Följande studie undersökte Before the Flood, en dokumentärfilm av och med Leonardo DiCaprio, utifrån ett retoriskt perspektiv. Studiens syfte var att undersöka om och i så fall på vilket sätt Leonardo DiCaprio, experter och skaparna bakom dokumentärfilmen använde retoriska strategier för att förstärka Before the Flood’s budskap och verka övertygande inför sin publik. Som metod tillämpade studien kvalitativ textanalys och de tre grundläggande appellformerna, visuell retorik samt argumentation var studiens analysverktyg. Analysen resulterade i nio olika analysenheter, tre för varje analysverktyg. Fokus lades på de tre grundläggande appellformerna: ethos, logos och pathos. Analysen fokuserade på visuella bilder, kroppsspråk och gestikulering samt kameravinklar inom visuell retorik. Bildargumentation, hotargumentation samt auktoritetsargumentation var de tre analysenheterna för argumentationsdelen. Vidare diskuterades användningen av inflytelserika personer som argument för förändring i ett visst beteende och hur användningen av retoriken kan spela en betydande roll för förstärkandet av budskapet. Resultatet visade att retoriska strategier används i Before the Flood. Både DiCaprio och experterna använder retoriska appellformer och olika typer av argument för att verka övertygande inför tittarna. Studien visade också att det fanns ett samspel mellan de retoriska appellformerna och argumentationen. Samspelet var viktigt för att förstärka dokumentärfilmens anspelning på känslor och dess trovärdighet. Slutligen har dokumentärfilmens skapare tillämpat visuella medel för att förstärka appellformerna och argumentationen, vilket resulterade i att budskapet i Before the Flood förstärktes. / Following study examined Before the Flood, a documentary film by and with Leonardo DiCaprio, from a rhetorical perspective. The purpose of the study was to see if and in what ways Leonardo DiCaprio, experts and the creators of the documentary film applied rhetorical strategies to strengthen the message of Before the Flood and how to seem convincing to the audience. The study applied a qualitative text analysis as a method and the three appeal forms, visual rhetoric and argumentation were the analysis tools of the study. The result showed nine different analysis units, three for each analysis tool. Focus was put on ethos, logos and pathos as the rhetoric’s three different appeal forms. It also focused on visual images, body language and camera angles. Furthermore, the analysis focused on three different kinds of argumentation: images, threats and authorities. The study discussed the use of influential people as an argument to convince viewers to change in certain behaviour. Further, the study discussed how the use of rhetoric could play a major role in the strengthening of the message. The result showed that rhetorical strategies are used in Before the Flood. Both DiCaprio and the experts are using the rhetoric appeal forms and different kinds of arguments to seem convincing to the audience. The study demonstrated that there is an interaction between the rhetorical appeal forms and the argumentation, and the interaction is important to strengthen the emotions and the credibility of the documentary film. Lastly, the creators of Before the Flood have also applied visual tools to strengthen the emotions and argumentation, which resulted in a more reinforcing message.

Denna uppsats granskar policydokument som behandlar avskaffandet av det steriliseringskrav som tidigare var en del i Lagen om fastställande av könstillhörighet. Med målet att undersöka den syn på transsexuella som går att återfinna i det samtida svenska, offentliga samtalet har en kvalitativ, kritisk textanalys utförts. Mer specifikt åsyftar studien synliggöra och granska antaganden om kön, könsidentitet, sexualitet och även reproduktion. Som teoretisk utgångspunkt har den queerteoretiska ansatsen den heterosexuella matrisen använts. Studien finner synen på transsexuella i dagens politiska diskurs vara tämligen nyanserad och mer öppensinnad än vad som påvisats i tidigare forskning. Dock återfinns ännu en normativ föreställning om kärnfamiljen. Idén om kärnfamiljen som naturlig, norm och ideal ter sig knappt ifrågasatt och verkar fungera som en avgörande faktor för utformningen av de politiska förslag de granskade policydokumenten lägger fram, och för vad de utelämnar.

