Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar utifrån utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärarreformen, samt utifrån innehållet i begreppen didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens. Dessa fyra delar har analyserats som fenomen, och utgjort stommen i studien där vi anlagt två teoretiska utgångspunkter, fenomenografi och frirumsteorin. Vi har utgått från fenomenografi för att komma åt rektorernas uppfattningar av fenomenen, och frirumsteorin för att få en inblick i hur rektorer beskriver sitt frirum och förhållningssätt i förhållande till utbildningsreformerna. Båda teorierna har bidragit med att ge verktyg för de fyra fenomen som undersökts i denna studie. I studien har ett kvalitativt angreppssätt använts, där en kvalitativ analysmetod genomförts för databearbetning samt hermeneutik för tolkning av rektorernas svar. Vi har intervjuat tio rektorer inom Stockholm stad, Uppsala, Knivsta och Enköping kommun.  Studiens resultat visar att rektorerna hade skilda uppfattningar av fenomenet didaktisk legitimitet, medan uppfattningarna av fenomenet didaktisk kompetens visade sig vara mer enhetliga. När det kommer till fenomenet lärarlegitimation har rektorerna dels positiva uppfattningar, samt dels uppfattningen av att det endast är ett bevis på fullbordad utbildning, vidare hade de likvärdiga uppfattningar av fenomenet förstelärare. Resultatet visar vidare på att den didaktiska legitimiteten, i jämförelse med den didaktiska kompetensen, förhöll sig mer till lärarlegitimationen, medan både didaktisk legitimitet och didaktisk kompetens förhöll sig mer till försteläraren än lärarlegitimationen. Därefter beskrev rektorerna sitt frirum varierande beroende på deras förhållningssätt gentemot utbildningsreformerna: lärarlegitimation och förstelärare. Vidare har rektorerna ett mer positivt förhållningssätt till lärarlegitimationen i jämförelse med förstelärarreformen. Dessutom visar resultatet på att det finns en sammanhållning mellan rektorernas förhållningssätt och deras upplevda frirum gentemot utbildningsreformerna.

Denna studie undersöker huruvida lärare i fritidshems yrkespositionering och autonomipåverkats av legitimationsreformen i fritidshem (SFS 2010:326). Fokus är på lärare ifritidshems upplevelser av yrkespositionering och autonomi i förhållande till de övrigapersonalgrupper som arbetar i fritidshem utan legitimation. De teoretiska angreppssättsom tillämpas är dels delar av Giddens (1984) struktureringsteori via begreppen regler,resurser och yrkesposition samt delar av Brantes (2009) betoningar av professionsteorivia begreppet autonomi.Studiens resultat påvisar att legitimationsreformen i fritidshem SFS 2010:326 inte haftnågon signifikant påverkan på lärare i fritidshems autonomi, yrkesposition och iförlängningen; arbetssituation. Detta beror av att legitimationsreformen motarbetas avden lärarbrist som råder i Sverige och rektors svaga ledarskap i fritidshem. Dessutomsker en kompetensutveckling ledd av lärare i fritidshem för icke-legitimerad personalsom en konsekvens av lärarbrist som är problematisk för lärare i fritidshems autonomioch yrkespositionering. Studien påvisar dessutom att legitimationsreformen skapatslitningar och interna konflikter i arbetslag mellan legitimerad och icke-legitimeradpersonal när en tidigare samarbetskultur ifrågasätts av legitimationsreformens krav påen hierarkisk ansvarsfördelning och struktur utan stöd och ledning av rektor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare tänker kring lärarprofessionalism och en professionalisering av läraryrket. Metoden för undersökningen består av kvalitativa intervjuer som gjordes på fem verksamma svensklärare. Undersökningen ger framförallt en bild av hur svensklärare ser på sitt yrke som profession. Det framkommer även meningsskiljaktigheter bland lärarna vad gäller en professionalisering av läraryrket. Professionaliseringen som görs i form av en lärarlegitimation, jämförs med decentraliseringen av skolan på 90-talet. I undersökningen utkristalliseras att det finns ett starkt statustänkande bland lärarna. De visar att de strävar efter att höja sin status och stärka sin lärarprofessionalism. En professionalisering av läraryrket kan vara ett sätt att göra det.

