Bristande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering bland grundskolelärare kan ge fel uppfattningar om ämnets innehåll. Denna studie utgick ifrån olika ledningsaktörers professionella ansvar att utveckla grundskolelärarnas existerande kunskaper om hur (vi) modersmålslärare arbetar och är organiserade. Ett professionellt ansvar, som samtliga pedagogiska aktörer i grundskolan bör ha. Studien tog del av föreställningar om modersmålsundervisning som framträdde hos anställda på ledningsnivå och fördjupades vidare på vilket sätt och varför dessa föreställningar kunde vara betydelsefulla för grundskolans kvalitativa utvecklingsarbete. Föreställningar som framträdde hos ledningsaktörerna om grundskolelärarnas existerande kunskaper om modersmålsundervisning och dess organisering sågs i relation till olika kunskapssyn: vetenskaplig kunskap, tyst kunskap och vardagskunskap utifrån erfarenheter. Dessa tre olika kunskapssyner hade tillägnats och var en del av den praxisgemenskapen inom skolans verksamhet som synliggjordes genom aktiv deltagande i samspel med andra. Detta har gjorts från individnivå genom interaktion med andra till ett större kollektiv d.v.s. organisationsnivå. Den tysta kunskapen behöver artikuleras och ledningsaktörerna behöver skapa mötesforum för detta. Studien visade en lärande process där den utgick ifrån ledningsaktörernas synpunkter kring grundskolelärarnas bristande kunskaper om ämnet modersmål och dess organisering. Dessa synpunkter sattes i relation till ett utvecklingsarbete där det systematiska kvalitetsarbetet blev en levande process. Denna lärande process kan leda till ett förbättringsarbete inom grundskolans verksamhet som i sin tur kan skapa likvärdiga förutsättningar inom utbildning för elever som har ett annat modersmål än svenska.

Made available in DSpace on 2016-07-18T17:54:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTACAO_ Magda - 21-08-2011- corrigido.pdf: 261390 bytes, checksum: bf65ea71c7183f69a860d08fb178272d (MD5) Previous issue date: 2011-06-29 / The present study focuses on professor s conception about critical reflexive learning process of Nursing Area. Nowadays, one of the great challenges in Nursing Courses is to prepare the graduating students for professional practice with a critical-reflective profile as recommended by the Curriculum Guidelines for Undergraduate in Nursing - November 2001.The research method chosen to carry out the investigation was case study with a qualitative approach and aimed investigate the strategies used by the nurse-professor for the training of critical reflexive nurse professionals. The methodological procedures involved: data collection, semi-structured interview with six nurse-professors randomly selected in a Nursing College Graduation of Presidente Prudente/SP, data analyses and discussion of finding were realized through interpretation of answers of nurse-professors. The results indicated that professors perceived the basic needs in order to develop more critical reflexive professionals; the most commonly used strategies were lectures, group work and reading texts. It is recommended the combination of teaching strategies for the enrichment classes. This allows you to meet the individual differences among students, providing an exchange of experiences between professor and student. / O presente estudo enfoca a concepção docente da formação crítico-reflexiva na área da Enfermagem. Um dos grandes desafios da Enfermagem, nos dias atuais, é o de formar profissionais com um perfil crítico-reflexivo, como recomendado pelas Diretrizes Curriculares do Curso de Graduação em Enfermagem de novembro de 2001. Este trabalho, desenvolvido em uma abordagem qualitativa, especificamente do tipo estudo de caso, tem como objetivo investigar as estratégias utilizadas pelo professor enfermeiro para a formação de profissionais crítico-reflexivos. Os procedimentos metodológicos envolveram: coleta de dados realizada por meio de entrevistas, com roteiro semiestruturado aplicado em seis professores enfermeiros, selecionados de forma aleatória, do Curso de Enfermagem de uma Instituição de Ensino Superior particular de Presidente Prudente/SP; análise e discussão dos dados obtidos, trabalhados pela interpretação do significado das respostas apresentadas pelos sujeitos, as quais foram separadas por eixos e categorias e relacionadas com os objetivos propostos na pesquisa. Os resultados apontaram que os professores concebem os requisitos básicos para a formação do profissional crítico-reflexivo, utilizando predominantemente aulas expositivas, trabalho em grupo e leitura de textos. Recomenda-se a combinação de estratégias de ensino para o enriquecimento das aulas. Isso permite atender as diferenças individuais dos alunos, proporcionando uma troca de experiências entre professor e aluno