We studied close to 100 articles about the Swedish cup in cross country skiing, published by the three media outlets that cover the entire series; www.sweski.com , www.langd.se and www.skidzonen.com. The articles were published between 2015 and 2018 and by using a quantitative analysis we discovered that in these articles, the men and the women received almost exactly the same amount of attention, as far as counting words goes. In the articles which focused on both the female and the male athletes, the editors usually chose a picture from the women’s competition as the top image. We also saw a pattern where the women were far more often mentioned by their first names only, whereas the men were usually mentioned by their full names or their last names only. Another interesting theme that we found through a qualitative text analysis regarded how the athletes were portrayed in the articles, where the women seemed to be looked upon as less mature than the men. For example, they were often called “girls” instead of “women”, but the men the same age were never referred to as “boys”. These are seen by us as signs of trivialization and infantlization of the female athletes. However, we did not find any signs of the women being described as weak, or with a focus on their appearances and private lives. These were common patterns in the previous research on the subject. / Vi undersökte knappt 100 artiklar om den svenska cupen i längdskidåkning, publicerade av de tre medierna som bevakar hela serien; www.sweski.com , www.langd.se och www.skidzonen.com. Artiklarna publicerades mellan 2015 och 2018 och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys fann vi att damerna och herrarna fick nästan exakt lika mycket utrymme i dessa artiklar, räknat i antal ord. I de artiklar där båda könen stod i fokus var det  betydligt oftare som en bild från damklassen valdes som toppbild. Vi såg ett mönster där damerna oftare blev omnämnda med enbart sina förnamn, jämfört med herrarna som oftast omtalades med sina hela namn eller enbart efternamn. Ett annat intressant tema som vi fann genom en kvalitativ textanalys gällde hur utövarna porträtterades i artiklarna, där damerna tycktes bli sedda som mindre mogna och vuxna än herrarna. Till exempel kallades de ofta “tjejer” istället för “kvinnor” eller “damer”, samtidigt som de jämnåriga herrarna aldrig blev kallade “killar”. Dessa ser vi som tecken på en trivialisering och en infantilisering av de kvinnliga utövarna. Däremot hittade vi inga tecken på att kvinnorna beskrevs som svaga eller med ett större fokus på deras utseenden och deras privatliv, fenomen som har varit tydligt framträdande i tidigare forskning på ämnet.

No description available.

Studien “Jag är helt enkelt en parasit som ska utrotas!” ämnar analysera TV-profilen och entreprenören Paolo Robertos kriskommunikation i samband med den förtroendekris som uppstod när han greps för sexköp i polisoperationen Insats torsk våren 2020. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig svensk person hanterar och kommunicerar en kris som drabbar det personliga varumärket och personens image. Undersökningen är en kvalitativ retorisk textanalys och utgår från teorier som image repair theory och retorikens appellformer ethos, pathos och logos. I studien analyseras totalt sex uttalanden av Paolo Roberto som berör krisen. Fem av dessa uttalanden gjordes i direkt anslutning till krisen och ett uttalande skedde ett år efter händelsen.  Resultatet av studien visar att Paolo Roberto tillämpar flera olika försvarsstrategier och retoriska övertalningsmedel i sin kriskommunikation. Analysen visar att Roberto använder fem av totalt 14 image repair-strategier: ta på sig hela skulden, tillrättaläggande, provokation, hänvisa till ett högre syfte och minimering. Ta på sig hela skulden är den strategi som förekommer oftast i Robertos uttalanden men det är endast i ett uttalande som han faktiskt ber om ursäkt. Strategierna provokation och tillrättaläggande används också frekvent i kriskommunikationen. Studien visar också att Roberto tillämpar retorikens appellformer i syfte att stärka sin argumentation och återfå förtroende och anseende. Alla uttalanden präglas starkt av pathos och Roberto försöker väcka känslor av sympati och framställer sig själv som ett offer i situationen. Det finns även inslag av ethos i kommunikationen. Logos förekommer endast i ett uttalande. Utifrån analysen går det dessutom att konstatera att kriskommunikationen, till viss del, förändrats över tid. Strategin minimering används exempelvis enbart i det sista analyserade uttalandet som ägde rum ett år efter händelsen . / The study ”I am simply a parasite to be eradicated!” aims to analyze the television personality and entrepreneur Paolo Roberto´s crisis communication in relation to the crisis of confidence that occurred when he was arrested for purchasing sexual services in the police operation Insats Torsk in the spring of 2020. The purpose of the study is to investigate how a public Swedish profile handles and communicates a crisis that affects the personal brand and the image of the person. This study uses a qualitative rhetorical text analysis and emanates from theories like image repair theory and the rhetorical appeals ethos, pathos and logos. In the study, six statements made by Paolo Roberto in relation to the crisis are analyzed. Five of the statements were directly issued in relation to the crisis and one of the statements was made one year after the incident. The result of the study shows that Paolo Roberto applies several different defensive strategies and rhetorical persuasion methods in his crisis communication. The analysis shows that Roberto uses five out of 14 in total image repair-strategies: mortification, corrective action, provocation, transcendence and minimization. The strategy that is used the most in Roberto´s statements is mortification, but it is only in one statement he actually apologizes for his actions. The strategies provocation and corrective action are also frequently used in the crisis communication. The study shows that Roberto uses rhetorical appeals with the aim to strengthen his argumentation to be able to regain trust and reputation. All statements that were made are strongly influenced by pathos and Roberto tries to induce emotion of sympathy and draws a picture of himself where he is the victim of the situation. There are also some elements of ethos used in the communication. Logos only occurs in one of the statements. From the analysis it can also be ascertained that some parts of the crisis communication have changed over time. The strategy minimization is for example only used in the last statement that was analyzed, which occurred a year after the incident.

