I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen. Denna studie har som mål att undersöka hur två grupper inom rörelsen skapar legitimitet för ett alternativt perspektiv på finansiella kriser men även hur de vill lösa pågående och framtida ekonomiska kriser. För att detta ska bli möjligt användes Snow & Benfords inramningsteorier. Enligt Snow & Benford ska en inramning ses som en strukturell bas av en persons perspektiv och värderingar inom ett policyområde. Genom att använda sig av olika inramningar kommer personer att skapa olika lösningar samt strategier för att lösa ett problem. Snow & Benford anser att detta perspektiv även går att använda på sociala rörelser. För att kunna göra denna studie studerade jag Occupy Wall Street samt Occupy Stockholms Internetsidor. Min studie visar ett tydligt resultat. Grupperna anser inte att finanskriserna är ett problem i sig, utan ett symptom. Finanskriserna är ett symptom av ett underskott. Ett demokratiskt underskott.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker vanliga missuppfattningar inom skriftliga algoritmer inom addition och subtraktion. Vi undersöker även vilka för- och nackdelar som uppkommer av strategin inom lågstadieundervisningen. Syftet med denna studie är att få en överblick av och förståelse för den skriftliga algoritmens roll i lågstadieskolor. I datainsamlingsprocessen har vi sökt efter vetenskapligt granskade artiklar från en databas. Detta gav oss rekommenderade artiklar, vilket resulterade i snöbollsurval som var vår kompletterande sökstrategi. Huvudresultatet som denna studie visar är att de vanligaste missuppfattningarna är de som innehåller växlingar och minnessiffror. De mest centrala fördelarna i denna studie är att algoritmer är en lätt strategi som ger korrekta svar. De största nackdelarna i vår studie är att uppfattning om positionssystemet samt taluppfattningen blir negativt påverkade av denna strategi. Vår slutsats utifrån dessa fynd är att den skriftliga algoritmen inte är anpassad för undervisningen i lågstadiet, utan är mer lämplig för högre årskurser i skolan. / This systematic review investigates common errors within standard addition and subtraction algorithms along with the pros and cons that come with teaching algorithms in primary school. The purpose of this study is to get an overview and an understanding of what standard written algorithms contributes with in primary schools. In the process of collecting data we have searched for peer reviewed articles from a database. This provided us with recommended articles which resulted in our choice of using snowballing as a second data collection strategy. The main results of this study show that the most common misconceptions are the ones involving carrying and borrowing. The main pros regarding standard written algorithms are that this is an easy strategy to get the correct results. The central cons in our study are that the conception of place value and number sense are affected negatively by using this strategy. Our conclusion in relation to our discoveries is that standard written algorithms are not suitable to teach in primary school, the strategy is more appropriate in higher grades in school.

Att säkerhetskopiera innebär att försäkra sig om att det alltid finns en eller flera säkerhetskopior ifall originalfilen skulle gå förlorad. Säkerhetskopiering är ett koncept som har funnits länge. Från den enskilda hemanvändaren, till företag, till organisationer: alla kan nyttja säkerhetskopiering för att skydda sina data som finns lagrade på olika system. Denna studie har för avsikt att studera hur användningen av molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering ser ut hos kommuner i Sverige. Säkerhetskopiering kan hanteras på många olika sätt och det finns flera olika implementationer att välja mellan. Molnbaserade lösningar och de funktioner som de tillhandahåller har potentialen att föra med sig många nya möjligheter för kommuner. Med de funktioner som tillhandahålls av en molnbaserad lösning däribland möjligheten till lagring av säkerhetskopior, är det intressant att se hur dessa funktioner har kunnat utveckla ett koncept som ändå är så centralt inom kommuner som säkerhetskopiering är. Säkerhetskopiering är en viktig arbetsuppgift hos kommuner och omfattande arbete som bedrivs varje dag. En enkät skickades ut där Sveriges kommuner fick besvara frågor angående deras användning av molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering. Av 290 kommuner var det totalt 67 kommuner som svarade. Underlaget från enkäten analyserades och de som studien kom fram till var att en mindre del av Sveriges kommuner har implementerat en molnbaserad lösning för säkerhetskopiering. Dock är de som använder sig av denna implementation kommuner som har gjort det under en längre tid. Hanteringen av säkerhetskopieringen ser ut som så att det sker minst en gång per dygn där kommunen oftast tar hjälp av en privat outsourcingleverantör. Det finns många effektivitetsfaktorer som kan uppnås vid användandet av denna implementation av säkerhetskopiering, vilket återspeglar ett stort användbarhetsområde. Molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering anses vara en fullgod lösning i avseende på säkerhets och integritetsfrågor. De kommuner som inte