La sinestesia se ha visto involucrada en distintos ámbitos de la sociedad moderna, desde lo psicológico hasta lo artístico, es en este último punto, donde tiene un desarrollo más amplio. Es por esa razón, que siendo la publicidad parte del desarrollo artístico, puede tener como método creativo, el uso de la sinestesia para desarrollar mensajes publicitarios de distintos tipos y de esta forma estimular algunos sentidos del receptor. El siguiente trabajo, analiza la percepción de jóvenes de 25 a 30 años del sector socioeconómico “A”, ante el uso de la sinestesia como recurso creativo en la campaña de Coca-Cola “The first print you can hear”. El presente análisis, se origina ante el interés de querer indagar como la sinestesia puede llegar a ser un recurso potente en la creación de mensajes publicitarios visuales, el cual, a su vez, dirigido al público objetivo correcto, puede incrementar su afectividad ante la marca. La investigación se posiciona en un paradigma constructivista, ya que, se busca distintas perspectivas de los participantes, del mismo modo, el enfoque es cualitativo porque permite indagar dentro del tema, por medio de recolección de datos en focus group. / Synesthesia has been involved in different areas of modern society, from the psychological to the artistic, it is in this last point, where it has a broader development. It is for this reason that, since advertising is part of artistic development, it can have as a creative method, the use of synesthesia to develop advertising messages of different types and thus stimulate some of the senses of the receiver. The following work analyzes the perception of young people between the ages of 25 and 30 from the “A” socioeconomic sector, regarding the use of synesthesia in the Coca-Cola campaign “The first print you can hear”. The present analysis originates from the interest of wanting to investigate how synesthesia can become a powerful resource in the creation of visual advertising messages, which, in turn, directed to the correct target audience, can increase their affectivity towards the brand. The research is positioned in a constructivist paradigm, since different perspectives of the participants are sought, in the same way, the approach is qualitative because it allows investigating within the subject, through data collection in focus groups. / Trabajo de investigación

Denna studie är gjord på ämnet learning tracks, dvs auditiva instuderingsfiler för vokalmusik. Det finns ingen historisk forskning eller annan tidigare forskning på ämnet men man vet att det har förekommit som fenomen inom genren barbershop lika länge som den portabla kassettbandspelaren, och på senare år utvecklats mycket i och med internet samt möjligheten att spela in och editera musik på en hemdator. Angränsande forskning om spegelneuroner, inlärning på gehör och körmetodik har studerats som forskningsgrund och det sociokulturella perspektivet samt variationsteori är studiens teoretiska perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka variationer i musikaliskt resultat samt i elevernas upplevelse av instudering som kan urskiljas kopplat till notbaserad instudering av körmusik, respektive instudering med hjälp av instuderingsfiler som komplement. Två testgrupper, en som fick jobba med instuderingsfiler som komplement till noter och en som bara fick instudera med noter, jobbademed ett stycke musik under fyra lektionspass som observerades och ljud spelades in för att kunna följa progressionen i instuderingen. En enkät till samtliga elever som deltog som frågade om deras upplevelse av instuderingen fylldes i direkt efter studiens avslut. Resultatet var tydligt, både utifrån testgruppernas musikaliska prestation och ifrån deras egen upplevelse av instuderingen, instuderingsfiler var för dem bättre än enbart noter. Resultatet går även att tydligt knyta an till den angränsande tidigare forskningen på ämnet. Även om studien är tydlig behövs det mer forskning inom detta område. / This study is on the subject of music learning tracks for learning a capella music. While there is no specific research on the subject yet it has been known as a phenomenon in the genre of barbershop harmony for as long as the tape recorder has been around, and has grown into a well-established business because of the internet and the possibilities of editing music on home computers. Earlier research in surrounding areas such as choir methodology, ear training and mirror neurons have laid the research ground for the study, and the theoretical perspectives which the data was analyzed through are the sociocultural perspective and variation theory. The purpose of this study is to explore variations in musical results and the pupils experience of learning that can be detected between a group that studies with learning tracks and a group that studies without learning tracks. The two groups were followed learning the same piece of music during four classes through observation and recording of sound. Directly following the last class, the students answered a survey about their experience of the learning process. The results were clear, both from the difference in musical results and from the answers in the survey, learning tracks are better for learning new music than just using sheet music. The results also connect to earlier research in surrounding areas, but even though the results of this study are clear more research is needed in this specific area.

