Syftet med undersökningen var att få kunskap om bildlärarens förhållningsätt till miljömedvetenhet i undervisningen vid estetiska programmets inriktning bild och hur det når ut till eleverna. Genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, fokusgruppintervjuer med tio elever och med ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt har de olika inre och yttre ramarna som påverkat undervisningen synliggjorts. Samtliga lärare menade att de undervisade någon form av miljömedvetenhet i bild. Samtidigt ansåg eleverna att undervisningen om miljömedvetenhet var alltför bristfällig. Enligt lärare och elever var kännedom och hantering av medier/material det viktigaste i undervisningen, de två områden som också fungerade sämst i praktiken. Många olika typer av ramfaktorer spelade in på miljömedvetenheten i bildämnet. De yttre ramar som påverkande förutsättningarna för miljömedvetenhet var främst salens utformning och interiör. De inre ramarna som påverkade var främst lärarens egna kunskaper. Resultatet visar att det finns en stor kunskapsbrist bland lärarna, som också reflekterades i eleverna. Det handlar både om en kunskapsbrist om det man gör, men också det lärarna kan göra för att förbättra miljömedvetenhet.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad inom en skolas verksamhet som upplevs som bra, respektive dåligt för gymnasieelevers intresse att studera. Med utgångspunkt i huvudfrågorna läraren, ämnet, kursupplägget och miljön har elever i en skola i Mellansverige intervjuats semistrukturerat i fokusgrupper. Undersökningen har förutom att generera kunskap även blivit en grund som är menad att användas i samband med förbättringsarbete på den skola där undersökningen genomfördes. Resultatet pekar på förbättringsområden inom samtliga fyra huvudfrågor, med varierande komplexitet vilket skapar både stora och små utmaningar för skolans huvudman.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om samverkan och relationen mellan lärare och föräldrar genom att studera skriftlig kommunikation mellan hem och skola i form av veckobrev. För detta syfte undersöktes veckobrev skrivna av lärare och skickade till föräldrar. Mina forskningsfrågor var som följer; 1. På vilket sätt synliggörs relationen mellan lärare och föräldrar? 2. Vad kännetecknar innehållet i veckobreven när det gäller samverkan mellan lärare och föräldrar? Studiens empiri bestod av 45 insamlade veckobrev, författade av lärare från grundskolans årskurser 1-3, från olika kommuner i Sverige. De bearbetades sedan genom en kvalitativ textanalys. Empirin tolkades sedan utifrån Lars Erikssons principer om partnerskap och isärhållande. Resultatet visade att veckobreven bland annat genom information, inbjudningar, påminnelser och direktiv om läxläsning involverar föräldrarna i undervisningen och skolans arbete. Relationen mellan läraren och föräldern manifesteras i texten genom olika roller som parterna tillskrivs med läraren och föräldern som partners eller med läraren som expert och förälderns i en stödjande roll beroende av innehållets karaktär. Resultatet visade också på stora skillnader i hur veckobreven utformades vilket härleds till avsaknaden av riktlinjer gällande hur kommunikation med föräldrar ska hanteras.

