This BA Thesis in Journalism is a quantitative analysis of the coverage of wolves in Swedish printed media. Namely four daily newspapers, two national and two local. The two national newspapers are Aftonbladet which is a leading tabloid newspaper with national coverage and Svenska Dagbladet which is one of the two major newspapers with national coverage, as well as coverage of the greater Stockholm region. The two local newspapers are Falu Kuriren, which is located in Falun and mainly cover the province of Dalarna and Nya Wermlands-tidningen which is located in Karlstad and mainly cover the province of Värmland. These are provinces which have a large wolf population.As the work progressed we found that the newspapers have handled the coverage of the wolf in, what we believe, a good way. The use of powerful and strong words, such as “mayhem” etcetera, was low in most cases. Aftonbladet was the newspaper that had the highest percentage, in the amount of these words in relation to the amount of articles, with over 100 %.We also found that the pictures the newspapers used were mostly pictures of the people cited in the article and in when they used pictures of wolves they mainly used pictures which are to be considered as neutral. / Den här kandidatuppsatsen i journalistik är en kvantitativ analys av rapporteringen om vargar i svensk press. Nämligen fyra tidningar som ges ut dagligen, två nationella och två lokala. De två nationella tidningarna är Aftonbladet och Svenska Dagbladet, de två lokala tidningarna är Falu Kuriren och Nya Wermlands-tidningen. Under arbetets gång har vi kunnat konstatera att de fyra tidningarna har hanterat rapportering kring vargar på ett bra sätt. Användadet av värdeord, till exempel "härjar" etcetera, var lågt i de flesta fallen. Aftonbladet var den tidning där värdeord förekom oftast, procetuellt sätt fanns det minst ett värdeord per artikel. Vi kunde också konstatera att bilderna som användes i sammanhang med artiklarna till mestadels var bilder av människor som citerades i artikeln. I de fallen där det användes bilder av vargar var det bilder som vi anser vara neutrala.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

Gymnasievalet är första stora möjligheten för ungdomar att påverka sin skolgång och gymnasieutbildningen ligger i många fall till grund för vidare utbildning på högskola. Det optimala vore om samtliga ämneskunskaper från gymnasiet kommer väl till användning i de fortsatta akademiska studierna och allra helst även in i arbetslivet. I studien ingår personer som efter gymnasiet har valt att läsa vidare på ingenjörsutbildningar vid tre svenska lärosäten – Kungliga tekniska högskolan, Lunds tekniska högskola samt Högskolan i Halmstad. Studiens fokus har riktats mot ingenjörsstudenter som under höstterminen 2018 läser andra eller tredje året. Syftet med studien har varit att undersöka hur studenterna upplever och värderar sina förkunskaper, alltså deras ämneskunskaper från gymnasiet. Datainsamlingsmetoden som har använts baseras på en enkätundersökning online. Undersökningen har skickats till drygt 7 500 mejladresser och materialet omfattar 480 svar. I analysen av enkätsvaren har en kvantitativ metod använts och extra fokus har riktats mot studenter som tidigare har läst naturvetenskaps- eller teknikprogrammet. Studiens resultat visar att trots samma behörighet upplever studenterna sina förkunskaper olika. Nio av tio ansåg sig ha haft lika bra eller bättre förkunskaper än studenter från andra gymnasieprogram och nästan alla upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Tidigare studenter på naturvetenskapsprogrammet samt civilingenjörsstudenter hör till de som i större utsträckning upplevde att de hade tillräckliga förkunskaper. Studenter med höga betyg i de särskilda behörighetsämnena är den grupp som värderar sina förkunskaper högst. Matematiken har en klart central ställning och nio av tio studenter svarade att ämnet i stor eller väldigt stor utsträckning har bidragit med viktiga förkunskaper. Kemi, som också är ett behörighetsämne, värderades mycket lågt av nästan alla ingenjörsprogram utom de med en inriktning mot kemi och bioteknik. Trots att teknikämnen inte hör till de särskilda behörighetsämnena upplevdes ämnet som saknat i stor utsträckning hos alla gymnasieprogram utom teknikprogrammet. Omkring hälften av studenterna från naturvetenskapsprogrammet, men knappt två tiondelar av tidigare studenter på teknikprogrammet, upplevde att de saknade förkunskaper inom teknikämnen, och då i synnerhet programmering.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006. Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter. Poängen är att se vad och hur journalister valde att rapportera om sextrafficking och ta reda på vilka som fick komma till tals. Materialet består av ett färdiginsamlat arkivmaterial om VM-debatten som finns hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) i Stockholm. Studiens urval består av 131 debattartiklar daterade från 3/4–22/9 2006 och 22 nyhetsartiklar daterade från 2/4–21/9 2006. Resultatet visar att tidningarnas rapportering om sextrafficking fokuserade på debatten om legal prostitution vilket kan ha en koppling med att VM hölls i Tyskland där sexköp varit tillåtet sedan 2002. Frågan har sedan lång tid tillbaka delat in debattörer i två lag, de som är för eller mot legal prostitution. Det näst största ämnet som togs upp var vilken roll idrottsrörelsen borde ta i kampen mot sextrafficking. Många journalister valde att intervjua Claes Borgström och Fotbollsförbundets ordförande, Lars-Åke Lagrell. För övrigt intervjuades politiker, myndigheter, organisationer, fotbollssupportrar och prostituerade. Bara ett sexoffer, en forskare och en traffickingexpert intervjuades. En intressant upptäckt var att rapporteringen om aktörer inom sextrafficking inte var könsneutral utan kvinnor sågs som offer och män som sexköpare eller hallickar.

