Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.

Denna studie har ett tvådelat syfte. Huvudsyftet är att bidra med kunskap om hur kompetensen hos speciallärare med specialisering mot matematikutveckling används för att garantera tidigt stöd i matematik. Syftet är dessutom att undersöka vilka typer av insatser som görs mot de tidiga skolåren och se om dessa skiljer sig åt beroende på i vilken årskurs de sätts in. Bakgrunden till studien är att matematikresultaten på nationella och internationella undersökningar legat lågt under många år. Regeringen har därför gjort en förändring i skollagen om en ”läs-skriva-räkna-garanti” för att säkerställa att alla elever tidigt får de stödinsatser de är i behov av. Studien har en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En enkätundersökning med både slutna och öppna frågor genomfördes med 35 respondenter. Samtliga respondenter var utbildade speciallärare med matematikinriktning (några under utbildning) och arbetade som speciallärare mot f-3 helt eller delvis. Studiens teoretiska ramverk och analysverktyg utgår från systemteorin tillsammans med de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kompensatoriskt. Av studiens resultat framgår att speciallärares kompetens inte används i den omfattning som förespråkas av Skolverket vid arbetet med de obligatoriska kartläggningmaterialen i förskoleklass och årskurs 1. Vidare visade studien att betydligt fler insatser görs efter det att eleverna börjat grundskolan än i förskoleklass och att dessa insatser i princip är konstanta under hela lågstadiet. Studien visar även att speciallärare lägger mycket tid på reaktivt arbete i form av kartläggning och arbete med enskilda elever eller elever i liten grupp. Detta i jämförelse med proaktivt arbete i form av matematikutveckling och planering med pedagoger inför nya arbetsområden. Studiens resultat indikerar att skolor kan öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att använda speciallärare i mer proaktivt arbete. Skolor kan även prioritera insatser i förskoleklass och årskurs 1-2 i högre grad eftersom forskning visar ett tydligt samband mellan tidiga kunskaper och senare matematikframgång. / This study has a two part aim. The main aim is to contribute knowledge about how the competence of special teachers with specialization in mathematics development is used to guarantee early support in mathematics. The aim is also to find out what types of efforts are made against the early school years and see whether these differ depending on the grade they are used in. The background to the study is that the mathematical results on national and international surveys have been low for many years. The Government has therefore made a change in the Education Act, a "read-write-count guarantee" to ensure that all pupils early receive the support they need. The study has a quantitative approach with qualitative elements. A survey with both closed and open questions was conducted with 35 respondents. All respondents were educated special teachers with a mathematics specialization (some under educating) and works as special teachers with f-3 completely or partially. The study's theoretical framework and analytical tools are based on the system theory together with the special educational perspectives relational and compensatory. The results of the study show that special teachers' competence is not utilized to the extent advocated by the National Agency for Education in the work with the compulsory mapping materials in preschoolclass and year 1. Furthermore, the study showed that significantly more efforts are made after students have started Primary School than in preschool class, and that these efforts in principle is constant through the third grade. The study also shows that special education teachers spend a lot of time on reactive work in the form of mapping and work with individual students or students in a small group. This compared to proactive work in the form of mathematical development and planning with pedagogues for new work areas. The study's results indicate that schools can increase students' goal achievement in mathematics by using special teachers in more proactive work. They can also increase by prioritizing efforts in preschool class and grades 1-2 to a higher degree as research shows a clear connection between early knowledge and mathematical success later on.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskollärares upplevelser och uppfattningar av språktillägnandemetoden Dansa en bok. Fokus har varit att få höra lärarnas beskrivning av metoden, vilka didaktiska drag som synliggjorts, vad dans som form kan bidra med i lärande av annat ämne och hur lärarna upplever elevers språktillägnan vid användningen av Dansa en bok-metoden. De teoretiska perspektiv studien utgår från är fenomenologi och socialsemiotik. Även några begrepp från språktillägnan har använts för att kunna förklara lärarnas upplevelse. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta har varit en kvalitativ gruppintervju med lärare i lågstadiet. Samtalet som fördes med lärarna var utifrån ett filmat material där metoden användes. Resultatet visade att lärarna pekade på olika faktorer i metoden som stimulerade elevernas språktillägnan. Lärarna lyfte att en lustfylld och tillåtande atmosfär möjliggör att eleverna vågar använda egna strategier för att lära sig nya ord, uttal och meningar. Lärarna menade också att när dans och rörelse används som medel under språklektionen bidrar det till att elever lättare förstår vad som skall göras då hela kroppen är involverad i kommunikationen och meningsskapandet. Lärarna synliggjorde att flera av målen i Läroplanens riktlinjer nåddes när metoden Dansa en bok användes under engelska-lektionen. Studien synliggör även att mer forskning behövs på hur dans kan användas som medel i teoretiska ämnen.

