The overall aim of this research is to describe and analyse the educational pathways from preschool to school of a group of children with and without special educational needs. The aim is also to describe and analyse children’s views and experiences of early years education, and how these can be obtained. The research comprises six studies that are presented in four articles and two conference papers. Longitudinal and multiple-case study designs, and mixed method approaches are adopted in the empirical studies, and the data is collected via observations, a questionnaire, documents, conversations and interviews with staff, children’s drawings and interviews with children. The results from the empirical studies show a variation of pathways to compulsory education; changes in activities and relationships in the transitions; a variation in preschool quality; a broad conceptualising of special educational needs; an application of comprehensive or specialised typologies in the educational settings; an undecided and cautious attitude toward inclusive education; an allocation of generous resources to specialised and segregated programmes; and a diversity of support provisions. The children report more positive than negative experiences of their early school years and pinpoint the importance of having a sense of belonging among peers; opportunities for creative play and thinking; experiences of speed, excitement and physical challenges; elements of cosiness, withdrawals and comfort for recreation; experiences of growth in knowledge and understanding of the world; feeling safe; feeling free and autonomous; and preventing homesickness in order to thrive. The results of the literature review are that the researchers may obtain data from children with and without special educational needs by means of traditional and innovative data collection methods. For broadening participation and sharing of views, the researchers may offer relational and material support. The thesis has relevance for researchers in the field of special education, inclusive education and early childhood education and care. It has also relevance for teacher training, policy makers and stakeholders, school heads, teachers and families. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 6: Submitted.</p>

The ability to apply and follow mathematical reasoning is an ability students should develop according to Curriculum for the compulsory school, preeschool class and the leisure- time centre 2011. The purpose of this survey was to find out how teachers in compulsory school and preeschool class work with the ability to apply and follow mathematical reasoning. I was also interested in investigating if participation in continuing professional development in mathematics influence the teachers way of working with the students. The survey consisted of six qualitative interviewees in which three of the interviewees were part of continuing professional development in didactics for teachers educating mathematics. The result showed that all interviewees consider that it is importent to communicate mathematics, both between students as well as between teachers and students. The teachers included in continuing professinonal development showed a clear consciousness in their work to reason and follow mathematical reasoning. However, among some interviewees the consiousness appeared to come from their experience and which reflects their way of working. The student's age and how far they have developed their language also appeared to be significance to how capable they are of reasoning. The teachers analyze the ability to apply and follow mathematical reasoning, it's meaning and usage, differently.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

The recess is a place where many students meet and social context becomes a big part of their day. The recess offers opportunities for students to practice social interaction, which is also a large part of the leisure-time centre's mission. The study is based on the socio-cultural perspective and the investigation is based on qualitative methods such as interviews and observations. The purpose of the study is to find out more about how student’s interaction is emphasized during the recess through free play, controlled and student-led activities. Through the interviews, we want to investigate how educators view their role and the opportunity to influence students' social learning. Finally, we want to draw attention to similarities in the social learning that takes place through play and participation in activities at the recess and the learning that takes place at the leisure-time centre.  The results of the study show that the different recess activities contribute in different ways to the students' social learning. The educators see both the pros and the cons of the different forms of recess activities and the conclusion is that a variety of break activities are needed to create social contexts for all students. The social interaction that takes place during the recess is largely reminiscent of what happens in the leisure-time centre's activities. / Rasten är en plats där många elever möts i sociala sammanhang, detta är en stor del av verksamheten. Rasten erbjuder möjligheter för eleverna att öva det sociala samspelet, vilket även är en stor del av fritidshemmets uppdrag. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökningen är baserad på kvalitativa metoder som intervjuer och observationer. Syftet med studien är att ta reda på hur elevernas samspel framhävs ute på rasten genom fri lek, styrda och elevledda aktiviteter. Genom intervjuerna vill vi undersöka hur pedagoger ser på sin roll och möjligheten till att påverka elevernas sociala lärande. Avslutningsvis vill vi uppmärksamma likheter i det sociala lärande som sker genom lek och deltagande i aktiviteter på rasten och det lärande som sker på fritidshemmet.   Resultatet av studien visar att de olika rastverksamheterna på olika sätt bidrar till elevernas sociala lärande. Pedagogerna ser både för och nackdelar med de olika rastverksamhetsformerna och slutsatsen är att en variation av rastverksamheter behövs för att skapa sociala sammanhang för alla elever. Det sociala samspel som sker på rasten påminner till stor del om det som sker i fritidshemmets verksamhet.

This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation. / Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt?  I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.

Betoningen i fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag ligger på det som många gånger är oförutsägbart – lek, utforskande och kreativa arbetssätt samt att främja elevers fantasi och kreativitet. Fritidshemmet är även en fysisk plats – en komplex miljö där förväntningar om informellt lärande och omsorg ska iscensättas och ta plats. Den fysiska inomhusmiljön i fritidshemmet och pedagogernas roll i att använda den som en del av det pedagogiska uppdraget finns inte i detalj specificerat i styrdokumenten och är ett område som inte tidigare prioriterats högt i akademisk forskning, men kan ses vara på tydlig uppgång. Studien, som genomförts i form av samtalspromenader tillsammans med pedagoger på fyra fritidshem i Skåne syftar till att – genom ett designteoretiskt och sociokulturellt perspektiv – belysa pedagogers intentioner och praktiker kring att främja elevers kreativitet och fantasi i och genom den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Den ställer även frågan kring vilka artefakter som används för detta syfte och på vilket sätt de presenteras för eleverna. Studiens resultat visar en samstämmig bild av både det utbud av artefakter som presenteras för elever i syfte att främja kreativitet och fantasi, och ett ospecificerat uppdrag som i högsta grad är levande för pedagogerna men många gånger är marginaliserat. / The emphasis of Swedish leisure-time teachers assignment lies in the unpredictable characteristics of play, explorative and creative ways of working and encouraging child fantasy and creativity. The leisure time centre is also a physical space where a complex mix of expectations of informal learning and care takes place.   The physical learning environment of Swedish leisure-time centres, and the teacher’s assignment concerning it, is neither in detail regulated in steering documents nor well documented in academic research but seems to be an upcoming subject of attention.   This study, which has been executed as walking interviews with teachers in four Swedish leisure-time centres, aims to – through a sociocultural and multimodal theoretical perspective – illustrate the intention and applied practices concerning the encouraging of child fantasy and creativity in and through physical learning environment. It also aims to explore the use and range of artifacts and how they are presented to children.   The results of this study present a unanimous picture of the range of artifacts used and an assignment highly vivid to the teachers but still unspecified as well as marginalized.