This essay investigates how the chapters of the interwar and the Second World War have changed in the high school history textbooks during the period from 1944 to 2008. In the study eleven history textbooks have been studied, most quantitatively but also qualitatively. For example the number of pages and rows devoted to different subjects and countries are compared in the books over time. The result of the study shows that there are some big changes over time but in most sections there are also big differences between the books, which make it harder to draw general conclusions. There are a lot more names, pictures and dates in the newer books compared to the older ones, although the number of different names is about the same in all the books. As for how much of the textbooks which are about the interwar and the Second World War there has been a little but discernible increase in the newer books compared with the older ones. As for the Scandinavian and Swedish history there have been almost no changes over time in the chapter of the interwar period, but a distinct increase of both areas in the chapter of the Second World War, in the books from the 21th century. The disposition of the interwar period has also changed a little. The new books write more about the great economic crisis, and less about the democracies. In the case of the democracies the newer books write less about the developments in Great Britain and France, but more about that in USA. When it comes to the dictatorships there are no general changes percentage but the newest books write more rows about the dictatorships. The newer books write more about Germany than the older, especially the two newest ones. In the space devoted to Soviet Union and Spain there are no clear changes over time while the space devoted to Italy and Turkey in the books has decreased with time. In the oldest books there was quite some space devoted to Japan then it decreased in some books but then increased and more is written about Japan in the newest books. As for China the newer books write less about the development in the country during interwar period than the older books. The two genocides, the Holocaust and the communists genocide, have quantitatively been given more space and have asserted themselves in the books headlines and been given own sections in the newest books. The number of pictures of the genocides has also increased, especially in the books of the 21th century.

Syftet med denna uppsats är att undersöka attityder till invandringens inverkan på Sveriges ekonomi samt huruvida attityder till invandring har ett samband med arbetslöshet. Vidare är syftet att undersöka huruvida dessa attityder förändrats över 10 års tid genom att jämföra tidpunkterna 2004 och 2014. Med teorier och tidigare forskning som utgångspunkt formulerades tre hypoteser. Uppsatsen utgår ifrån att personer som upplever sig nöjda med Sveriges ekonomiska situation har en positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Det antas även att personer som anser att invandring har en bra inverkan på landets ekonomi har en allmänt positiv attityd till invandring och attityderna har blivit mer positiva 2014 jämfört med 2004. Därutöver antas att personer som har varit arbetslösa har både år 2004 och 2014 en mer negativ attityd till invandring jämfört med de som inte var varit arbetslösa. Datan som vi har utgått ifrån är European Social Survey (ESS). För att kunna genomföra studien har multipla linjära regressionsanalyser utförts i SPSS statistics version 24. Resultatet tyder på ett positivt signifikant samband mellan synen på Sveriges ekonomi och attityder till invandring. Analysen visar även ett positivt signifikant samband mellan invandringens inverkan på landets ekonomi och attityder. Vidare visade det sig att arbetslösa har en mer negativ attityd jämfört med sysselsatta 2014 men inte 2004. Sambandet var dock inte signifikant. De generella slutsatserna som kan dras är att arbetslöshet, såsom den är mätt i denna studie, inte kan förklara attityder till invandring. Å andra sidan kan synen på landets ekonomi samt synen på invandringens inverkan på ekonomin förklara en del av attityderna.