använder sig av en molnbaserad lösning för säkerhetskopiering använder sig av en egen lösning och detta sköts på plats hos kommunen genom en implementation som oftast tagits fram utefter kommunens behov. De kommuner som bedriver egen lösning gör det främst på grund av kostnadsskäl och säkerhetsfrågor. Oavsett lösning är kommunerna överens om att dataintegritet är något som bör prioriteras högt och att resurser bör läggas på att säkerställa att detta område håller en hög kvalité. / Managing backups to ensure that one has a backup copy if an original file is lost, deleted, or corrupted is a concept that has existed for a while. Ranging from the home user to companies and organizations, everyone can utilize backups to protect data that have been saved on different systems. This study is being conducted to explore how cloud-based solutions for backup are being used in municipalities in Sweden. Backup can be handled in many different ways and there are several implementations to choose from. Cloud-based solutions provide new functions to municipalities and offer them novel opportunities. With the functions brought by a cloud-based solution including the opportunity of storing backups makes it interesting to see how these functions could have developed a concept that backup is, which is a procedure of importance regarding the work at municipalities. Backup is a thorough process that is being conducted every day. A survey was sent out to Sweden’s municipalities, and they were asked to answer questions regarding their usage of cloud-based solutions for backup. Out of a total of 290 municipalities, 67 responded. The answers from the survey were analyzed, and the results from the study are explained below. A small part of Sweden’s municipalities has implemented a cloud-based solution for backup, but the ones who employ it have been doing so for some time. Backup is being completed at least once per day in cases where the municipalities often make use of a private outsourcing provider. There are several effectivity factors regarding the use of cloud-based solutions for backup which reflects a big area of usability. Cloud-based solutions for backup are viewed as safe solutions when it comes to managing integrity. Furthermore, most of the municipalities implement their own solution for backup and manage it as an on-premise solution which have been implemented according to the municipalities needs. The foremost reasons for this method are cost and security concerns. Regardless of the solution, the municipalities agree that data integrity is a matter that should be highly prioritized and that resources should be focused on ensuring that this area holds a high quality.

I en tid när inkludering känns som en självklar målsättning för många i skolan, men där stödåtgärder utanför klassrummet ändå är en organisation som används, känns den här studien som ett relevant inslag. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger uppfattar förhållandet mellan begreppet inkludering och en praktik där stöd ges utanför klassrummet. Finns det motsättningar mellan dem eller kan de fungera tillsammans? Fem pedagoger, både lärare och specialpedagoger, har genom intervjuer medverkat i studien. De arbetar alla i verksamheter där stöd helt eller delvis ges utanför klassrummet. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. Det transkriberade materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Utifrån studiens resultat dras två huvudsakliga slutsatser. Den första handlar om motivation. Pedagogerna ger uttryck för att en viktig förutsättning för att ge stöd utanför klassrummet är att eleven själv vill ta emot stödet där. De uppfattar också att det på olika sätt går att påverka eleverna att vilja ta emot stödet och att det går att göra genom inre eller yttre motivation. När det gäller synen på vilken typ av motivation som ska användas, samt synen på vem som bär ansvaret för stödet, uppkommer skillnader i uppfattningar. Även flexibiliteten i den specialpedagogiska organisationen skiljer sig åt mellan olika skolor, vilket framgår genom analysen. Den andra slutsatsen handlar om ett marigt manövrerande mellan olika intressen. Pedagogerna i studien ger uttryck för en balansgång där hänsyn måste tas till olika aspekter, så som elevens vilja, elevens bästa, en skola för alla, klassens bästa och klassrummets begränsningar. Det kan i sin tur, genom tidigare forskning och teoretiska perspektiv, kopplas till en diskussion kring skollagens paragrafer och intentioner kring inkludering och platsen för undervisning. Det finns en samstämmighet bland pedagogerna om att lärmiljön i klassrummet går att anpassa ännu mer för att bättre svara mot elevernas behov, men flera av dem uttrycker samtidigt att stöd utanför klassrummet är ett bra komplement för en del elever, och för vissa till och med en förutsättning för ett deltagande i en inkluderande undervisning.  Studiens resultat kan förstås utifrån ett dilemmaperspektiv. Frågan om förhållandet mellan särskiljande lösningar och inkludering är en komplex fråga utan enkla svar. När frågan diskuteras ställs nya frågor, och lösningar skapar nya problem. Det blir tydligt när elevens vilja och behov ställs mot skollagens paragrafer, klassrummets begränsningar och inkluderingens intentioner.

