Denna fallstudie syftar till att framhäva synsätt och eventuella erfarenheter om modersmålsstöd i förskoleklass, samt insatser som behövs för att uppnå styrdokumentens mål och riktlinjer. Empirin har insamlats från två lärare och en rektor i en förskoleklassverksamhet, en modersmålslärare och en projektledare på Skolkontoret i en kommun. Informanternas förhållningssätt till modersmålet och modersmålsstödet är positivt. Modersmålet är av värde både för barnens språkutveckling på båda språken och stärker identiteten. Ett gott modersmålsstöd i förskoleklassverksamheten är därför av betydelse för barns förståelse och kunskapsutveckling. Men avsaknad av flerspråkig personal eller modersmålslärare försvårar arbetet, vilket i stor del påverkas av ekonomin. Detta medför att flerspråkiga barns vidareutveckling av modersmålet inte är tillräckligt i dagsläget, och för de barn som har ringa språkfärdigheter i det svenska språket uppstår kommunikationssvårigheter. Formuleringar och tolkningar av styrdokumentens föreskrifter skulle även kunna påverka hur modersmålsstödet sköts, och skulle kunna förtydligas något. För att förbättra modersmålsstödet och mottagandet av nyanlända barn bör modersmålslärare eller flerspråkig personal i förskoleklass tillsättas eller utökas. Det anses vara nödvändigt för att kunna uppnå styrdokumentens riktlinjer och mål. Det framkommer dock att en mottagningsenhet kommer att startas i kommunen för nyanlända barn och ungdomar i kommunen, som skall hjälpa dem i anslutningen till skolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är: Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa? Hur ser lärare på likvärdighet? Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den? Metod Metoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio. Samtliga intervjuer genomfördes på en och samma skola i Stockholmsområdet. Resultat Det som framgick av intervjuerna var att samtliga lärare strävar efter att ha en könsneutral undervisning, men endast två av tre lärare väljer att se eleverna utifrån enskilda individer istället för pojke eller flicka, vilket kan vara en förutsättning för skapande av likvärdig undervisning mellan könen. Flickorna i studien beskriver att de känner sig utsatta och åsidosatta i och med den undervisning som sker i idrottssalen, där de ofta utsätts för bland annat taskiga kommentarer från pojkarna. Pojkarna beskriver en situation där de känner sig orättvist bedömda och ej får det betyg de anser att de förtjänar. Det förekommer även könsuppdelad undervisning, där flickorna och pojkarna ofta hamnar i olika delar av salen och får olika arbetsuppgifter. Slutsatser Slutsatsen var att både pojkar och flickor känner sig orättvist behandlade på olika sätt och inom olika områden. Pojkar anser sig orättvist behandlade när det kom till betygsättningen och flickor känner sig åsidosatta av läraren och kränkta av pojkarna i klassen. Lärare anser sig jobba på ett likvärdigt sätt men är medvetna om att vissa företeelser som är olikvärdiga, såsom att könsuppdelad undervisning förekommer. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2014</p>

Under 2011 genomfördes en ny gymnasiereform där bland annat betygssystem och ämnesplaner uppdaterades. Skolverket eftersträvar även en mer likvärdig bedömning mellan lärare, skolor och kommuner. Inom ämnet Fotografisk bild finns inte nationellt gemensamma prov för att hjälpa lärarna att bedöma likvärdigt utan det är upp till läraren att sätta nivån efter de kunskapskrav som finns, vilket medför en tolkning av de definitioner som finns för varje betygsnivå. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur lärare tänker kring att bedöma elevers bilder i relation till kunskapskraven inom fotografisk bild samt om förutsättningar för bedömningen förändrats med den nya ämnesplanen. Fyra intervjuer genomfördes och överlag så ansåg alla respondenter att det fortfarande, efter gymnasiereformen, är väldigt öppet för tolkning och att ändringen av kunskapskrav inte har främjat likvärdig bedömning nämnvärt. De ser även en särskild svårighet när kursen innehåller subjektiva inslag, i form av att läraren ska bedöma elevernas kreativa arbeten. Det framkommer dock av både litteratur och genom intervjuerna att lärare genom erfarenhet och fördjupade kunskaper inom ämnet kommer en bra bit på väg och att de tillsammans bör diskutera mer för att nå upp till Skolverkets mål kring likvärdig bedömning.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten. Vidare tar vi upp åsikten att skoltexter bör bedömas som en egen genre och att nationella provens försök att mäta skrivförmåga nationellt är oreliabelt. De metoder som använts för att jämföra proven, dokumentanalys och intervju, valdes för att ge såväl ett teoretiskt som ett praktiskt perspektiv. Genom analysen av vårt resultat kan vi konstatera att flera av skillnaderna mellan proven kan förklaras av att det handlar om ett modersmål och ett främmande språk, men att proven ändå kan lära av varandra gällande bedömningsanvisningarna. Den slutsats vi når är att svenskaprovet kan lära sig av engelskan gällande utbudet av exempeltexter medan engelskan kan lära sig av att svenskan genom att utforma matriser.