The teacher certification system was introduced in Sweden on July 1, 2011,through the Act (2011: 189), reforming the Swedish Education Act. The purposeof the new certification system was to increase the quality of Swedish schools, toraise the status of the teacher profession and to clarify what preschool andschoolteachers can teach. As a result of this new system, only certified preschooland schoolteachers can be permanently employed in Swedish schools, and onlycertified schoolteachers are able to set grades on their own.The certification of preschool and schoolteachers can be revoked if at leastone of the conditions stated in Chapter 2, Section 23, Paragraph 2 in the SwedishEducation Act (2010:800) is met. The Teachers Responsibility Board (Lärarnas-ansvarsnämnd) was formed, in part, in order to make decisions regarding revo-cations of teacher certifications. The Teachers Responsibility Board´s decisionscan be appealed to the Administrative Court.The purpose of this essay is to investigate whether Chapter 2, Section 23, Par-agraph 2, in the Swedish Education Act about revocation of preschool andschoolteacher’s certification fulfills the requisites of clarity and predictability,which follow from the constitutional principle of legality.Case laws from the Teachers Responsibility Board and from the Administra-tive Court have been used, to a large extent, in this essay to examine how thedecision-making bodies have interpreted and applied the aforementioned legalprovision.The conclusion is that Chapter 2, Section 23, Paragraph 2, in the SwedishEducation Act doesn´t fulfill the requisites of clarity and predictability that followfrom the constitutional principle of legality because this legal provision is vagueand ambiguous.The teacher certification system is a relatively new system, and there is a lackof research on the subject, which justifies the need to investigate this topic fur-ther.

I det här arbetet kommer vi att belysa fritidshemslärarens yrkesroll och fritidshemmets utveckling från 1990-talet fram tills i dag. Vi kommer använda forskning av bland andra Finn Calander och Ann Pihlgren vilka har undersökt och diskuterat fritidshemmets utveckling genom 1900-talet. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Genom dessa teorier har vi försökt beskriva hur fritidshemmet och fritidshemslärarnas arbete har utvecklats och förändrats och vad som har styrt denna utveckling. Vidare kommer vi att diskutera vad fritidshemslärarnas lärarlegitimation har för betydelse i deras arbete. Lärarlegitimationen har lett till en viss förvirring kring frågan om fritidshemslärarnas uppdrag, både på högskolorna där de nya fritidshemslärarna utbildas och bland de fritidshemslärare som redan är ute i arbetet. Vi kommer att koppla vårt resonemang till Lgr 11 och Lpo 94 för att se hur riktlinjer och vägledning för fritidshemslärarna formuleras i styrdokumenten och hur de överensstämmer med fritidshemslärarnas praktik. Av de fyra informanter som intervjuats i arbetet var två fritidshemslärare nyutexaminerade och två med flera års yrkeserfarenhet. Två av skolorna där vi genomfört intervjuer har varit de skolor där vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) medan de övriga två valdes på grund av sitt intresse att medverka och sitt geografiska läge. Informanterna har berättat om vilka skolor de tidigare har arbetet på och vilka skillnader i arbetet de har sett under sin tid inom yrket. De intervjuade informanterna beskriver att de inte känner sig bekväma i den arbetsroll de har och upplever sig mer som extra lärare snarare än som fritidshemslärare.