Flera forskare har tidigare bekräftat att No-läromedel inte är könsneutrala och att det förekommer en överrepresentation av män. Debatten som förs handlar om huruvida elever påverkas av den ojämna fördelningen av män och kvinnor inom No-ämnena. Syftet med denna studie är därmed att analysera hur kvinnor och män utifrån biologiskt genus fördelas i antal inom No-läromedel skrivna under läroplanerna Lpo94 och Lgr11. I studien har fyra läromedel analyserats, två skrivna under Lpo94 och två från Lgr11. De utvalda läromedlen har analyserats i relation till respektive läroplan för att få en uppfattning om hur framställningen av genus har förändrats. Läromedlen har analyserats i sin helhet och studien ämnar att undersöka hur fördelningen av kvinnor och män ser ut inom respektive ämne som är kemi, fysik och biologi. Inom dessa ämnen har också fördelning av yrken analyserats, det vill säga vilka yrken som tillskrivs kvinnor respektive män, och om det har förändrats mellan Lpo94 och Lgr11. Läromedlen har analyserats kvantitativt utifrån bild och text, där vi sammanställt hur ofta manliga respektive kvinnliga personer förekommer i läromedlen. Studien utgår ifrån ett genusperspektiv och har för avsikt att behandla genus utifrån Yvonne Hirdman och Sandra Hardings teorier. Resultatet av studien visar att läromedlen skriver och visar bilder på män/pojkar i större utsträckning än kvinnor/flickor. Studien visar att läromedlen i fråga nästan helt utesluter att nämna kvinnor som haft en betydande roll inom vetenskapen och istället väljer att lyfta fram manliga profiler. En annan gemensam faktor i samtliga analyserade läromedel är att kvinnor inte tillskrivs yrken i samma utsträckning som män och dem förekommer sällan i professionella yrkesroller som till exempel astronom eller marinbiolog. Sammanfattningsvis bekräftar studien att samtliga läromedel som analyserats från Lpo94 och Lgr11 övervägande väljer att visa det manliga biologiska genuset på bild och i text och läromedlen utesluter att visa och skriva om viktiga kvinnliga personer inom No-ämnena. Studien visar även att det inte syns en tydlig progression i yrkesfördelningen mellan Lpo94 och Lgr11. Slutsatsen är därmed att det finns en ojämn fördelning av kvinnor och män i antal och i yrken i samtliga analyserade läromedel och att ingen tydlig progression förekommer. Av resultatet kan vi se att det yngsta läromedlet har en större distinktion i framställandet av kvinnor och män än resterande läromedel. Läromedel skrivna under Lgr11 visar även en tydligare distinktion mellan män och kvinnor i bildframställandet än läromedel från Lpo94. Detta kan således bidra till att oönskade normer om kvinnor och mäns förutsättningar och egenskaper befästs hos eleverna.

