Culinary narratives are frequently employed to portray migrant identities and societies in Asian diaspora literature This thesis examines cuisine and consumption in Alison Wong’s As The Earth Turns Silver by highlighting the socio-political linkages between material culture and ethnic identity formation of Chinese migrants in New Zealand. Using Brown’s thing theory, food is reframed as site of meaningful discourse to interrogate the role of cuisine and consumption in mediating the migrant experience. It demonstrates the material and cultural importance of food in facilitating ethnic and political identification, transcultural exchange, and independence for frequently oppressed migrant individuals in diaspora literature.  Conversely, food functions as vectors of aggression in racialising the ethnic other by communicating artificial notions of morality, national identity, and purity to reinforce the hegemony. Additionally, culinary objects facilitate how characters articulate their dislocation and fragmentation as hybrid individuals. Finally, I undertake a craft analysis of Wong’s novel by drawing connections between Wong’s hybridity and her narrative design. I use thing theory to demonstrate how characters use culinary objects to negotiate hybridity while the application of transference technique reveals the way material objects are embedded with abstract emotions to communicate writer and character ethnic subjectivity. Findings from the critical analysis are applied to my short story collection Raw. Thing theory provides the theoretical framework for the practical application of transference in my creative thesis, demonstrating its efficacy in improving craft. The creative thesis demonstrates the applicability of theory in creative practice. Finally, it offers an analytical framework for contextualising food as a site of discourse for hybridized identity politics in diaspora literary criticism.

Spoilers are in everyday life often seen as something to be strictly avoided. Nonetheless, earlier studies researching short stories found that spoilers can enhance the enjoyment of a story, rather than destroying it. At the same time, there are studies that have reached opposite results, but the placement and style of the spoiler may affect how it is received. When it comes to games there are no, or only a few, studies on the subject. When unspoiled, players generally choose non-aggressive options, but they are also strongly influenced by what role the character they play has in the narrative. The spoiler can upset this. By knowing what may happen players act differently, as well as thinking about the story in other ways than unspoiled players do. / <p>Artefakten gjordes tillsammans med Siri Åhman som skrev arbetet <em>Wait I'm Him Now - Identification and Choice in Games with More Than One Protagonist. </em>Åhman ändrade dock mycket i artefaktens uppbyggnad för att få den att passa hennes frågeställning bättre.</p>

No description available.

Projektet handlar om att utforska hur man läser och skapar en serietidning. Under mitt liv har jag använt mig av min fantasi för att lösa problem. Jag växte upp i en idyllisk och konservativ villaförort i norra Stockholm, där man förväntades vara som normen. Jag hade svårt att passa in och flydde istället in i min fantasi och det var då jag började läsa serietidningar.

This is a rhetorical study of Swedish feminist erotic short stories. The purpose is to investigate what kind of identification possibilities are offered to readers and if these are presented or influenced by the male gaze and normative gender perceptions. The male gaze is a concept based on men having the dominant perspective on sexuality and is the one whose needs are to be met in mainstream pornography and erotica. Through a narrative analysis we seek to examine characters, settings, plot, themes and rhetorical functions in the artefacts. To broaden the analysis, focus is placed on examining if and how a male and/or female gaze are presented in the short stories and coexists with a feminist gaze. The interest is to understand how these gazes affect the identification possibilities for readers. A feminist perspective should mean that the influence of the male gaze decreases sharply, right? The results show that a feminist gaze and perspective can contribute to broaden identification possibilities, but that it is not quite as manifested as one might think. The results also show that it is difficult to write feminist erotic short stories without letting the text be influenced by normative gender perceptions and the dominance of the male gaze.

“it is like jumping down into a water-barrel”  – a study about dance pedagogues work with choreography in dance education This study examines how modern- and contemporary-dance pedagogues, in Sweden, work with choreography in their teaching. The purpose of this study is to through a phenomenographical perspective examine a selection of dance pedagogues perceptions of what the meaning of the phenomenon choreography has in their teaching. This is to hopefully contribute to an increased understanding of how choreography can be used in dance education. The research questions are How does three dance pedagogues perceive the usage of choreography in dance education? and Which pedagogical aspects can affect the teaching in dance? The study was researched through three semi-structured interviews which were processed and analyzed through Kvale´s interview-guide and Dahlgren’s &amp; Johansson’s phenomenographical method for analyzing. The results show three main categories of description that were distinguished; The student´s affect in the dance education, The teacher´s affect in the dance education and Knowledge from choreographic processes. Each category was perceived differently, yet many connected to each other. Though this is a small-scaled study, the variation of perceptions shows many different ways to recognize and understand choreography’s and pedagogy’s relation to each other. Further research needs to be done to verify if these factors are important to the bigger population of dance-educators. / <p>2023-05-05</p><p>Språk: Svenska</p><p>Praktiskt presentation. Geslatade del utav resultatanalysens tredje rubrik.</p><p>Stockholms konstnärliga högskola</p><p>Brinellvägen 58, Stockholm</p>