Detta arbete har utförts för att ta fram de utmaningar som kan uppstå när höga trähus ska projekteras. Höga trähus kan vara en viktig del i ett hållbart byggande ur flera aspekter. Höga hus har i detta arbete definierats till byggnader med minst åtta våningar. I samarbete med WSP Örebro har avdelningschefen på byggprojektering bistått med hjälp och tips samt givit kontaktinformation till relevanta aktörer inom ämnet och även varit drivande i att kontakta flera aktörer på egen hand. För att få fram information har litteratur studerats samt intervjuer utförts med erfarna aktörer inom byggprojektering. Flertalet aktörer var inriktade inom trähus. Under arbetets intervjumoment har det framkommit att utmaningarna för höga trähus i regel grundas av 5 områden. • Fukt • Krympning • Akustik • Vind • Brand Under resultat tas varje område upp och sammanfattas till den del som svarar på frågeställningen. Den främsta utmaningen är hur vind kan påverka höga trähus eftersom trä är ett lätt material. I slutsatsen visas att ett högt trähus bör stå i många år för att kunna visa hur pass bra det är. / This thesis have been executed to address the challenges that may emerge when tall timber buildings are to be designed. Tall timber buildings can be an important part for sustainable construction from several aspects. In this thesis, tall buildings have been defined as buildings with at least eight floors. In collaboration with WSP Örebro, the Head of Department on Construction Engineering has assisted with support and tips, and provided contact information to relevant actors in the subject, and has also been contacting several actors by own hand. In order to obtain the information, literature has been studied and interviews conducted with experienced actors in construction design. Most actors were oriented in timber buildings. During the interview, it has been found that the challenges for tall timber buildings are usually based on 5 areas. • Moisture • Shrinkage • Acoustics • Wind • Fire Under results, each area is summarized to the part that answers the question. The main challenge is how wind can affect tall timber buildings since wood is a lightweight material. In the conclusion, it is shown that a tall timber building should stand for many years in order to show what a good quality of a structure the tall timber building is.

I takt med att Sveriges demografi förändras mot en ökad urbanisering ställs nya krav påhälso- och sjukvården i glesbygdsområden. Med en minskande befolkningsmängd och alltfler äldre blir det en utmaning att lösa framtidens välfärd. Samtidigt förändras vårtsjukvårdssystem med en ny primärvårdsreform som är tänkt att flytta vården närmarepatienten genom digitalisering, för att höja servicenivån, tryggheten och delaktigheten hosinvånarna samtidigt som effektiviteten och kvaliteten blir bättre och mer kostnadseffektiv. Med hjälp av implementering av digital teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhetoch social mobilitet för befolkningen i glesbygd, så kallade välfärdsteknologiska lösningar, försöker man hantera några av de problem som finns i området, med stora avstånd, undermålig infrastruktur och personalbrist inom vissa yrkesgrupper i vård och omsorg. Syftet med den här fördjupningen är att undersöka om implementeringen avvälfärdsteknologiska lösningar kan vara ett sätt att hantera några av framtidens utmaningar i glesbygd, utifrån målen för primärvårdsreformen ‘god och nära vård’ samt att titta påeventuella utmaningar som finns vid implementeringen? Undersökningen har genomförts som en intervjustudie med verksamhetschefer i södraLapplands närsjukvårdsområde, som tidigare valts ut som ett modellområde för att prova nyaarbetssätt för omställning av hälso- och sjukvården mot en god och nära vård. Resultaten visar på en innovativ förmåga hos människor som arbetar i glesbygd och hurbetydelsen av att förstå, vilja och kunna implementera välfärdsteknologiska lösningar iverksamheterna påverkar processen. Slutsatsen är att finns förståelsen så löser det viljan attkunna, även om det kräver en del arbete och anpassning av alla involverade.