Det är som lärare i grundsärskolan och som blivande speciallärare en utmaning att få alla elever att känna sig delaktiga i sitt lärande och sin lärprocess samt att ge eleverna inflytande över sin utbildning. Att synliggöra kunskapsmålen i undervisningen så det blir betydelsefullt och begripligt är en aktuell fråga i arbetet med grundsärskoleelever.  Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i grundsärskolan genom att studera några speciallärares upplevelser av elevernas lärprocess och måluppfyllelse. Studien utgår då från en fenomenologisk ansats. Våra frågeställningar är vilka faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse? Hur synliggör lärare elevers kunskapsmål för eleven? Hur gör lärare för att elever ska bli delaktiga i sin lärprocess?  För insamling av empirin användes kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Studien är analyserad utifrån ett salutogent perspektiv och som teori har KASAM, Känsla Av SAMmanhang använts (Antonovsky, 2005). KASAM handlar i undervisningssammanhang om att eleven ska känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin lärprocess och sitt lärande. Studiens resultat visar att när elevernas mål ska synliggöras och de ska bli delaktiga i sina lärprocesser är tydlighet en framgångsfaktor. Även att som lärare vara bekräftande, uppmuntrande och att få eleverna aktiva är faktorer som påverkar positivt. Lärarna visualiserar målen på olika sätt men det har inte framkommit att de genomgående använder någon specifik modell eller metod samt om de visualiserade målen är begripliga och hanterbara. I intervjuerna påtalar flera av lärarna att de vill ha ett system eller en modell för att kunna få eleverna mer delaktiga i sina lärprocesser och i sina kunskapsmål samt som stöd för bedömning. / As a teacher in Compulsory school for children with intellectual disabilities and as a future special teacher, it is a challenge to make all students involved in their learning and their learning process and to give the students influence over their education. Making the knowledge goals visible so it becomes meaningful and understandable is a current issue in the work with special school students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about teaching in Compulsory school for children with intellectual disabilities by studying some special teachers' experiences of the students' learning process and goal fulfillment. Our question statements are what factors affect students' goal fulfillment? How do teachers make knowledge goals visible to students? How do teachers get students involved in their learning process? The study has a phenomenological approach, qualitative methods were used through observations and interviews. The study is analyzed from a salutogenic perspective and as a theory, SOC, Sense of Coherence has been used (Antonovsky, 2005). In a teaching context, SOC is about the student feeling comprehensibility, manageability and meaningfulness in their learning process and learning. The results of the study show that clarity when it comes to making goals visible and making students involved in their learning processes is a success factor. As a teacher, being affirmative, encouraging and getting students active are also factors that have a positive effect. The teachers visualize the goals in different ways, but it has not emerged that they consistently use any specific model or method and whether the visualized goals are comprehensible and manageable. Several of the teachers says in the interviews that they want a system or a model to use to get the students more involved in their learning process and in their knowledge goals.

I det här arbetet har jag undersökt hur konceptet art journal och art journaling på ett metodiskt och strukturerat sätt skulle kunna användas som redskap och verktyg i bildundervisning för att främja uppstarten av en konstnärlig och kreativ process. Studien har också haft som syfte att undersöka hur en kreativ lärandeprocess kan se ut. Det empiriska materialet består i enskilda semistrukturerade intervjuer med fem deltagare efter att de genomfört olika uppgifter. Detta material har analyserats utifrån tematisk metod. I studien framkom att när de arbetade i sin art journal och det fanns utrymme att testa nya tekniker och material så upplevde deltagarna det som positivt i processen. Att deras arbete i boken inte bedömdes upplevde de som befriande för deras process. Det gjorde att de vågade prova mer och inte bromsade sig på grund av bedömningen. Erfarenheten kunde de sedan ta med sig till kommande bilduppgifter som skulle bedömas. Det framkom också att tiden är en av de avgörande faktorerna för ett konstnärligt processarbete. I den gestaltande delen har jag arbetat med en egen art journal. Denna art journal presenterades på Konstfacks vårutställning i maj 2021.

Thesis (M.Ed. (Mathematics, Science and Technology Education)) -- University of Limpopo, 2020 / The purpose of this is to investigate how teachers go about for the development of Creative Thinking Skills (CTS) in a grade 9 technology classroom. The introduction of technology in the South African curriculum by the Department of Basic Education (DBE) to develop CTS through the Design Process (DP) as the cornerstone of the learning area. Technology as a learning area should provide learners with opportunities to solve real-life problems, in the process developing their CTS (DBE, 2011). In the 21st century, CTS have been seen as skills that are crucial across the spectrum of day to day activities. However; it appears to be very complex for technology teachers to enhance the teaching and learning of CTS in a technology classroom. The literature suggests that technology teachers tend to suppress the development of learners’ CTS by limiting the process of teaching and learning to low order thinking cognitive levels rather than high order cognitive levels. This study employed a qualitative research enquiry, purposive sampling was used for the selection of the relevant participants. Qualified technology teachers who teach grade 9 technology with at least three years’ experience in teaching technology were considered. Data collection was obtained through interviews, observation and document analysis. The research finding showed that teachers lack the understanding of policies, particularly CAPS hence they continuously compromise its implementation hindering with the development of CTS of learners as it is envisaged in the CAPS document. Furthermore, the research findings reveal that the teacher has a little or no understanding of what is creative thinking (CT) and what it entails, hence they did not unpack what is it exactly that they do to support the development of learners CTS in a technology classroom This study recommends that technology teachers be familiar with the CAPS document and implement it correctly without any compromise. Furthermore; understanding of the design process is of vital importance to teachers as it is the cornerstone of teaching and learning, particularly the development of CTS of learners. Technology teachers need also to have a clear understanding of what CT is and what it entails, that will assist to arouse their CT and help to develop the CTS of learners in a technology classroom.

