links)
Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.
86

Dark web och integritet på Internet : En kvalitativ studie av mediala gestaltningar av det dolda nätverket Dark web samt anonymitetens paradox

Rivero Mildén, Linn January 2018 (has links)
Denna studie är av kvalitativ karaktär och har tagit sin epistemologiska utgångspunkt i gestaltningsteorin för att undersöka digitala representationer av ett tillsynes undangömt nätverk. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Dark web gestaltas i ett urval mediekanaler för att fastställa vanliga representationer av nätverket. Studien ämnar för att besvara i vilka sammanhang som nätverket gestaltas som en risk respektive möjlighet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det empiriska materialet hämtades från de fyra mediekanalerna Expressen, Computer World, Sveriges Radio och Tor Blog. Vidare diskuteras termerna anonymitetsparadox och moralpanik i studien eftersom att de visade sig vara av särskild relevans vid forskning av ett sådant digitalt och till synes anonymt mediefenomen. Studiens resultat påvisar att tillgången till ett fritt och anonymiserat Internet tycks blivit en fråga vad avser demokratiska rättigheter. Ur denna aspekt fungerar Dark web som en potentiell lösning mot den kartläggning som förekommer på det traditionella Internet. Computer World hade en uteslutande teknisk gestaltning av Dark web där intresset låg i att presentera teknologin bakom nätverket. Kvällspressen fokuserade huvudsakligen på den kriminalitet som cirkulerar på det dolda nätverket och redogjorde främst för narkotikahandel och kortbedrägerier. Tog Blog belyste både tekniken och anonymitetsaspekten bakom Dark web medan Sveriges Radio visade sig vara det medium som hade mest omfattande och genomgripande porträtteringar vad avser Dark web. Slutligen visade studien att det är i samspelet mellan de risker och möjligheter kring Dark web som paradoxen med anonymitet uppstår.
87

”The Aid Workers' Difficult Decisions in Ebolaland” : An analysis of the Swedish news reporting on the Ebola outbreak in West Africa / "Hjälparbetarnas svåra beslut i Ebolaland" : En analys av den svenska reporteringen av Ebolautbrottet i Västafrika

Johansson, Niklas January 2014 (has links)
This article is to scrutinize Western media on the Ebola outbreak in West Africa by looking more closely at the largest Swedish newspapers. It is to investigate the otherization of Africa and the African, more specifically, whether there are Orientalist features within the media reporting that can construct an Africanness, the Africanization of Africa, as well as the reinforcement of West's own identity, the de-Africanization of the West, portarying it as non-African, and more importantly whether the Ebola disease has undergone this de-Africanization process. Thus, also investigating whether Orientalism is applicable on Africa. Mainly Edward Saïd's Orientalist theory is used as theoretical framework along with other scholars representing ideas that can support the Orientalist claim. What will be concluded is that there are certain news articles that can be interpreted in a way that reinforces the Orientalist discourse, but that these are well hidden and in some cases only implicitly understood due to the selective reporting on certain incidents.
88

Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad? : - en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil / Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town? : - a study about Ulricehamn’s image of today and future profile

Bokedal, Ellinor, Nilsson, Jenny January 2008 (has links)
Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town? - a study about Ulricehamn’s image of today and future profile Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis &amp; Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors. We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’? Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city. / Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad? - en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis &amp; Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer. I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv? Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.
89

Genus - en medial konstruktion? : En kvalitativ text- och bildanalys av Cosmopolitan och FHM

Lindbäck, Anna, Engströmer Nilsson, Fanny January 2007 (has links)
Genom åren har debatten om hur män och kvinnor framställs och porträtteras i media handlat om vilka signaler dessa sänder ut till samhället, med tyngdpunkten på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I denna uppsats ges ett försök till att undersöka och granska hur föreställningar om genus uttrycks och produceras i text och i bild i livsstilsmagasinen Cosmopolitan och FHM. Cosmopolitan är ett medium som vänder sig till unga kvinnor i åldrarna 20-30 år medan FHM vänder sig till män i åldrarna 18-35. För att kunna identifiera den producerade bilden av genus, vad som är specifikt manligt respektive kvinnligt utgår uppsatsen från en teoretisk ram som behandlar maskulinitet och femininitet, identifikation, mediernas makt och stereotyper, samt genus i media. Som inspirationskälla står medieforskaren Anja Hirdman och hennes verk Tilltalande bilder - genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Uppsatsens genomförande vilar på en kvalitativ undersökning i form av en retorisk textanalys och en bildanalys. Som exempel står 20 artiklar som är hämtade från fyra olika utgåvor från respektive livsstilsmagasin under år 2006, där artiklar som på något sätt behandlar sexualitet och relationer har analyserats. Med utgångspunkt från det insamlade materialet, kopplat till den teoretiska ramen, har således vissa tendenser kunnat identifieras som visar på att det finns tydliga skillnader, men också likheter mellan livsstilsmagasinen. I Cosmopolitan konstrueras bilden av kvinnlighet utifrån ett manligt godkännande då hon i text och bild tenderar att visas upp i och skrivas om i förhållande till mannen. Den komplexa konstruktionen av femininitet i Cosmopolitan framhålls ytterligare av ett instruerande och uppmanande tilltal där kvinnlighet är något som läsaren måste lära sig. I FHM konstrueras istället kvinnan som en symbol för sex, då hon först genom en manlig bekräftelse känner sig feminin. Vidare skapas maskulinitet i FHM i förhållande till den bild som målas upp av den kvinnlighet som presenteras i text och bild samt genom avsaknaden av manliga kroppar. I Cosmopolitan är det istället bilden av mannen som den romantiske drömprinsen som avgudar och älskar sin kvinna som gör sig synlig.
90

Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad? : - en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil / Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town? : - a study about Ulricehamn’s image of today and future profile

Bokedal, Ellinor, Nilsson, Jenny January 2008 (has links)
<p>Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town?</p><p>- a study about Ulricehamn’s image of today and future profile</p><p>Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors.</p><p>We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’?</p><p>Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city.</p> / <p>Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad?</p><p>- en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil</p><p>Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer.</p><p>I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv?</p><p>Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.</p>

Page generated in 0.1029 seconds