Studien behandlar det specifika matematiska innehållet likhetstecknet. Syftet är att se om eleverna kan utveckla sin förståelse för likhetstecknets betydelse. Utifrån syftet kommer två frågeställningar där färdigheter, kritiska aspekter samt kunskaper om likhetstecknet efterfrågas. I studien sammanfattas en del av den forskning som behandlar likhetstecknets kritiska aspekter. Variationsteorin har varit en hjälp för att analysera elevernas lärande och för att hitta möjliga kritiska aspekter. Några av de kritiska aspekterna är att likhetstecknet innebär ekvivalens och att det går att utföra operationer på båda sidor om tecknet. Studien grundar sig på ett spel som har sina rötter i ekvationsspelet av Viggo Kilborn. Spelet är utformat med pärlor och likhetstecken och genom för- och eftertest utreds om eleverna inhämtar någon kunskap. Resultatet visade att intervjun med spelet var relativt framgångsrikt eftersom eleverna hade större lösningsprocent på eftertestet. En slutsats är dock att det inte är metoden som är viktig utan det som påverkar är att det skapas möjligheter till lärande där elever kan urskilja de kritiska aspekterna av likhetstecknet

Syftet är att undersöka hur två lärare på två olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i år 1 och vilka kunskaper och vilken förståelse elva elever har om begreppen. Vi använde en kvaliatativ undersökningsmetod bestående av intervjuer och en matematikdiagnos. Lärarnas undervisningsmetoder överensstämmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen består uteslutande av elever med svenska som förstaspråk medan den andra bara har en elev med svenska som förstaspråk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer på språket, använder Montessorimaterial och färdiga läromedel. Eleverna lyckas bättre med uppgifter där de kan använda sig av laborativt, konkret material eller där det finns både bild och symbolspråk i kombination, än med uppgifter som enbart innehåller abstrakt symbolspråk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ändå de uppgifter som innehåller symbolen. Slutsatsen är att samtliga elever fortfarande har ett mer konkret än abstrakt sätt att tänka och behöver mer tid att laborera med konkret material för att befästa begreppen.

<p>Syftet är att undersöka hur två lärare på två olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i år 1 och vilka kunskaper och vilken förståelse elva elever har om begreppen. Vi använde en kvaliatativ undersökningsmetod bestående av intervjuer och en matematikdiagnos.</p><p>Lärarnas undervisningsmetoder överensstämmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen består uteslutande av elever med svenska som förstaspråk medan den andra bara har en elev med svenska som förstaspråk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer på språket, använder Montessorimaterial och färdiga läromedel.</p><p>Eleverna lyckas bättre med uppgifter där de kan använda sig av laborativt, konkret material eller där det finns både bild och symbolspråk i kombination, än med uppgifter som enbart innehåller abstrakt symbolspråk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ändå de uppgifter som innehåller symbolen. Slutsatsen är att samtliga elever fortfarande har ett mer konkret än abstrakt sätt att tänka och behöver mer tid att laborera med konkret material för att befästa begreppen.</p>

Bakgrund:  En problematik gällande läromedel är att det varken finns några krav eller någon nämnd som granskar de läromedel som används i undervisningen (IFAU, 2014). Det blir framförallt problematiskt när rapporten från Skolverket som är en sammanställning av TIMSS (2012) visar att läroboken utgör en central roll i matematikundervisningen bland svenska lärare. Lärarhandledningen kan ses som en förlängning av läroboken och det blir därför intressant att studera hur läromedelsförfattare vägleder läraren i matematikundervisningen. Mot bakgrund av tidigare forskning fann vi en kunskapslucka där allt för lite uppmärksamhet har riktats mot hur algebra inleds i lärarhandledningar för årskurs 4–6.   Syfte: Syftet är att få en fördjupad kunskap om hur läromedelsförfattare vägleder läraren i undervisningen om algebra i läromedel för årskurs 4–6.  Metod: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårt resultat visar att det finns en bredd i hur lärarhandledningar vägleder lärare i undervisningen om algebra. Något som var gemensamt för läromedlen Mattespanarna och Mattegruvan var att läraren får en balanserad vägledning av både instruerande och bildande karaktär. Det framkommer även i studien att de båda läromedlen problematiserar likhetstecknets betydelse för att skapa en förståelse för variabler. Likhetstecknets betydelse problematiseras i läromedlen i form av det framställs antingen som en gungbräda eller balansvåg för att visa på jämvikt och obalans. Eleverna får därefter arbeta med öppna utsagor i form av lucktal eller tomma skivlinjer. Dessa tomrum ersätts sedan med en variabel.

