Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar med ADHD och autism uppvisar olika symtombilder, där flickor med ADHD och autism riskerar att missas eller feldiagnostiseras då kriterierna för diagnosen baseras på pojkars beteende. Syftet med denna uppsats är att kartlägga representationer av ADHD och autism i skönlitteraturen utifrån ett genusperspektiv, detta för att kunna analysera om karaktärerna uppvisar en representativ och nyanserad bild som går i linje med den aktuella forskningen. För analysen valdes 14 skönlitterära barnböcker ut som behandlar diagnoserna ADHD och autism. För att tolka och koda materialet användes en tematisering som utgick från ett genusperspektiv.  Resultatet av studien visar att det finns få skillnader i representationen mellan flickor och pojkar med ADHD och autism i barnböckerna. Trots att forskningen visar att flickor och pojkars symtombild skiljer sig åt skildras de i böckerna på liknande sätt. När det kommer till flickor med ADHD kunde vi i mer än hälften av böckerna dock urskilja vissa karaktärsdrag som var mer i enlighet med forskningen. Den främsta avsaknaden när det kommer till nyanserade karaktärsdrag fanns i de barnböcker där flickor med autism skildrades. Böckerna saknade beskrivningar av de autistiska drag som forskningen delvis lyfter, där diagnosen i flertalet fall kan vara svår att upptäcka eftersom flickor med autism lyckas hitta strategier för att kamouflera de drag som kan utmärkas som autistiska. Studiens slutsats är således att det finns ett stort behov av skönlitterära barnböcker med en mer nyanserad bild av flickor med autism.

Uppsatsen undersöker Fateme Behros roman I skuggan av Sitare där syftet är att ta reda på hur etnicitet, genus och sexualitet samverkar samt om huvudpersonerna Narges och Sitare intar en över- eller underordnad position i relation till etnicitet, genus och sexualitet. Den metod som används för att undersöka detta är en kvalitativ textanalys. Uppsatsen utgår vidare från teoretiska utgångspunkter som är följande: Intersektionalitet, etnicitet, genus och sexualitet. Analysen är tematiskt disponerad där resultatet har analyserats utifrån följande utgångspunkter: Kulturkrockar och kulturmöten, förbjuden kärlek samt invandrarkvinnan i det svenska samhället. Resultatet visar att maktasymmetrierna etnicitet, genus och sexualitet tydligt samverkar i förhållande till huvudkaraktärernas omständigheter. Det visar även att både Narges och Sitare intar en underordnad position i anknytning till etnicitet, genus och sexualitet.

Is intersectionality the way forward: A textual analysis of development strategies in Myanmar Development strategies need new perspectives to effectively allocate resources to those most affected by natural hazards, conflicts, economic insecurities, and many more. This qualitative thesis suggests intersectionality in the form of an analysis to uncover hidden passages in and core values of development strategies. In turn evaluating if these strategies hold a necessary amount of awareness of vulnerable groups by crossing the sections gender and sexuality; age; class status; ethnicity; and disability. By examining two development strategies in Myanmar, one can conclude that there is a lack of intersectional approach when creating the outline of the interventions which suggests a lack of context-based evaluations of the issues in Myanmar, and in turn it suggests a lack of understanding on who is vulnerable.

No description available.

Studiens syfte är att visa hur kön framställs i text och illustration i engelskläromedel för årskurs 3. Genom en kvalitativ textanalys framkom det att manliga karaktärer får mer utrymme än kvinnliga, att kvinnliga karaktärer passiviseras medan manliga karaktärer får ta plats samt att de könsöverskridande karaktärerna inte får vara starka. Istället får de karaktärer som är könsöverskridande de negativa kvinnliga egenskaperna som exempelvis emotionella, passiva och beroende. Slutsatsen är att det finns en intention att luckra upp traditionella könsmönster men att det inte går hela vägen utan att karaktärerna istället tvingas tillbaka in i traditionella könsmönster.