SammandragUtgångspunkten för vårt examensarbete är att vår lärarutbildning inte har inkluderat hur visom blivande lärare kan integrera det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- ochsamlevnad i svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet med denna undersökning är därför attundersöka hur lärare kan arbeta med att integrera sex- och samlevnad i svenskämnet pågymnasiet. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyraverksamma svensklärare som integrerar sex- och samlevnad och undersökt hur de besvarar dedidaktiska frågorna ”Vad?”, ”Vem?”, ”Hur?” och ”Varför?”. Undersökningens viktigasteresultat är att sex- och samlevnad går att integrera i svenskämnet utifrån olikasvenskämneskonceptioner vilket visar på den bredd som sex- och samlevnadsämnet erbjuder.Slutsatsen utifrån föregående är att beroende på ämneskonception blir sex- ochsamlevnadsinnehållet mer eller mindre synligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare är ettviktigt resultat att samtliga lärares undervisning tar utgångspunkt i olika textvärldar för attutveckla elevernas förmåga och färdighet att läsa, skriva och tala men inte elevernas förmågaeller färdighet att lyssna. Utifrån föregående dras slutsatsen att elevernas utveckling avfärdigheten och förmågan att lyssna lyser med sin frånvaro samtidigt som den står tydligtframskriven i syftesformuleringen för svenskämnet. Ytterligare ett viktigt resultat är attsamtliga lärares beskrivningar av elevernas intresse respektive motstånd till ämnesområdet ärbaserat på vad eleverna kommunicerar muntligt. Av detta drar vi slutsatsen att undervisningenkan bli bristande sett till aspekter som rör flerstämmighet. Avslutningsvis är vårt förslag påvidare forskning ett studentinitierat utvecklingsarbete med syfte att utvecklalärarutbildningens innehåll. Vi menar att lärarutbildningen borde innehålla en obligatoriskUVK-kurs om heter ”Att lyssna till flera stämmor” som innehåller metodik gällandeflerstämmighet och lysskompetens.

Föreliggande avhandling syftar till att utveckla läsningen och tolkningen av inskrifterna på de i dagsläget 46 kända vikingatida runblecken. Målet är att ge en så tydlig bild som möjligt av inskriftsgenren vikingatida runbleck. I detta syfte har upprepade fältundersökningar av runblecken genomförts med stereomikroskop. På grundval av på så vis etablerade nya läsningar föreslås nya tolkningar till de mest problematiska ställena i de tidigare tolkade runblecksinskrifterna. Nya tolkningsförslag ges även för runblecksinskrifter som tidigare har ansetts vara olexikaliska. Utöver nya läsningar och tolkningar resulterar denna studie i en kartläggning av relationen mellan runblecksinskrifternas innehåll och form å den enda sidan och runbleckens fyndmiljöer och utseende å den andra. / The aim of this dissertation is to represent as clearly as possible the genre of Viking-Age runic plates by developing readings and interpretations of the inscriptions on the 46 metal plates with runes from the Viking Age known today. Several investigations of the runic plates have been conducted with a stereomicroscope for this purpose. On the basis of the new readings thus established, new interpretations have been proposed for the most problematic sections of previously interpreted inscriptions. New interpretations are also offered for inscriptions on runic plates which have previously been considered non-lexical. As well as providing new readings and interpretations, this study has resulted in clarification of the relationship between the form and content of the inscriptions on the runic plates on the one hand and on their find circumstances and appearance on the other.