Titel: En skola i förändring - En undersökning av lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013   Nivå: C-uppsats inom media och kommunikationsvetenskap Författare: Marie-Louise Proos Handledare: Gabor Bora Examinator: Mats Hyvönen Ämne: Lokalpressens rapportering kring Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Syfte: Uppsatsens syfte är att se hur Arbetarbladets och Gefle Dagblads rapportering om grundskolan sett ut efter Gävle kommuns beslut att omorganisera skolan 2012/2013. Undersökningens huvudsakliga intresse är att beskriva vilken uppfattning de lokala tidningarna förmedlar till medborgarna i deras rapportering. Metod: Arbetet är en kvalitativ innehållsanalys av tidningarnas artiklar. Delar av materialet kvantifieras. Artiklarna har publicerats i artikelserier. Dessa handlar om kommunens beslut att omorganisera skolan. Slutsatser: Kommunens omorganisering framställs som en kamp mellan de styrande politikerna och medborgarna men också politikerna emellan. Elever, föräldrar, lärare, rektorer, politiker och journalister ges utrymme i artiklarna men politikernas uttalanden dominerar. En av tidningarna har en genomgående negativ inställning till förändringarna, tendensen finns även i den andra. Den negativa rapporteringen medför att negativa attityder gentemot kommunens beslut och kommunens arbete sprids och förstärks hos läsarna. Nyckelord: Kvalitativ innehållsanalys, Kent Asp, Dramaturgi, Lokalpress, Arbetarbladet, Gefle Dagblad, Gävle kommun, Lärarlegitimation.

This study investigates certified and non-certified teachers in Sweden and how they themselves view the status of their profession. Teacher certifications were introduced to Sweden in 2011, under the assumption that it would raise the status of qualified teachers. Recent results from international studies showed that Swedish students have fallen in rank compared to other countries around the world, and one of the proposed solutions proposed to this was to raise the status of teachers, as well as their pay. A higher status would then solve other issues, such as the low number of applications to university courses related to teaching. This study asked high school teachers, through an online questionnaire, what their views were on the status change the reform was supposed to create. The status changes were measured via questions regarding if they felt their students and their students parents viewed certified teachers differently than those without a teaching certificate, if the teachers felt that the certification had changed their status since it was introduced, and how important the teachers felt the certification was for the future. The teachers were sorted into groups based on what subjects they taught, how long they had worked as teachers, and what the focus of their high school was. Based on their answers the study showed that most teachers felt that students did not see a difference between teachers regarding certification while their parents did. It also showed that few teachers experienced their status had changed, but thought that the certification was important for the future of the profession even if a large number of teachers were disappointed with the implementation of the certifications. The study also showed that the teachers whom had worked for a long time in the profession had a more positive outlook on certifications as a whole but felt that it should only apply to younger teachers.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden. The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself. The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers. As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook.

No description available.

Syftet med undersökningen är att diskutera synen på läraryrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom läraryrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Enkäterna delades ut till personer i åldern 19 och uppåt. Analyserna av enkäterna gav resultatet att statusen på läraryrket och dess utbildning är relativt låg. Merparten av deltagarna anser att statusen på läraryrket skulle kunna vara högre med en skärpning av lärarutbildningen, disciplin i skolan, lärarlegitimationer och höjda löner. / The purpose of this study is to discuss views of the teaching profession status, by finding out what factors can affect a professional status. In order to analyze the empirical data gathered Gunnel Colnerud and Kjell Granströms's theories of a professional occupation will be discussed. Ulfsdotter Eriksson's dissertation on, inter alia, occupational status and Gerhard Arfwedson theories about teacher salaries and female dominance in the teaching profession, will also be addressed. Andy Hargreaves theories will be used to discuss the status differences that already characterize school students and they also act as a complement to Arfwedson theories. The survey was conducted using a quantitative method, in the form of questionnaires. The questionnaires were distributed to persons aged 19 and older. Analyses of the questionnaires gave the result that the status of the teaching profession and its education is relatively low. The majority of respondents believe that the status of the teaching profession could be higher with a tightening of the teacher training, school discipline, a legitimation of teachers and higher wages.