Detta är en kvalitativ studie med syfte att få fram elevernas perspektiv på lärarens förhållningssätt och lärar-elevrelationens samverkan för att bidra till förbättrad studiemotivation. Intervjuer med är elever är utförda för att lyfta fram elevernas synsätt och tankesätt för ökad studiemotivation. Studien visar ett samband mellan lärarens förhållningssätt och lärar-elev relationen som tillsammans bidrar till ökad studiemotivation.

Syftet med denna studie var att studera hur lärare ser på PISA-undersökningen, och hur de upplever diskussionen som förs i politik och media om den. Tre fokusgruppsintervjuer med högstadielärare låg till grund för studien som är kvalitativ och inspirerad av ett fenomenologiskt forskningsperspektiv. Analysprocessen baserades på fenomenologisk analys. De teoretiska utgångspunkterna var de om grupper, normer och konformitet, samt de om exponeringseffekten. Resultaten visar att PISA-undersökningen inte har någon framträdande roll i det dagliga arbetet i skolan och att undersökningen normalt inte diskuteras bland lärare. Många lärare är kritiska till utformningen av proven och dess brist på transparens. Man tycker att diskussionen som förs i media och politik om PISA-undersökningen får för stort utrymme och bidrar till en negativ syn på skola och lärare. Man menar vidare att det finns en stor okunskap bland politiker och andra som diskuterar PISA om just PISA-undersökningen och skola. Förbättrade resultat på provet tror man beror på ökad motivation och eventuellt på kompetensutvecklingssatsningar i skolan. Samstämmigheten bland lärare var stor när det gäller uppfattningar om PISA-undersökningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka de sociala aspekterna av klassrumskontexten och hur dessa korrelerar med elevers motivation till skolarbetet. De sociala faktorerna utgjordes av lärarens stöd, klasskamraters stöd, elevens upplevda känsla av kompetens, samt akademiska förväntningar. Hypotesen var att samtliga faktorer i klassrumskontexten skulle ha en positiv korrelation med motivation, det vill säga att hög grad av respektive aspekt, innebär hög grad av motivation. En ytterligare hypotes följde även kring att det skulle finnas skillnader mellan könen. Detta undersöktes genom en enkätstudie baserat på tre olika instrument och genomfördes med ett urval bestående av 92 gymnasieelever i fyra klasser. Resultatet indikerade att det framförallt var känsla av kompetens och akademiska förväntningar som associeras med motivation, då lärarens och klasskamraters stöd var icke-signifikant. Det visade även på ett samspel mellan variablerna, vilket talar för att det sociala i klassrummet i stor utsträckning influerar motivation, samt att samspelet mellan de olika faktorerna är avgörande.

I denna studie analyserades vad som blir föremål för undervisningen i förskolans verksamhet, hur undervisningen uppfattas och vad som karaktäriserar undervisningen. För att vi skulle kunna få ta del av vad som blir föremål för undervisningen observerades sex olika aktiviteter och för att få ta del av hur undervisningen uppfattas intervjuades sex olika förskollärare. Vi använde oss av ett hermeneutiskt perspektiv i analysen av datamaterialet vilket gjorde att vi kunde tolka och förstå det som skedde i den specifika aktiviteten som berörde undervisning i förskolan. Utifrån vår tolkning riktade resultatet in sig mot två diskurser som handlade om barn och miljö och utifrån dessa visar resultatet på att förskollärarna har en gemensam barnsyn som utgår från det kompetenta barnet och dennes intressen. Undervisningsaktiviteterna skedde i olika miljöer då förskolorna strävar efter olika visioner och utifrån vår tolkning förenades de båda förskolorna i en gemensam barnsyn i undervisningen. Slutsatsen som dras utifrån detta är att det finns ett gemensamt synsätt om kompetenta barn som har egna rättigheter och en sann möjlighet att vara delaktiga i undervisningen i förskolan. Vi har även sett att undervisningen sker i olika former och aktiviteter till trots att undervisningen vilar på samma barnsyn. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Studien undersöker några lärares tankar och erfarenheter kring arbetet med att främja elevers motivation till läsning. Studien tar upp metoder och material som lärare uppger att de använder för att främja elevernas motivation till läsning och om lärare upplever några hinder med att göra detta. Studien tar även upp hur lärare resonerar kring hemmets påverkan på elevers motivation till läsning och hur lärare resonerar kring samverkan med biblioteket.  I studien analyseras och diskuteras det empiriska materialet utifrån Edward Deci och Richard Ryans teorier om inre och yttre motivation. Detta är teorier som kan förklara vad som motiverar en individ till att göra en handling och varför det motiverar individen till att göra handlingen, vilket i detta fall avser läsning. Studiens metod är kvalitativa intervjuer och är baserad på intervjuer med fem olika lärare som är verksamma inom årskurs 1-3.    Resultatet visar kortfattat att de metoder lärarna uppgav att de använder sig av för att motivera eleverna till läsning är att de knyter an till elevernas intressen. Vidare lockar lärarna med böcker, gör spännande högläsningsmoment, eleverna får välja böcker själva samt använder yttre faktorer som feedback och ibland tävlingsinslag. Lärarna använder sig av digitala material och verktyg. Lärarna upplevde hinder i att motivera eleverna till läsning och de hinder lärarna upplevde var att det kan vara svårt att hitta rätt bok, att få eleverna koncentrerade till att läsa, att tillgängligheten till böcker är begränsade, eleverna är mer luststyrda och läsningen konkurrerar med andra aktiviteter. Hemmets påverkan beskrev lärarna som att hemmets läsvanor och inställning till läsning kan göra att elever blir mer eller mindre motiverade. Vidare ansågs samverkan med biblioteket viktigt då även det är en komponent som kan göra elever mer motiverade till läsning samtidigt som tre av de fem lärarna önskar mer samarbete med skolbiblioteket och ett större utbud av böcker. Slutligen visar resultatet att lärare har en viktig roll i hur de framställer läsningen för att på så sätt främja motivationen. Utifrån Deci och Ryans teorier om inre och yttre motivation drar vi slutsatsen att lärare främst använder metoder och material som främjar den inre motivationen men använder även till viss del metoder som främjar den yttre motivationen. Slutligen drar vi slutsatsen att hemmet, läraren och biblioteket har en viktig roll i att främja elevers motivation till läsning då dessa komponenter kan både gynna och missgynna elevers motivation.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data. I intervjuerna deltog sex lärare från två olika kommuner i Västra Götaland.ResultatUndersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar läsintresset hos eleverna. Hemmet är en viktig faktor och läsförmåga en annan. Läsintresset är något som varierar mellan eleverna och flickor upplevs ha ett större intresse för läsning än pojkar. Det visar sig att lärarna använder olika arbetsmetoder för att stimulera elevernas läsintresse. Lärarna anser också att det är viktigt att eleverna har tillgång till litteratur som intresserar dem. Biblioteken som finns på skolan och i kommunen används på olika sätt för att utveckla elevernas intresse för läsning. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundEnligt tidigare forskning är uppfattningen om läxor olika hos elever, föräldrar och lärare. Läxors syfte och påverkan kan få skilda svar beroende på vem du frågar. I Sverige finns det forskning som visar på en norm som efterfrågar ansvarstagande elever och föräldrar genom läxor.SyfteVår studies syfte är att undersöka lärares upplevelser av fenomenet läxor, samt dess påverkan av elevers skolresultat. Studien utgår från följande frågeställningar: Vad för läxor ger läraren ut? Vad är syftet med att ge ut läxor? Hur anser lärare att läxorna påverkar skolgången för eleven? Får eleven hjälp med uppgifterna hemifrån?MetodVi har gjort åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor. Lärarna som vi intervjuade arbetar både på mellan- och högstadiet.ResultatResultatet visar att lärare generellt ger ut läxor i sina ämnen. Läxorna är någonting som eleverna ska klara av själva, något krav om föräldramedverkan görs generellt inte. Lärarna tar också stort avstånd från att använda läxor som grund för bedömning. / Program: Lärarutbildningen