Vid produktion av nya transformatorer adsorberas fukten från luften i den fasta isolationen (presspan) vilket påverkar isolationskapaciteten. Därför genomgår transformatorn en torkningsprocess innan den fylls med olja. Vatteninnehållet i den fasta isolationen mäts kvantitativt genom Karl Fischer (KF)-titrering. KF-titrering används ofta för bestämning av vattenhalten i produkter inom industrin och är en beprövad metod som använts under många år. Bestämning av vattenhalten genom manuell KF-titrering är tidskrävande på grund av omständlig provberedning genom termisk extraktion med metanol. En automatiserad metod för bestämning av vattenhalten i presspan kloss har utvecklats genom KF-ugnsextraktion. En kvantitativ analys av vattenhalten i presspan med KF-coulometri genom ugnsextraktion jämfördes med KF-coulometri genom metanolextraktion. Syftet med projektet var att undersöka möjligheten att utveckla en snabbare och enklare mätmetod för vattenhalten i kaseinlimmad presspankloss (HDLC) och polyesterlimmad presspankloss (HDLP) genom att implementera KF-coulometri med ugnsextraktion. Det initiala steget var att undersöka och bestämma en metod för provberedning och bestämning av driftparametrar (ugnstemperatur, inertgasflöde och extraktionstid). Driftparametrar som bestämdes var en ugnstemperatur på 170 grader Celsius, inertgasflödet på 50 ml/min och extraktionstid på 600 sekunder. Resultatet av undersökningen av olika provtagningsmetoder indikerade att provtagning med skölp eller stämjärn inte uppfyllde kraven för att ersätta provtagning genom borrning. Validering av metoden genomfördes med en certifierad fast standard med känd vattenhalt (1%) från Aquastar (certifierad i ett ISO/IEC 17025 ackrediterat testlaboratorium). Den uppmätta halten med den utvecklade metoden var lägre än den förväntade. En kalibreringsmodell upprättades utifrån standarden med en korrelationskoefficient av 0,9952 som indikerar att kalibreringsmodellen visade god linjäritet. Riktigheten för mätmetoden har utvärderats enligt ISO 5725-4. Metodens riktighet visade sig inte vara godkänd på grund av att avvikelsen översteg gränsvärdet 3%. Resultatet av jämförelse mellan metanolextraktion och ugnsextraktion indikerade att metoden inte var lika bra som metanolextraktion på grund av lägre resultat av vattenhalter i jämförande prov. Metoden är möjlig att tillämpa under villkoren att felen som påverkar analysmetoden identifieras och elimineras. Ytterligare bekräftande experiment behövs för implementering av metoden. / In the production of new transformers, the moisture from the air is adsorbed in the solid insulation and affects the insulation capacity. Therefore, the transformer undergoes a drying process before filling it with oil. Water content in the solid insulation is measured quantitatively by Karl Fischer titration. Karl Fischer titration is widely used for determining water content in products in the industry and is a proven method that has been used for many years. The manual method for determining moisture content in pressboard is time consuming due to long sample preparation with thermal extraction with methanol. An automated method for water content determination in pressboard has been developed by KF oven extraction. A quantitative analysis of the water content of pressboard by KF coulometry through oven extraction was compared with KF coulometry through methanol extraction. The purpose of this study was to investigate the possibility to develop a faster and simpler measurement method for the moisture content in High-Density Casein Laminated Pressboard (HDLC) and High-Density Polyester Laminated Pressboard (HDLP) by implementing oven extraction for KF coulometry. The initial step was to investigate and determine methods for sample preparation and operating parameters (oven temperature, carrier-gas flow and extraction time). Determined operating parameters were oven temperature 170 degrees Celsius, carrier gas flow of 50 ml/min and extraction time of 600 seconds. The result of investigation of different sample preparations indicated that sample selection with gouge or chisel did not meet the demands to replace sample selection by drilling. Validation of the method was carried out with a certified solid standard of known moisture content (1%) from Aquastar (certified in an ISO/IEC 17025 accredited testing laboratory). The measured concentration was lower than the expected concentration. A calibration model was established from the standard with a correlation of 0.9952 indicating the calibration model showed good linearity. The trueness of the measurement method has been evaluated according to ISO 5725-4 confirming the trueness of the method was not approved. The result of the comparison of methanol extraction and oven extraction indicated that the method was not as good as methanol extraction due to lower results of water content in the comparison samples. The method is applicable under the terms of the error is identified and eliminated. Further confirmatory experiments are needed to implement the method.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ”Mat” och ”Vad blir det för mat?”. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval. Med Erving Goffmans teori och utvalda nyckelbegrepp skapades ett kodschema som vi sedan applicerade i studiens analysdel. Vi har på ett detaljerat sätt studerat programmen för att se vem som gör vad samt på vilket sätt det presenteras med genusperspektivet i åtanke. Det vi kom fram till var att genus var en väsentlig faktor till de främsta skillnaderna i programmen som i sin tur påverkade aktörernas roller. / The purpose of this study was to examine the interaction between gender and cooking, and how their roles unfolding in cooking programs. A selection of previous research that addresses our specific topic and how our study differs from those found in chapter two. Using the two methods quantitative and qualitative content analysis analyzed the contents of selected passages from "Mat" and "Vad blir det för mat? '. The selection of the sections studied were made with a systematic sample. With Erving Goffman's theory and selected key concepts created a coding scheme which we then applied in the study analysis section. We have a detailed manner studied programs to see who is doing what and how it is presented with a gender perspective in mind. What we came up with was that gender was a significant factor for the primary differences in the programs, which in turn affected the actors' roles.

<p>Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.</p>