Denna studie syftar till att granska hur etiska och moraliska frågor framställs och behandlas i Malin Persson Giolitos Störst av allt. Verket är en realistisk skildring av ett rättegångsförfarande som genom den fiktiva världen gestaltar ett verklighetstroget drama. Detta framställs i ett växelspel mellan rättegången som utspelas i romanens nutid och tillbakablickar av händelser som leder upp till denna. Då romanen är fokaliserad genom karaktären Maja Norberg, är det främst hennes perspektiv som framgår i de etiska och moraliska frågor som framställs. Vid närläsning har två forskningsfrågor legat till grund för att kunna besvara studiens syfte. Dessa frågor är 1) Vilken påverkan framställs personliga relationer ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? 2) Vilken påverkan framställs klasstillhörighet ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? Metoden som denna uppsats har baserats på är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk infallsvinkel. Analysen utgår från ett etiskt- och moraliskt perspektiv. Studiens resultat påvisar etikens kontinuerliga närvaro i romanen och påvisar personliga relationer samt klasstillhörighetens inflytande i ställningstagandet vid etiska och moraliska situationer. Baserat på studiens analys förs slutligen en didaktisk diskussion gällande hur etik och moral kan behandlas i skolan genom skönlitteratur.

The purpose of this essay is through a qualitative textual analysis, examine how Swedish sports journalism portrays two Swedish doping scandals in three Swedish newspapers and tabloids. This essay will, in its stage of analysis, relate to three relevant theories regarding scandals, nationalism and discourse. The first theory about scandals were appearing in all articles thanks to the five main points from the Thompsons theory. It was also noticed by the journalists’ use of words related to scandals. Billig’s theory about nationalism was also proved by the journalists and their articles through their disapproval of the two athletes doping. The discourse theory turned out to be a useful tool for the analysis of the articles. The theory made it possible to use different instruments to help the analysis Altogether, 34 articles were analyzed by a qualitative text analysis method. The result of the analysis found three main themes. First, the articles were written differently depending on when they were written. Secondly, every article about the athletes could, according to the scandal theory, be considered as a scandal. Last, journalists demonstrated nationalism through the absence of words such as Sweden or Swedish. Further, the studied material showed that the journalists are critical, scrutinizing, but also not impartial. The conclusion of studying the 34 articles combined with the theories and the method was that depending on what time and which athlete, the articles were written differently by the journalists. Lastly, the result showed that the previous research, although it showed that journalists are both objective or not, was relevant and proven in the essay.

This thesis aims to analyse the motives behind the Kishida government’s modern Japanese security strategy. The new doctrine has taken a more offensive posture and allows for counterattacks and exports of lethal weapons despite the limits set by the pacifist clause in the constitution. The motive is based on qualitative analysis of Japanese policy in the past decade and documents published by government institutions responsible for the nation’s security. The analysis is done through the theoretical framework of Offensive Realism which places the nation state as the primary actor ininternational relations where each state is seen as maximizing its available power for the sake of survival in an anarchic system. Offensive Realism helps define Japan’s role in the world and relations to both the nations that pose a threat and to Japan and its’ allies.  The result of this essay is that East Asia is found to be an unbalanced multipolar system with China as its’ potential hegemon. Japan is forced to strengthen its Alliance with the United States, ease its’ Arms export restrictions, and adopt a more aggressive posture open for counter strikes in case of attack, to maintain the status quo and protect its sovereignty

Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.

In primary school reading-books in Swedish language is something that students come across early in school and have done ever since the 1800s. After World War II there have been major changes in society. 1962 there was a school reform where the school turned into a nine-year system of compulsory education. That is why it is interesting to see what reading books contain with regard to notions of children, family and class and how the developments have been from the 1950s until the present time. This study aims to analyze and compare the different aspects of how notions of children, family and class are produced in the reading books for primary school for pupils in third grade, between 1950 and 2009. The research questions were: What are the notions of children, family and class in the reading-books? What differences/similarities exist in the reading books from the 1950s to the  recent decades? What could be the reason? I have chosen to apply qualitative text analysis originating in idea analysis. Because my focus was based on an attempt to track, analyse and compare the concepts, perceptions and representations of the reading books for third grade. My results shows that the children portrayed in the books from 1950-1965 are well mannered. And their relationships with the adults are strong and they learn from their parents, grandparents and relatives. The study also shows that the children portrayed in the reading books from 1976 and forward, make their own choices and play more major roles in the stories. The results show that the nuclear family is seen as an ideal. The study also shows that there are children in the book from 2009 who are experiencing economic inequalities in the form of clothes and other belongings. Overall, in the books i think that the middle class shows strongest but the markers seen in the stories are relatively vague to be seen in the stories.