Teaching is a complex profession. From planning to evaluations and classroom interaction with students, not to mention the administrative work that is part of a teacher’s duty. Everyday work consists of input from student/teacher relations in the classroom and also from the school organization, the policy documents and school laws and regulations, the media and, of course, from the teacher's own pedagogical knowledge and experience. This essay examines what factors play a key role when teachers make their decisions in the work of planning lessons. As a consequence, the research questions are: - According to teachers, what factors do they experience affect their didactic choices while planning their work? - What awareness does the teachers show when it comes to those factors that have an impact on their planning? The method used for data collection is semi structural interviews with three Swedish teachers at an upper secondary school in Stockholm, Sweden. With a sociocultural perspective the teacher’s situation in school is framed as it illustrates a way to look at how knowledge is gained in the interaction between individuals in an institutional setting. Critical discourse analysis is used to identify and examine the key discourses that are at work in the interviews with these teachers. The conclusion is that all three teachers’ experience that three major discourses affect their planning: student’s needs, national policy documents and national testing and time factors. Both the planning of how work is organized in the classroom and the subject content is affected, but to different extents. To a certain degree all of the teachers express knowledge of the fact that their planning is affected by different factors. They feel that they are limited by national policy documents to the extent that they do not experience the curriculum to be as creative as they first envisioned it. They also express that a shortage of time is a factor that has negative impact on their work, explaining that they have too little time to plan their lessons. Each teacher also express that they very much adapt their teaching to meet their students’ needs.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera förekomsten av hot och våld mot lärare på högstadieskolor, hur man på de undersökta skolorna arbetar med att minimera förekomsten av hot och våld samt hur lärare definierar sin syn på vad som kan vara hot och våld från föräldrar och elever. Studien är baserad på ett riktat bekvämlighetsurval där skyddsombud på högstadieskolor i den undersökta kommunen valdes ut. I samband med analysen av studiens resultat har Lintons rollteori använts för att skapa ett perspektivseende på det undersökta problemet. Resultatet i studien visar att hot och våld mot lärare på högstadieskolor är ett förekommande problem, men att lärare har olika definition av begreppen hot och våld. Det skapar en osäkerhet i hur vanligt förekommande hot och våld gentemot lärare verkligen är. Resultaten visar att en stor brist finns i samsynen på problemet samt att det saknas handlingsplaner på de undersökta skolorna, vilket gör det svårt för skolorna att arbeta med att minimera hot och våld mot lärare. De skolor som undersökts arbetar trots avsaknaden av gemensamma handlingsplaner på olika sätt för att förebygga uppkomsten av hot och våld mot lärare, ofta genom personalkonferenser och relationsbyggande aktiviteter mellan lärare och elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring lokalhistorisk undervisning, hur närområdet kan utnyttjas i sådan undervisning och vad den kan tänkas ge eleverna. Då det finns lite forskning kring lokalhistoria i grundskolans tidiga del är det just dessa årskurser som varit av intresse i studien. Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare om deras tankar och erfarenheter kring lokalhistorisk undervisning. I resultatet från intervjuerna framkommer att lärare lägger upp sin undervisning på olika sätt, beroende på de förutsättningar de har för stunden och den elevgrupp de har. Bristen på läromedel med lokalhistorisk anknytning innebär att lärare får kompensera för detta genom egenproducerat material eller genom att utgå från mer allmänna läromedel. I studien framkommer att lärare främst ser fördelar med lokalhistorisk undervisning, som att närområdet erbjuder möjlighet att besöka platser, att kunna berätta på rätt plats anses viktigt. Att elever har förkunskaper i ämnet är en annan fördel som tas upp. De nackdelar som framkommer är främst att planering av lokalhistorisk undervisning är tidskrävande och mer praktiska problem kopplade till studiebesök. Lokalhistoria genom dess direkta koppling till elevernas närhet anses påverka elevernas motivation och intresse positivt.

Syftet med detta examensarbete har varit att få fördjupad kunskap om förskollärares och lärares uppfattningar om förskollärare och lärares ledarskap i skolan, med fokus på elevers lärande och utveckling. Studien har en kvalitativ forskningsansats och baseras på samtalsintervjuer med tre förskollärare och tre högstadielärare. I bearbetning av det empiriska materialet användes en fenomenografisk analysmodell, där resultaten ordnades i beskrivningskategorier. Förskollärares uppfattningar om ledarskap resulterade i fyra beskrivningskategorier och lärares utsagor resulterade i fem beskrivningskategorier. I studiens resultat framkom förskollärares och lärares uppfattningar, att ledarskap som verktyg användes inom flera arenor, dels för att utveckla den pedagogiska verksamheten dels i samarbetet med föräldrar för att främja elevers lärande. Studiens resultat visade att ledarskap för förskollärar och lärare först och främst uppfattades som verktyg för att leda och hjälpa elever i deras kunskapssökande. Ledarskap uppfattades även av förskollärare som verktyg för att skapa ordning och trygghet bland eleverna. I förskollärare och lärares beskrivningar framkom det att olika områden fokuserades, då val av ledarskap gjordes med utgångspunkt i elevers sociala mognad och behov. Förskollärare beskrev ledarskap som verktyg i undervisningssammanhang, för att skapa ordning och trygghet samt för att visa regler och normer i den sociala samvaron. Högstadielärare uppfattade däremot valet av ledarskap, som en fråga om att få elever att genomföra uppgifter och nå uppställda mål. I förskollärare och lärares uppfattningar angående ledarskap som verktyg för kontroll framkom skillnader mellan deras beskrivningar, eftersom högstadielärare poängterade att elever kontrollerades främst via betygssättning. Resultatet i studien visade att ledarskap för förskollärare och lärare uppfattades som effektivt verktyg på flera men också olika sätt. Förskollärare och lärare beskrev att de i planering och undervisning, anpassade ledarskapet till elevers mognad och behov samt situation, men också att ledarskapet användes för att förhandla om goda relationer som främjade lärandet.