Denna studie behandlar det breda och komplexa området exkludering på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar att exkludering sker på fritidshemmet och belysa vilka metoder fritidslärare använder för att motverka exkludering. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer använts som forskningsverktyg. Studiens resultat visar att fritidslärarnas uppfattning är att exkludering sker mellan elever  under fria aktiviteter och lekar. Elever som har gemensamma intressen kan exkludera andra elever som inte har liknande intressen och som inte passar in i gruppen. Vidare är fritidslärarnas uppfattning att styrda aktiviteter kan motverka exkludering eftersom elever får samma förutsättningar att delta i aktiviteter och lekar. Fritidslärarna finns där för att styra och säkerställa så att inga elever känner sig utanför. Exempel på metoder som fritidslärarna brukar använda för att motverka exkludering är att läsa av situationer och ingripa om det behövs, ta en diskussion med elever och förklara hur den utsatta eleven känner sig, samt planera styrda lekar vilket ger fritidslärarna möjlighet att påverka elevernas deltagande. / This study addresses the broad and complex area of ​​exclusion at the leisure time centre. The purpose of this study is to investigate how leisure teachers perceive that exclusion takes place in the leisure time centre and what methods leisure teachers use to prevent exclusion. This is a qualitative study where semi-structured interviews were used as research tools. The study's results show that the leisure teachers' perception is that exclusion takes place between pupils during extracurricular activities and games. Pupils who share common interests may exclude other pupils who do not have similar interests and who do not fit into the group. Furthermore, the leisure teachers' view is that controlled activities can counteract exclusion because pupils are given the same conditions to participate in activities and games. The leisure teachers are there to guide and ensure that no pupils feel outside. Examples of methods that leisure teachers usually use to prevent exclusion are reading situations and intervening if necessary, discussing with pupils and explaining how the vulnerable pupil feels, and planning controlled activities that allow leisure teachers to influence pupil participation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete meddigitala verktyg i fritidshemmet. Studien har ett multimodalt perspektiv på lärande, föratt förtydliga hur digitala verktyg kan fungera som verktyg i undervisningen. Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag för att lyfta fram fritidsläraresförhållningssätt och förutsättningar i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen harskett genom en enkätstudie med majoriteten slutna frågor utöver en öppen fråga omrespondenternas upplevda utmaningar i arbetet med digitala verktyg. Enkäten lades uppi olika intressegrupper på Facebook med en gemensam nämnare gällandefritidspedagogik. Den insamlade empiriska data kategoriseras utefter studiensfrågeställningar för att kunna se samband mellan respondenternas upplevelser. Studiens resultat visade att förutsättningarna för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg såg olika ut på de olika fritidshemmen. Medan några respondenter menar att dehar en låg tillgång och sämre förutsättningar att arbeta med digitala verktyg, menarandra respondenter att deras fortsättningar för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg är betydligt bättre. Samtliga respondenter upplever att det finns utmaningar,även på de fritidshem där förhållningssättet och förutsättningar var goda. Studienpåvisar att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg, men att utmaningarna serolika ut.

This study's aim is to shine a light on students' attitudes on board games in the leisure time centre. Do students in middle school know the social benefits of board games, and what resources do they need to experience board games? The study looks into students' attitude on the importance of an engaged teacher in leisure time centres and also an engaged adult person in other similar environments. Vygotsky's theories around mediation and proximal development are the foundation of the study and terms such as cognitive development and social development are central for the analysis. The empirics consists of pair interviews with ten (10) students in the age range 9-13 which has been analysed from a content analysis perspective. The conclusion is that the sociocultural perspectives’ different ideas are very much present while pupils play board games in the leisure time centre, and that there is a mainly positive attitude toward board games. However, the study cannot prove that students experience the same learning as studies prove exists.

CENTRE EXPANDS POSSIBILITIES OF SPORT AND RELAXATINO LIFE ON THE BRNO RESERVOIR. MAINLY IS FOR THE EXTENSION OF THE WATER SPORTS - ROWING AND DIVING CLUB. BOTH CLUBS ARE DESIGNED MAINLY TO UNIVERSITY STUDENTS IN BRNO, FOR WHICH IS OFFERED THE POSSIBILITY OF ACCOMMODATION. ALSO ARE IN BUILDING LEASEABLE AREAS FOR taking LECTURES, WORKSHOPS, RECEPTIONS ... CAFETERIA AND RESTAURANT ARE OBVIOUS. "WIND FACADE" - MOBILE ARCHITECTURAL ELEMENT - SLICES OF BRASS SHEETS ARE MOVING IN THE WIND AND REVIVES FACADE. WAREHOUSE FOR BOAT BEHIND FACADE IS PERMMANENT VENTILATED BUT INACESSIBLE FOR PUBLIC.