No description available.

<p>Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader i innehåll och utformning av planeringar, prov och betygskriterier i undervisningen av litteraturhistoria, i den obligatoriska kursen Svenska B, mellan de yrkesförberedande och de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket fastställer att en likvärdig utbildning är ett nationellt krav för att garantera en gemensam kunskapsbas som samtliga elever behöver för att klara vidare studier, yrkesliv och samhällets krav i stort. Riktlinjer för en likvärdig utbildning och ett likvärdigt innehåll i undervisningen finns fastställt i gällande styrdokument för svenskt skolväsende.</p><p>Uppsatsen bygger på inskickat material från 22 lärare runt om i Sverige, som tillsammans utgör en total på 63 dokument med en blandning av planeringar och prov. Samtliga dokument har i sin tur kategoriserats och analyserats utefter programtillhörighet. Resultatet visar att lärare gör stor skillnad mellan programmen i upplägget av planeringar och prov.</p><p>Innehållet i planeringarna är märkvärt mindre på de yrkesförberedande programmen gällande arbete med perioder, genrer och till exempel idémässiga strömningar, alla bärande delar av litteraturundervisningen tillhörande Svenska B. Proven visar i sin tur på färre och enklare frågor för de yrkesförberedande programmen samtidigt som betygskraven är betydligt lägre.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka konsekvenser den teoretiska målkonflikten/dilemmat mellan en likvärdig utbildning för alla och en utbildning anpassad efter varje individs unika behov och förutsättningar får i lärares pedagogiska verksamhet. Ett delsyfte är att jämföra hur lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare upplever och hanterar dilemmat. Metodologiskt är studien kvalitativ, bestående av en teoridel (litteraturstudie) och en empiridel (intervjuer). Teoridelen ger en överblick och förklaring till föreliggande dilemma utifrån tre självvalda teman (en skola för alla, diskrepansen mellan teori och praktik och målförskjutning från det kollektiva till det individuella), teman som inverkar och påverkar det dilemma som undersökts. Empiridelen komplimenterar med intervjuer med lärarstuderande, nyexaminerade lärare och erfarna lärare (två stycken respondenter i varje målgrupp) för att sedan diskuteras i ett framväxande resultat. Resultaten visar att dilemmat mellan likvärdig utbildning och individanpassad utbildning faktiskt är ett problem och det upplevs på ungefär samma sätt, vare sig man är lärarstudent, nyexaminerad lärare eller har varit verksam som lärare under en längre period. Resultaten ger istället för skillnader upphov till konsensus angående frågeställningen. Sammanfattat handlar det mer om att göra rätt avvägningar än om att göra rätt på grund av läraryrkets inneboende konflikter.

Intentionen med detta arbete är att skapa en tydlig betygsmatris till APU: n som är levande och används i den dagliga verksamheten. I betygsmatrisen ska kursmålen tydliggöras för att få handledare och elever mer delaktiga i bedömning och utveckling. På grund av att eleven tillbringar väldigt mycket av sin skoltid på APU-platsen läggs mycket av bedömningen över på handledarna på respektive bygge. Här finns idag tydliga brister i kommunikationen mellan skolan och arbetsplatsen. Mycket går på rutin och är ofta baserat på gamla värderingar. Lärarna måste bli tydligare och handledarna behöver få tillgång till ett likvärdigt bedömningsmaterial samt kunskap om vilket typ av kunskap som är giltig. Genom betygsmatrisen ges tydliga signaler om vad som ska bedömas och betygssättas. Metoden blir både kvalitativ och kvantitativ då jag först provar matrisen i semiskarpt läge ute på arbetsplatserna och sedan kompletterar med mer djupgående intervjuer på utvalda handledare och elever. Med matrisen hamnar då det rent kunskapsmässiga yrkeskunnandet i fokus vilket är ett måste vid betygsättningen. Alla dessa brister framkom också i skolinspektionens rapport ”Arbetsplatsförlagt utbildning i praktiken” (Skolinspektionen, 2011). Med betygsmatrisen säkras betygsättningen och kursmål samt vi får en transparent betygssättning där alla elever får en likvärdig och rättvis bedömning av sin tid på APU. Resultatet blev väldigt positivt och givande. Det visar på ett djup och ärligt intresse ifrån arbetsgivarna. Det handlar om att ge dom rätt verktyg och kunskaper inför bedömningsuppgiften. / Ratingmatrix for APU