Studien har genomförts i tre klasser i årskurs tre på två olika skolor. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar likhetstecknet samt huruvida denna uppfattning påverkas av olika undervisning. I fokus är en relationell förståelse för likhetstecknet. Studien använder sig av variationsteorin som teoretiskt ramverk. Lärandeobjektet i studien är likhetstecknet, kritisk aspekt är att vänster och höger led om likhetstecknet ska ha samma värde samt variationsmönster som är kontrast och generalisering. Empiriskt material har samlats in genom att deltagarna i studien har genomfört ett för- och eftertest. Deltagarna har även fått ta del av antingen en praktisk eller teoretisk lektion eller båda. Resultatet visade på att eleverna besitter en relationell och/eller en operationell tolkning av likhetstecknet i både för- och eftertest. Resultatet visade även på att eleverna har god kännedom för uppgifter som är strukturerade enligt standardformen men har svårare för uppgifter som skiljer sig från denna struktur. Vidare förs en diskussion om hur resultatet kan kopplas till tidigare forskning samt hur de två lektionsuppläggen påverkat elevernas förståelse för likhetstecknets betydelse. I diskussionen framgår det att studiens resultat överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till om ämnet. Diskussionsresultatet visade även på att de två lektionsuppläggen inte resulterade i några stora skillnader vad gäller elevers uppfattning av likhetstecknets betydelse.

Elevers förståelse för likhetstecknets funktion skiljer sig åt och påverkar elever i deras matematikutveckling. I 1 kap. 4 § av Skollagen (SFS 2010:800) står att skolväsendet “ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Matematik är ett kärnämne i det svenska skolväsendet och genomsyrar elevers vardag och fortsatta liv. Matematik utvecklar människors logiska tänkande och hjälper dem att lösa problem i vardagen. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vad som kännetecknar tidigare forskning om elevers i grundskolan (F-9) förståelse för likhetstecknets funktion i matematik. Kunskapsöversikten synliggör vilka missuppfattningar som finns om likhetstecknets funktion och hur de påverkar elevers matematikutveckling. Frågeställningarna som kunskapsöversikten bygger på är:  • Vad kännetecknar forskningen om elevers förståelse för likhetstecknet funktion i matematik? • Vad säger forskningen om hur elever påverkas i sin matematikutveckling av de missuppfattningar som de har om likhetstecknets funktion i matematik? Vi valde att följa en urvalsprocess som underlättade vår sökning i databaserna efter relevanta artiklar. Litteratursökningen resulterade i nio artiklar som sammanställdes i en matris och utgör grunden för kunskapsöversikten. Artiklarna analyserades utifrån syfte, frågeställning, definition av likhetstecknet, metod/urval, resultat och svaghet/styrkor. Valet att sammanställa artiklarna under olika kategorier gav oss en klarare bild av hur forskningsfältet ser ut. Resultatet visar på att det sker missuppfattningar i många elevers förståelse för likhetstecknets funktion. Den vanligaste missuppfattningen är att elever ser likhetstecknet som en operativ symbol. De uppfattar då likhetstecknet som en symbol vars innebörd är att göra något. Den operationella förståelsen för likhetstecknets funktion kan hämma elever i dera smatematikutveckling. Inom det algebraiska området i matematik kan den operationella förståelsen begränsa elever eftersom de har en ofullständig kunskap om att likhetstecknet symboliserar ekvivalens. Om elever istället har en relationell förståelse för likhetstecknets funktion kommer det påverka dem positivt i deras matematikutveckling. Den relationella förståelsen innebär att två kvantiteter på bägge sidorna av likhetstecknet ska vara lika. Den relationella förståelsen bidrar till att elever får en korrekt uppfattning för likhetstecknets funktion.