Samhället står inför en dubbel kris vad gäller både klimatförändringen och den accelererande förlusten av biologisk mångfald. Naturbaserade lösningar genom multifunktionella och kostnadseffektiva åtgärder som skyddar, utvecklar och skapar ekosystem beskrivs vara en del i hanteringen och som ett viktigt verktyg för att hantera krisen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur naturbaserade lösningar kan appliceras i fysisk och översiktlig planering samt hur de kan användas för att hantera målkonflikter vad gäller klimatanpassning inom översiktlig planering. Litteraturstudien, som är den första delen av tre, undersöker tidigare forskning och teorier kring implementering av naturbaserade lösningar inom och utanför Sveriges gränser samt visar väg för examensarbetet fortsatta arbete. Den andra delen av examensarbetet består av dokumentstudier och innehållsanalyser av sex översiktsplaner inom Sverige. Dokumentstudien består av tre principiella typer av kvalitativa innehållsanalyser som beskriver, summerar och utvecklar textinnehåll kring hantering och implementering av naturbaserade lösningar inom aktuell översiktsplan. Den sista delen består av intervjuer med personer inom olika delar av planeringsprocessen och frågeställningar kring naturbaserade lösningars fördelar och nackdelar, hur de kan implementeras inom översiktlig planering och vad som krävs för att åstadkomma en implementering. Diskussion kring regionalplanering och styrning kring naturbaserade lösningar samt betydelsen av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom fysisk planering synliggörs.   Ett sammanvägande resultat från samtliga delar av examensarbetet beskriver naturbaserade lösningar som ett paraplybegrepp och samlingsnamn för lösningar som ingår under dess definition och beskrivs inom klimatanpassningssammanhang som motsats till ”tekniska lösningar”. För att naturbaserade lösningar ska kunna appliceras inom fysisk planering krävs det först och främst kunskap och kunskapsspridning, både inom och runt omkring den kommunala organisationen. Det är viktigt att tidigt i översiktsplaneringsprocessen identifiera och skydda riskområden med hänsyn till naturbaserade lösningar för att minska åtgärder i miljön och verka för klimatanpassning. En definition och konkretisering av begreppet ”naturbaserade lösningar” inom översiktsplaner krävs för att skapa en förståelse för dess innebörd och komplexitet samt ge förutsättning för implementering i vidare planering. Målkonflikter kring markåtkomst och ställningstagande kring markanvändning uppmärksammas och beskrivs kunna lösas genom att tidigt i översiktsplanprocessen planera för och ta hänsyn till naturbaserade lösningar och naturens förutsättningar samt utgå från existerande miljö i stället för att i senare skede planera in klimatanpassningsåtgärder.   Examensarbetet avslutas med rekommendationer kring implementering av naturbaserade lösningar både inom och runtomkring den enskilde kommunen och beskriver förutsättningar som: kunskap, underlag, vision, ansvar, uppföljning och vidare planering samt regional styrning, mellankommunala samarbeten, övriga aktörer och incitament. Implementering av begreppet naturbaserade lösningar inom översiktlig planering och generellt inom samhället anses vara en del i omställningen mot framtiden och för hantering av ett förändrat klimat. / The world stands in front a double crisis both regarding the climate changes but also the accelerating loss of biodiversity. Nature-based solutions are described to be a part of the management and as an important tool to handle the crisis with their multifunctionality and cost-effectiveness that protects, develops, and creates ecosystems. The purpose of the master thesis is to examine how nature-based solutions can be implemented in physical and master planning and how they can be used to solve conflicts within work for climate adaption and other stances within master planning.    The literature review, which is the first part of three, examines previous research and theories within the subject of implementing of nature-based solution inside and outside of Sweden and shows direction for further work within the master thesis. The second part of the thesis consists of document-studies and analysis of contents for six master planning documents in Sweden. The document-studies consist of three principally types of qualitative content-analysis that describes, summarizes and elaborate content about management and implementation of nature-based solutions in the specific master plan. The third and last part consists of interviews with people within different parts of the planning process and questions about advantages and disadvantages of nature-based solutions, ways of implementing nature-based solutions in master planning and requirements for a successful implement. Discussions about regional planning and the importance of the concept “nature-based solutions” within physical planning is shown.  