A qualitative study of high school student teachers&apos; ideas about libraries and school libraries.Interviews have been conducted with future teachers about the library&apos;s role in their education,their views on library functions in high school and whether they as teachers will use theschool library. The results show that the students have had some instruction concerninghow to use the library as students, but very little as regards their future teaching. The professorsof teacher education focus on the fact that the library should be used in high schoolteaching, not how to use it. Despite this, the student teachers look very positively upon libraries.Libraries play an important part in their education and they are all sure that they asteachers will use the school library, which includes interacting with the librarian. To them, themost important school library function is to allow pupils to seek information.

This thesis investigates collaboration between teachers and librarians concerning reading support activities in senior high schools in Sweden. The following questions were posed: 1. How do the teachers and school librarians cooperate when it comes to promoting reading? 2. To what degree of cooperation is that? And how is the level of cooperation perceived? 3. What factors determine the level of cooperation? The research method used is semistructured qualitative interviews with altogether two school librarians and two teachers. The interviews have been analyzed out of two theoretical perspectives: Lena Folkessons’s three professional dimensions and Patricia Montiel-Overall’s four models of teacher and librarian collaborations. The results are in line with previous research and an important conclusion is that the cooperation between teachers and librarians doesn’t exist as much as one could imagine concerning reading support activities. Personal contacts in school between teachers and librarians will develop lower grades of collaboration. When the school library has got an obvious place in the school organisation and when the school management is highly supportive to cooperation, a higher grade of collaboration is reached and also more reading support activities can take place in school. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this paper has been to study the relationships and attitudes of a few teachers and librarians as to their co-operation in a combined public and upper secondary school library and to find out what circumstances there may be to exert an influence on their work. The paper has been based upon qualitative interviews with upper secondary school teachers and librarians as well as on studies of literature relating to our issue. We believe there may be different approaches to the learning process, as these are the relations and attitudes of two professions from different trades. That is why our point of departure has been Roger Säljö&apos;s theory about learning and, in our analysis, a few of Jean Donham van Deusen&apos;s ideas of joint planning and flexible timetabling. All respondents agreed that co-operation could be better, but the teachers were of the opinion that it must not interfere with their time. There was also some hesitation to letting the librarian take an active part in planning the teaching, but she was still regarded as an asset in the working party because of her great skills in information retrieval. Our research shows that a number of circumstances influence to co-operation. These can be summed up as follows:- different attitudes to knowledge, to the idea of a life-long learning and to an enquiring methodology- the attitude of the two managements towards co-operation- the teachers&apos; experience of being short of timeTeachers and librarians equally agreed that the purpose of a school library should be to show the way to life-long learning and that school and library are together responsible for this task. / Uppsatsnivå: D