Studien har som ambition att öppna upp för en diskussion om likvärdighet för elever med språkstörning i den svenska skolan. Studien har en kvalitativ ansats och fokuserar på informanternas erfarenheter och tankar om två kommuners organisation av verksamheten som bedrivs för elever med språkstörning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex informanter verksamma på förvaltnings- och/eller skolnivå i de två undersökta kommunerna samt en representant för Statens Specialpedagogiska Myndighet, SPSM. Urvalet skedde genom målstyrt urval samt snöbollsurval och därefter analyserades det transkriberade intervjumaterialet genom att använda tematisk analys. Sammanfattningsvis visar resultatet på att de båda kommunerna valt att organisera arbetet kring elever med språkstörning på olika sätt, genom tal- och kommunikationsklass respektive reguljär klass. Resultatet visar att de elever med språkstörning som får en placering i tal- och kommunikationsklass får mer stöttning än elever i reguljär klass, då personaltätheten är bestydligt högre i tal- och kommunikationsklasserna. Trots detta framkom ingen ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass jämfört med elever med språkstörning i reguljär klass, utan måluppfyllelsen ses som generellt låg i elevgruppen oavsett placering. Resultatet visar att resurser såsom kompetens hos lärare, tillgång till professioner såsom logoped och specialpedagog, SPSM och ekonomi, påverkar verksamheten och därigenom den undervisning och det särskilda stöd eleven med generell språkstörning får. Brist på resurser ansågs utgöra ett hot mot dessa elevers utveckling och lärande.  Studiens slutsats betonar vikten av att se till helheten för eleven. Den viktiga sociala aspekten, det trygga sammanhanget där eleven vill vara, kan ibland vara viktigare än att eleven får "skräddarsydd" undervisning, i synnerhet då informanterna inte ser någon ökad måluppfyllelse för elever i tal- och kommunikationsklass. Var går gränsen, vad och vems röst ska avgöra? Utifrån resultatet i studiens analys framkommer att ingen av de båda kommunerna har kunskap och kompetens i tillräcklig utsträckning, för att uppnå likvärdighet för denna elevgrupp.

Likvärdighet är ett ord som används frekvent i förskolekontext samt i våra styrdokument som all verksam förskolepersonal är skyldiga att följa. Trots detta viktiga ord och tydliga definition är det svårt att se innanför ramen av likvärdighet och vad det faktiskt är och hur man ska arbeta för en likvärdig undervisning på förskolan. Likvärdighet i förskolan är ett ämne med lite forskning kring och komplext ämne att diskutera eftersom likvärdighet är tolkningsbart inom en stor ram. Därför är likvärdighet något som intresserar oss att forska kring, ett komplext ämne men ack så viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur likvärdighetsbegreppet ter sig ute på förskolor samt tolkas av förskollärare som bär ett ansvar för utbildningen ute i verksamheter. Studien resulterar i en rad olika faktorer som har en stor påverkan på lika väl processen som resultatet i ett arbete för likvärdig förskola.Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken intervjuer genomfördes med sex stycken utbildade förskollärare som alla arbetar på olika förskolor i olika geografiska område i Skåne. Intervjuerna hölls på valfri plats där informanterna kände sig bekväma att samtala och intervjun hölls utefter en intervjuguide. Det teoretiska perspektivet som vi valt till studien är Dahlöf och Lundgrens ramfaktorteorin samt analyseras studien med hjälp utav förskolan styr- och policydokument.