År 2005 enades FN’s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN’s säkerhetsråd igenom resolution 1973. Det innebar att en internationell koalition ledda av NATO upprättade en no fly zone över Libyen i syfte att skydda civilbefolkningen från Ghadaffiregimens övergrepp. Detta var första gången som FN och det internationella samfundet motiverat en militär intervention utifrån just Responsibility to protect. Det svenska bidraget till den internationella styrkan bestod av upp till åtta stycken JAS 39 Gripen med personal som endast fick bekämpa luft hot, alltså inte mål på marken. År 2002 när den svenska riksdagen för första gången beslutade att skicka en svensk militär styrka till Afghanistan förelåg inga liknande restriktioner gällande nyttjandet av vapen från de svenska soldaterna.Uppsatsen skall söka svar på huruvida den svenska insatsen i Afghanistan motiverades med samma värderingar som den i Libyen. Detta i syfte att kartlägga och problematisera Responsibility to protects betydelse för det svenska deltagandet i militära insatser. Det kommer genomföras via en kvalitativ, idékritiskt klassificerande textanalys av de riksdagsdebatter som förelåg insatserna med fokus på om värderingar från Responsibility to protect kan spåras i argumentationen.Resultatet är inte helt entydigt men argument med tydlig anknytning till Responsibility to protect påträffas i samtliga debatter som undersökts. Det går även att utröna en förändring i hur riksdagsledamöterna argumenterar för ett svenskt deltagande i en militär insats utomlands före, respektive efter, införandet av Responsibility to Protect. / In the year of 2005 the United Nations decided on an initiative called the Responsibility to Protect. The initiative was based on the thought that the sovereignty of a state isn’t a right, but a privilege. Its purpose was to help prevent crimes against the civilian population. Crimes like genocide, war crimes, crimes against humanity and ethnic cleansing.On march 17 2011 the UN security council authorized resolution 1973 which meant that an international NATO lead coalition could establish a no fly zone over Libya. This was done in order to protect the civilian population of Libya from the atrocities and assaults from the Gadhafi regime. This was the first time that the UN and the international community performed a military intervention motivated by the Responsibility to Protect. The Swedish contribution consisted of a force of up to eight JAS 39 Gripen, with personnel that were only authorized to engage targets in the sky, not on the ground. In 2002 the Swedish parliament decided to contribute with Swedish soldiers to Afghanistan. That time with the authorization to use deadly force if they needed to.This essay shall try and answer whether or not the Swedish military operation in Afghanistan was motivated by the same values as the one in Libya. This will be done in order to structure and problematize the concept of the Responsibility to Protect and how it may affect the Swedish contributions to international military interventions. This will be performed through a qualitative analysis of the protocols from the Swedish parliament that authorized and motivated the Swedish operations. The essay will focus on finding traces of values from the Responsibility to Protect from the arguments in the protocols.The results are not crystal clear, but arguments with a distinct connection to the Responsibility to Protect are found in all the protocols that are analyzed. The results of the analysis show a change of patterns in the way the Swedish parliamentarian’s debate for a Swedish contribution in international military operations since the Responsibility to Protect was initiated.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.