Weighing together all parts of the master thesis, result shown that nature-based solutions is described as an umbrella term and collective name for solutions under its definition and are in context of climate adaption described as a contrary to “technical solutions”. For implementing nature-based solutions in master planning knowledge and dissemination of knowledge is required, both within the organization of the municipality and around it. It is important in the planning process too early identify and protect areas of risk with interest of nature-based solutions. A definition of nature-based solution within the master plan are required to enable an understanding of its complexity and signification which creates a basis for implementation in further planning process. Conflicts of interest are shown as access of land and stances about land-use, the conflicts are described to be solved by early taking nature and its conditions in consideration. Instead of planning for climate adaption in the later stages it is advocated to plan after conditions in existing nature.  The master thesis is concluded with recommendations about implementing nature-based solutions both within and around the individual municipality and describes conditions such as: knowledge, planning documents, vision, responsibility, follow-up, further planning, and regional guiding, intermunicipal collaborations, other actors, and incentive.         The implementation of the context nature-based solutions within master planning and in general within society are considered as a part of readjustment for the future and as a way of managing a climate in change.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how crime is described in the media through a comparative study of the editorial pages in Swedish and Danish newspapers. The newspapers included in the study are Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Jyllands-Posten and Politiken. Through a qualitative content analysis, the content has been analysed based on the causes, solutions, victims and perpetrators that are highlighted on the respective editorial pages. The questions that permeate the work are about the similarities and differences that emerge in the newspapers' editorial pages in the view of the causes and solutions of crime, and how these can be explained. The applied theory is agenda setting theory. The theory can contribute with insights about how media reporting can affect the public and political agenda on various issues. The study shows that domestic crime receives more attention in the Swedish newspapers than in the Danish newspapers. The study also shows that there is a correlation between the newspapers' political affiliation and how they view different policy proposals. It showed that the authors were more positive to proposals that came from parties with a similar political affiliation.

Studien handlar om utbildningsaktiviteter och stödinsatser utanför klassens ram.Syftet varatt undersöka några lärares och specialpedagogers uppfattningar om dessa utbildningsaktiviteter och stödinsatser. Ett särskilt fokus gavs aktiviteternas och stödinsatsernas uppfattade betydelse för elevers lärande och känsla av tillhörighet bland kamrater. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Elva lärare och nio specialpedagoger deltog.Som teoretiskt ramverk användes specialpedagogiska perspektiv, KASAM och Response to Intervention.Studiens resultat visade flera exempel på utbildningsaktiviteter och stödinsatser utanför klassrum; till exempel små undervisningsgrupper, lilla gruppen, särskild undervisningsgrupp, studion, strukturstöd, en till en-undervisning, läxhjälp med mera. Informanterna beskrev både fördelar och nackdelar med utbildningsaktiviteterna och stödinsatserna utanför klassens ram. Några exempel på fördelar var ett lugnare sammanhang, energipåfyllning, strukturerad individuell hjälp och avlastning för lärare. Några exempel på nackdelar var utanförskap, stämpling, en negativ självbild, resurskostnad och segregering om åtgärden permanentades. Resultatet visade att det fanns olika syn på utbildningsaktiviteterna och stödinsatserna utanför klassens ram, att stora klasser kan skapa behov av aktiviteter och stöd utanför klassens ram,och att elevinflytandet förefaller vara litet när dessa aktiviteter och stöd planeras. En implikation är att lägga fokus på att hitta lösningar inom klassens ram.