Spelling suggestions: "subject:"läsa"" "subject:"näsa""
71 |
Garanterade tidiga stödinsatser - flipp eller flopp : En studie om speciallärarens kompetens i förskoleklassen och om kartläggningsmaterialet Hitta språket / Ensuring Early Interventions - Success or Failure : A Study of Special Education Teachers Competence in Preschool an "Find the Language" as a Screening InstrumentAxelsson, Ewa, Björling, Åsa January 2021 (has links)
Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller. Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass. Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder. Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.
|
72 |
På väg mot rätt stöd i rätt tid. Skolors arbete med garantin för tidiga stödinsatser. / On the way to the right support at the right time. Schools´ work with the guarantee of early support measures.Berg, Maria, Skoglund, AnnaLena January 2021 (has links)
För att elever ska lyckas med sin utbildning behöver skolan möta deras olika behov och ge dem rätt stöd tidigt i skolan. Det har visat sig att elever som är framgångsrika i matematik ofta även lyckas i andra ämnen. Enligt forskning sätts tyvärr stöd in alltför sent i svenska skolor och under flera år har bristande kunskapsresultat visat sig i olika undersökningar. För att förändra denna situation tillsatte regeringen en utredning som inför läsåret 2019/2020 ledde fram till reformen Läsa, skriva, räkna- en garanti för tidiga stödinsatser (garantin). Syftet med garantin är att med ett systematiskt arbete uppmärksamma stödbehov och ge tidigt stöd. En utvärdering av förskoleklassens arbete med garantin gjordes av Skolinspektionen i december 2020 och den visade brister i garantins alla fyra moment. Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolors arbete med garantin i årskurs 1 med fokus på matematik. Studiens tre forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare skolans arbete med garantins olika moment? Hur upplever lärare att skolan möter behoven hos elever i SUM? Hur uppfattar lärare skolans matematikundervisning och arbetet med elever i SUM nu i jämförelse med tiden före garantin? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare. Studiens resultat visar att skolor gör ett systematiskt arbete i matematik och de genomför delvis alla garantins moment. Momentet kartläggning genomförs helt medan övriga tre moment inte uppfylls och behöver utvecklas. Trots att flera olika anpassningar görs i undervisningen och stödinsatser görs på olika sätt upplever lärarna att alla elever i SUM ändå inte får rätt stöd i rätt tid.
|
73 |
Rätt stöd i rätt tid : en studie om hur några skolor organiserar arbetet för att uppfylla Skollagens garanti för tidiga stödinsatser i läsningJohansson, Susanna, Svanhall, Angelica January 2020 (has links)
Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.
|
74 |
Läslyssningens möjligheter : En litteraturstudie om läslyssning och dess effekter för elevers läsflyt och motivation / The opportunities with reading-while-listening : A literature study about reading-while-listening and the effect it has for students’ reading fluency and motivation.Logan, Jenny, Janneskog, Erika January 2023 (has links)
Motivation är en viktig del för elevers läsutveckling. Med hjälp av läslyssning får elever möjlighet att ta hjälp av olika sinnen som ger lust till läsning. Läslyssning är en metod som både involverar synen och hörseln. Läsaren får både lyssna till en röst som läser upp boken och samtidigt själv läsa samma bok där texten markeras där den inspelade rösten läser. Läslyssning gör det möjligt för elever med lässvårigheter att skapa läslust när de får tillfälle till att fokusera på berättelsens innehåll utan att kämpa med avkodningen. Elever som har lässvårigheter är de som drar störst nytta av läslyssning som hjälpverktyg för denna utveckling. Litteraturstudiens syfte är att undersöka hur elevers läsflyt och motivation påverkas med hjälp av läslyssning. Denna litteraturstudie är en metaanalys som utgår från vetenskapliga artiklar inom det aktuella området. Resultatet visar på att läslyssning har många fördelar men även några nackdelar. De största fördelarna med läslyssning är att elevers motivation ökar och att läslyssning skapas en lust till läsning. De elever som har lässvårigheter är de som kan dra störst fördel av läslyssning då de inte behöver avkoda ord och får möjlighet till en bättre läsupplevelse. Dock visar det sig även att en nackdel med läslyssning är att elever inte får chans att lära sig att avkoda. Läslyssning är alltså en metod som läraren behöver kombinera med andra former av läsundervisning så elever får chans att utveckla sin läsning samtidigt som de kan upptäcka läsning som en lustfylld aktivitet.
|
75 |
Betydelsen av att läsa högt för barns språkutveckling/The importance of reading loudly to children for their language´s developmentCsomor, Yvonne, Viktorsson, Martina January 2007 (has links)
Syftet med vårt arbete var att undersöka om det har någon betydelse för barns språkutveckling att läsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick på barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs språkutvecklingen hos barn med hjälp av olika teorier. Här beskrivs hur man genom att läsa högt kan utveckla språket, skapa inspiration till att lära sig läsa och skriva och skapa språklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hänsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för språkets utveckling. Vi intervjuade pedagoger i förskoleklass och grundskola (åk 1-2) där vi undersökte hur och varför de använde sig av högläsning, om pedagogerna anser att läsa högt har någon betydelse för språkutvecklingen samt deras syn på att läsa högt och vad det betyder för dem i sitt arbete. Vi gjorde även verksamhetsobservationer där syftet var att undersöka hur pedagogerna arbetade med barns språkutveckling. Resultatet av undersökningarna visade att pedagogerna använde sig av att läsa högt/högläsning i sin undervisning men i varierad utsträckning. / The objective of our work was to examine if reading loudly has any importance for the development of children’s language. In the beginning we looked in a retrospect at the children literature’s history and continued to describe the development of children’s language according to various theories. At this point we describe how reading loudly can develop language, creating inspiration to learn to read or to write and language’s consciousness. Additionally one needs to consider the effect of children’s difference in experiences and awareness. We interviewed teachers of preschools and elementary classes where we examined how and why they apply the usage of reading loudly, if the teachers acknowledge the importance for the development of children’s language including their view on reading loudly and what it has for an importance on their work. We as well were present at classes and observed their activities with the objective to examine how teachers work with children’s language development. The result of these observations showed that teachers apply the usage of reading loudly at class but in different extends.