L'entrepreneur, grand absent du paysage économique pendant une grande partie du vingtième siècle, est de retour. Le profil de l'entrepreneur contemporain est étroitement lié aux caractéristiques de l'individu hypermoderne : un sujet mobile, qui exige sa liberté, qui construit ses propres réseaux, qui a ses propres aspirations. La motivation dans l'acte entrepreneurial n'est pas uniquement le profit, elle peut varier entre la recherche d'épanouissement, et la création de son propre emploi. Les dispositifs d'accompagnement à la création d'entreprise se sont multipliés et l'enseignement de l'entrepreneuriat est devenu une priorité. L'objectif de cette recherche est l'étude du processus d'apprentissage de l'entrepreneuriat dans une approche biographique, mettant l'accent sur les apprentissages informels. Le groupe des entrepreneurs n'étant pas une catégorie sociale homogène, l'échantillon a été construit à partir d'un seul domaine d'activité, la cosmétique biologique. La recherche repose sur l'étude de récits de vie de six entrepreneurs spécialisés dans ce secteur. Cette étude met en évidence trois types de phénomènes qui apportent un éclairage sur le processus d'apprentissage de l'entrepreneuriat : des phénomènes spécifiques au monde de la cosmétique biologique, des phénomènes communs à tous les entrepreneurs mais qui prennent une forme différente en fonction de l'histoire personnelle de celui-ci, et des phénomènes spécifiques à chaque entrepreneur, qui montrent l'influence biographique sur la manière d'entreprendre. Cette thèse ouvre, en conclusion, des perspectives sur l'utilisation des histoires de vie comme méthode de soutien à la création d'entreprise. / The entrepreneur, who has been missing from the economic landscape for the majority of the twentieth century, is back. The profile of the contemporary entrepreneur is closely linked to the characteristics of the hypermodern individual : a mobile person demanding their freedom, and constructing their own network, with their own ambitions. The motivation behind the creation of a business is not only making profit; it can vary from the pursuit of personal fulfilment to the necessary creation of one’s own job. Mechanisms to support setting up new businesses have proliferated, and teaching entrepreneurship nowadays has become a priority.The goal of this research is to study the entrepreneurial learning process within a biographical approach, stressing informal learning. As the entrepreneurs do not form a homogenous social category, the sample was created from one activity domain : organic cosmetics. This research is based on the study of life-stories of six entrepreneurs specialising in this domain. This study shows three types of phenomena, shedding light on the entrepreneurial learning process: phenomena that are specific to the biological cosmetics domain, phenomena shared by all entrepreneurs but taking different shapes according to their personal story, and phenomena specific to each entrepreneur showing the biographical influence on the learning method. This thesis opens new perspectives on the possible uses of accounts of life as a method to assist in setting up new businesses.

Die psychische Belastung im Arbeitsprozess wurde international und national zu einem Kernproblem für den Arbeitsmarkt. Das deutsche Arbeitsschutzgesetz fordert nunmehr ausdrücklich auch das Vermeiden von Gefährdungen durch psychische Belastung. Diese Checkliste hilft als Orientierungsverfahren zu ermitteln, ob in Betrieben und Einrichtungen eine eingehendere Untersuchung psychischer Belastung erforderlich ist und welche Schwerpunkte gegebenenfalls vorliegen. Für eingehendere Untersuchungen existieren zahlreiche Verfahren. Die Checkliste ist branchenübergreifend einsetzbar, nicht zutreffende Sachverhalte sind gegebenenfalls zu überspringen.

Organisationen haben Strukturen und Prozesse, in denen ihre Führungskräfte Self-Monitoring betreiben, um sich möglichst situationsangemessen zu verhalten. Die These: Self-Monitoring kann wissenschaftlich nicht nur als Eigen-schaft von der Person der Führ-ungskraft aus gedacht werden. Es wird die These begründet, dass Self-Monitoring in Führungsprozessen vor allem vom jeweiligen organisationalen Kontext aus bestimmt werden muss. Der Ansatz: In einer qualitativ-explorativen Studie wird das aus der Psychologie kommende Konzept des Self-Monitoring nach Snyder (1986) untersucht. Das Ziel ist die Erkundung der relevanten Einflussfaktoren und Bedingungen von Self-Monitoring bei Führungskräften in der Bundeswehr. Mit dieser Voraussetzung lässt sich ein strategisches und werteorientiertes Kompetenzmanagement gestalten.