Det här är en bok om häxkraft Hur du använder eld jord luft vatten för att få det du vill ha Hur du använder stjärnorna tarot händer för se bortom nu Hur du använder blod växter hår för att få kärlek att växa (Det är en bok om häxor månen gudinnor Men framförallt är det en bok om oss)

Valet att skriva poesi kändes som det rätta för att återge en sjuttonårig process. Ett avslut på en dramatisk relation och hur jag skulle sätta ord på upplevelsen, för att skapa en kontext av min historia, utan att bli alltför värderande. Med respekt ville jag återge min upplevelse, både det fula och det fina utifrån alla synvinklar. En frigörelse från starka emotionella band, som förändrat mig grundligt, och förhoppningsvis till det bättre. Med denna diktsamling skulle jag lämna min historia bakom mig och släppa taget om den barkbåten och fortsätta min stig i livet utan att se tillbaka med förebråelse mot mig själv. På ett sätt är det en kärlekssaga till mig själv och den resa jag har gjort, liksom många andra jämte mig som har lämnat en destruktiv kärleksrelation.

Det här examensarbetet speglar tankar och erfarenheter genom posthumanistisk och transhumanistisk teori i hur vi uppfattar klassrummet som pedagogiskt rum, specifikt kring de praktiskt estetiska ämnena och tillhörande undervisning. Undersökningen ämnar bearbeta elevers uppfattning kring det rumsliga i eftermälet av en tid där det fysiska har fått ge plats för det digitala under covid-19 pandemin. Är klassrummet ett pedagogiskt rum, som är en fysisk plats som upprätthålls genom vår närvaro, eller är det en socialkonstruktivistisk överenskommelse som vi kan skifta mellan det fysiska och icke-fysiska? Genom att åberopa tankegångar från allt mellan Foucault, Harraway och Claire Bishop ämnar arbetet synliggöra elevens perspektiv kring hur undervisning har uppfattats, tillgodogjorts och senare bedömts utifrån distansundervisningens parametrar. Genom att kombinera kvalitativa undersökningsmetoder såsom ideografisk etnografi, A/r/ tography och bildelicitering, ställer studien elever inför frågeställningen som ett gestaltandeproblem. Detta dels för att kunna frambringa ett tydligt empiriskt material i form av semiotiskt bildspråk, dels för att producera kvalitativa data som i förlängning kan formuleras och kontextualiseras till uppsatsen; men även ett gestaltande arbete. Gestaltningen har skett parallellt och kan och ska tolkas som ett direkt kommunikativt sätt att kontextualisera elevernas och författarens uppfattning kring det pedagogiska rummet. Relevansen för det bildpedagogiska fältet kan således direkt tolkas genom ett elev- och lärarperspektiv. Ett mångfacetterat sätt att se på en relativt enkel frågeställning - Hur uppfattar elever det fysiska rummet, i eftermälet av en pandemi där distansundervisning har dominerat.    Resultatet går av att avläsa i empirin som eleverna har frambringat och senare tolkats i en gestaltning som speglar två utbildningar genom pandemin - Författaren och deltagarnas.

Skrivprojektet Tillfälligheter består av sju texter som på olika sätt binds ihop av tematiken i ordet tillfälligheter. Jag har haft intentionen att utforska hur jag i mitt skrivande kan närma mig genren science fiction. Genren är bred och ger stora möjligheter till variation och användning av fantasin utan begränsningar. Eftersom man gärna skriver det man själv gillar att läsa är det mjuk sf, alternativa världar, tidsresor och dystopier samt så kallad New Weird jag främst har fokuserat på. Science fiction försöker ofta besvara frågan "What if?" och jag har anammat den utgångspunkten i mitt arbete med projektet och utgått från att det är just tillfälligheter som har fått styra händelserna i de sju berättelserna. De sju texternas genreanpassning och stil kan kortfattat beskrivas som följer: Equinox – tidsresor; uppbyggd som en vetenskaplig uppsats och med ett retrospektivt berättande utifrån ett förstapersonsperspektiv Kalejdoskop – New Weird; hur namnens betydelser får personifiera karaktärerna 22:43 – en alternativ värld; skriven endast med dialog utan sägeverb Brunnen – dystopisk saga med stark verklighetsförankring och några stänk av skräck CCTV – teknologi, AI; om ett inanimat objekts upplevelse och tolkning av mänskligt beteende Tom Taylor – dystopi, mjuk sf (psykologi, ekologi) och samhällskritik; retrospektivt blandat med rak kronologi och cirkelrörelse Eschatos – en dystopisk omvänd travesti på Första Moseboks skapelseberättelse skriven som en dikt