Hur kan klasslärare och speciallärare tillsammans bidra till att öka den grundläggande matematikkompetensen för elever i årskurs ett / How can classroom teachers and special education teachers together help to increase the basic math skills for students in grade one

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förståelse för likhetstecknetsbetydelse i skolår 3. I undersökningen använder vi oss utav ett test för att se hur elevernauppfattar likhetstecknet när de löser matematiska utsagor skriftligt som involverarlikhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrån deras förståelse för likhetstecknetför att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsagasom involverar likhetstecknet på ett sätt som stämde överens med vad det skriftligaresultatet visade. Vår undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har enoperationell förståelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligtsom om de hade en relationell förståelse. Det kan bero på att pedagogers framställningbeskriver symbolen som en relation mellan tal ”det skall vara lika mycket på varje sida”men använder likhetstecknet operativt t.ex. 4 + 6 = 10 utan variation på placeringen avlikhetstecknet t.ex. 4 + 6 = 5 + 5. Som bakgrund för undersökningen använder vi tidigareinternationell forskning vilken behandlar elevers förståelse för likhetstecknet. Dennainformation har berikat oss och detta är vad vi som blivande matematiklärare kommer att tamed oss ut i verksamheten.

Forskning visar att lärare till stor del använder läromedel i matematikundervisningen, och att dessa läromedel till stor del bara använder uppgifter som gör att elever förstår likhetstecknet som ett resultattecken snarare än ett relationellt tecken. Denna studie är en läromedelsanalys som undersöker om läromedel i årskurs 1–3 innehåller uppgifter som tränar elevernas förståelse av likhetstecknet som en relationell symbol. Analysen görs genom att alla uppgifter som behandlar likhetstecknet analyseras och sammanställs som uppgifter som tränar elevers operationella förståelse av likhetstecknet eller uppgifter som tränar elevers relationella förståelse av likhetstecknet. Resultatet visar att vissa av de granskade läromedlen använder uppgifter där likhetstecknet används som en relationell symbol betydligt mer än andra av de granskade läromedlen. Läromedelsanalysen gjordes med hjälp av variationsteorin som grund. / <p>Pedagogiskt arbete med inriktning matematik</p>

Statistik från Skolverket (2023) visar att matematik är det skolämne där flest antal elever i årskurs 9 inte uppnår målen för godkänt. Detta är olyckligt eftersom ett godkänt betyg i matematik är ett krav för att komma in på ett yrkes- eller högskoleförberedande gymnasieprogram. En central aspekt för att lyckas inom matematikämnet är att förstå innebörden av matematiska symboler, där ibland likhetstecknet. Syftet med kunskapsöversikten är tudelat. För det första undersöks vad som karaktäriserar forskning om elevers förståelse för likhetstecknets funktion. För det andra undersöks vilka resultat som forskning funnit om hur missuppfattningar kring likhetstecknets funktion påverkar den fortsatta matematikinlärningen. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt utgår från är således: ● Vad karaktäriserar forskning kring elevers förståelse för likhetstecknets funktion? ● Vilka resultat har forskningen kommit fram till när det gäller hur elevers missuppfattningar av likhetstecknet påverkar deras fortsatta matematikinlärning? För att besvara frågeställningarna användes fem steg ur Eriksson Barajas, Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess. Dessa steg var vägledande i genomförandet av denna systematiska litteraturstudie. Databaserna PRIMO och ERIC ProQuest användes i sökprocessen efter vetenskapliga artiklar. Slutligen valdes 12 artiklar som sammanställdes i en matris. Artiklarna analyserades utifrån syfte och frågeställningar, metod och urval samt resultat/slutsatser. Slutligen diskuterades resultat, metod, styrkor och svagheter i forskningen, behov av ytterligare forskning och praktisk tillämpning. Avsnittet avslutades med en slutsats. Resultatet karaktäriseras av forskning som visar att elever tenderar att missuppfatta likhetstecknet. Främst bygger missuppfattningarna på att elever ser likhetstecknet som en operationell symbol vilket betyder att de ser likhetstecknet som en symbol för att göra något. Forskningen tyder på att elever missgynnas av denna tolkning och att det har stor betydelse att lärare förmedlar att likhetstecknet är en relationell symbol, en symbol för ett ekvivalent förhållande mellan två uttryck. I flera studier påtalas vikten av att elever ska bekanta sig med olika typer av ekvationer för att förstå likhetstecknets relationella funktion. Forskningen tyder på att risken med elevers missuppfattning kring likhetstecknet är att de får svårare att lära sig algebra. Intressant är att missuppfattningar av likhetstecknet verkar vara ett globalt fenomen som varit ett problem under en längre tid.