|
76 |
Hunden som stöd vid lästräning : En interventionsstudie i årskurs 2 och 3 / Using a Dog as Support During Reading Practice : An Intervention Study in Grades 2 and 3Andersson, Anna, Gunnarsson, Sara January 2023 (has links)
Studiens syfte var att undersöka om läsning med stöd av en hund påverkade avkodningsförmågan och motivation till läsning hos elever som hade svårigheter med att automatisera sin läsning. Under sex veckor, fyra dagar i veckan, lästränade sex elever intensivt genom att läsa läslistor samt läsa högt ur en bok. Tre elever läste med en hund och tre elever läste utan hund men för övrigt var lästillfällena upplagda på samma sätt. Single study design användes som metod, med pre-, posttest samt testning under träningens gång. Resultatet visade positiva resultat på avkodning men hundens påverkan gick inte att mäta. Resultatet gick inte heller att generalisera eftersom urvalet av elever var för få, inte valdes ut slumpmässigt och hade olika utgångsläge. Eleverna som läste med en hund som stöd hade högre avkodningsförmåga initialt jämfört med eleverna som lästränade utan hund.Resultatet gällande motivationen visade små positiva förändringar på individnivå.
|
77 |
Har kartläggning i förskoleklass lett till tidigare insatser för eleverna? : En intervjustudie om kartläggning i förskoleklass, tidiga insatser och dess organisation / Has the assessment in the Swedish preschool class led to early interventions for the students? : A interview study about assessment in preschool class, early interventions and its organizationClaeson, Kristina January 2022 (has links)
Studien grundade sig i hur förskoleklassens pedagogers olika förutsättningar i arbetet med det obligatoriska kartläggningsmaterialet påverkar elevers möjligheter till tidiga insatser och rätt till en likvärdig utbildning. Syftet med studien var att undersöka om Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass har lett till tidiga insatser för förskoleklassens elever, vilket stöd som ges och hur stödet organiseras. Studien använde sig av en kvalitativ ansats där sju pedagoger i förskoleklass deltog genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den kvalitativa undersökningen analyserades med stöd av utvidgad ramfaktorteori för att förklara hur olika ramfaktorer påverkar förskoleklassens kartläggningsarbete. Studiens resultat visade att det skiljer sig åt i pedagogers uppfattningar om förskoleklassens kartläggningsmaterial leder till tidigare insatser och hur stödet organiseras. En del pedagoger ansåg att kartläggningsmaterialet har stöttat i att utveckla undervisningen och tidigare synliggjort elever i behov av tidiga insatser medan andra ansåg att eleverna i behov av stöd hade upptäckts ändå. Likaså visade resultatet skillnader i hur verksamheter har implementerat och organiserat kartläggningsarbetet. Resultatet visade även på skillnader i hur resurser fördelas vid genomförandet av kartläggningen, att det finns olika tillgång till specialpedagogisk kompetens, hur stödet är organiserat, när stöd sätts in och att anpassningar som görs oftast sker på gruppnivå. Sammanfattningsvis visade resultatet att dessa skillnader leder till en bristande likvärdighet för eleverna i förskoleklassen.
|
78 |
Samråd : -en del i arbetet med Skolverkets garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassGelfgren, Helena, Hörnkvist, Pia January 2023 (has links)
Garantin för tidiga stödinsatser, eller Läsa-, skriva-, räknagarantin som den även kallas, är en reform som infördes i skollagen inför läsåret 2019/2020. Syftet var att tidigt upptäcka och sätta in stödinsatser för elever i de yngre skolåren. I garantin ingår kartläggnings- och bedömningsmaterial vars resultat och efterföljande insatser följs upp i samråd mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens. I denna studie undersöks uppfattningar om de samråd som ingår i garantin. Data samlades in genom en webenkät som besvarades av lärare i förskoleklass samt personal med specialpedagogisk kompetens. Samverkansteori har använts som teoretiskt ramverk då samråd återges som synonymt med samverkan och samarbete i denna studie. Resultatet visar på en hög samstämmighet gällande uppfattningar att samråd genomförs enligt Skolverkets riktlinjer. Det påtalas dock att rutiner och struktur för genomförandet av samråden skulle kunna utvecklas och det framkommer även önskemål om en kommungemensam mall för dokumentation. Studiens ansats är att bidra med kunskap kring vilka uppfattningar ovan nämnda yrkeskategorier har om arbetet med samråd då detta är ett nytt och relativt outforskat område. Vidare forskning föreslås undersöka kvalitet och innehåll i samråden samt eventuellt utvidga studien genom att även undersöka såväl lärare som rektorers uppfattningar om arbetet med samråd.
|
79 |
Läsutvecklande undervisning för SVA-elever med lässvårigheter. Olika skolprofessioners perspektiv på samarbete och organisation av SVA-undervisningenMarkovic, Tina, Temnert, Ingela January 2022 (has links)
No description available.
|
80 |
När pappor sviker och normer bryts En analys av karaktärerna Pippi Långstrump och Ronja RövardotterAxling, Josefin, Hildingsson, Anna January 2020 (has links)
Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.
|
Page generated in 0.0377 seconds