The purpose of this study is to examine teachers’ and principals’ attitudes towards the use of digital tools in school and how such tools are incorporated in their teaching practice. The study looks into the details of what teaching methods are used by the teachers when using digital tools. It also examines the resources available for teachers in order for them to develop their pedagogical skills in the field of digital tools. In this study, qualitative interviews were used as a method. The study shows that the interviewed teachers are both positive and negative to using different kinds of digital tools in their teaching but to different degrees. The interviews with the principals show that their knowledge of digital tools in school is limited. They do not agree whether the municipality has a policy for digital tools in schools. Moreover, and in line with this uncertainty, the interviews reveal that the principles think teachers use digital tools in their teaching, but they have no idea of how much or how teachers use them.

Vi har upplevt att lärarna i fritidshemmet ofta stöter på problem när det gäller att skapa goda relationer med eleverna, exempelvis genom stora barngrupper och outbildad personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i fritidshem gör att skapa god relation med eleverna. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och barnperspektiv. De forskningsfrågor som ingår i studien är "Hur beskriver lärare i fritidshem att de gör för att skapa en god relation med eleverna" och "Vilka pedagogiska hjälpmedel eller metoder beskriver lärare i fritidshem att det finns för att kunna skapa en god relation till eleverna". Vi har valt att använda oss av metoden intervju för att besvara forskningsfrågorna. Lärarna i fritidshemmen menar att en god relation till eleverna skapas genom trygghet och förtroende. Kollegor och arbetslag är en stor del i relationsskapandet. De menar vidare att det är viktigt att ta tillvara levernas intresse och att samtala. De menar också att det är viktigt att vågar vara en auktoritet och inte skapar en relation på kompisnivå till eleven. De talar också om att det är nödvändigt att dela in eleverna i mindre grupper för att kunna skapa goda relationer. Lärarna i fritidshemmen menar vidare att de ser sig själva som ett pedagogiskt hjälpmedel. För att kunna skapa en god relation till eleverna tar de hjälp av sina erfarenheter och sin utbildning. Mycket av relationsskapandet sker via olika samtalsmodeller och ett annat pedagogiskt hjälpmedel är arbetslaget. En metod är att använda en kontaktbarometer för att kartlägga lärarnas relationer till alla elever. På ett fritidshem hade de en metod som innebar att de skulle skapa extra goda relation till vårdnadshavarna när eleverna i förskoleklassen skulle inskolas. Lärarna i fritidshemmet använder metoden att delar in eleverna i mindre intressegrupper. Detta dels för att ta tillvara på elevernas intresse och för att kunna bygga goda relationer till eleverna.

I skolans värdegrund och uppdrag står det att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete samt att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vidare står det också beskrivit att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även att skolan har en viktig roll i detta arbete. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer och vårt syfte med detta arbete är att undersöka lärares och pedagogers uppfattningar om självkänsla samt deras arbetssätt i ämnet. Vi har gjort vår undersökning i tre olika skolor i Sverige och intervjuat 13 lärare och fritidspedagoger. Studien visar att alla pedagogerna i undersökningen är medvetna och överens om att de som lärare påverkar barnen dagligen genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Det framkom även att det är lärarens egen syn på självkänsla som spelar roll för hur denne arbetar med det tillsammans med sina elever. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>