Cassava has been identified as a potential key crop for a sustainable bioeconomy in Colombia.However, the bioeconomy is not inherently sustainable, and neither is producing cassava,which makes research on it crucial. Increasing biomass circularity could be key for increasingthe cassava industry’s sustainability performance. Additionally, for industrial cassavaproduction to be sustainable, it cannot play against food security. This thesis aims toenvironmentally assess the impacts of using cassava harvesting residues (foliage) for animalfeed versus biogas production, and in addition, it seeks to understand what food securityimplications farmers in the Colombian Caribbean may experience from industrial cassavaproduction. A consequential LCA was performed to quantify the impacts on climate change,land use, and biodiversity from the two foliage-using options, while six qualitative semi-structured interviews were conducted for the second objective. The results showed that using cassava foliage as animal protein feed could decrease thepressure on climate change, land use and biodiversity with -0.0000316, -0.00017, and-0.000181 species.yr respectively, while cassava foliage-based biogas increased all impactsassessed. The sensitivity analysis reinforced the results from the animal feed scenario andshowed that transport parameters had great influence on the biogas scenario. Furthermore, itwas found that industrial cassava production may have both negative and positiveconsequences for farmers food security. It may support it by for instance generate moreincome and result in more efficient calorie-production by replacing cattle-ranching. However,industrial cassava could increase land costs, and furthermore, reduce food availability whenused for non-foods such as bioplastics and/or replacing subsistence cropping. Hence,stakeholders within the cassava industry, are encouraged to incorporate these food securityrisks and opportunities in strategies and actions that pushes for industrial cassava’s role in theColombian bioeconomy. Lastly, actors are highly recommended to promote and use cassavafoliage for animal feed, while investigating the possibility of producing cassava residue-basedbiogas where long, heavy and/or highly contaminating transports can be avoided. / Kassava har identifierats som en potentiell basgröda i en hållbar bioekonomi i Colombia.Bioekonomi leder dock inte automatiskt till hållbarhet, och inte heller är produktionen avkassava alltid hållbar. Det gör forskning på området viktigt. Att öka cirkulariteten avbiomassa kan vara av stor vikt för att öka kassavaindustrins hållbarhet. Likaså behöverindustriell kassavaproduktion vara kompatibel med tryggad livsmedelsförsörjning, och intemotverka den. Detta masterexamensarbete syftar till att bedöma miljöeffekterna av attanvända kassavaskörderester (lövverk) som djurfoder kontra till biogasproduktion, samt förståvilka livsmedelsförsörjnings-konsekvenser som jordbrukare i Karibiska kustregionen iColombia kan uppleva till följd av industriell kassavaproduktion. En konsekvens-LCAutfördes för att kvantifiera effekterna på klimatförändringar, markanvändning och biologiskmångfald från de två alternativen för lövverksanvändning, medan sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppnå det andra målet. Resultaten visade att användning av kassavalövverk som proteinfoder kan minska påverkanpå klimatförändringar, markanvändning och biologisk mångfald med respektive -0,0000316,-0,00017 och -0,000181 arter.år, medan biogas från kassavalövverk ökade påverkan i allabedömda kategorier. Känslighetsanalysen förstärkte resultaten i djurfoderscenariot och visadeatt transportparametrarna hade stort inflytande på biogasscenariot. Vidare konst aterades attindustriell kassavaproduktion kan ha både negativa och positiva konsekvenser förjordbrukares livsmedelsförsörjning. Den kan stödjas genom att till exempel generera merinkomst och resultera i effektivare kaloriproduktion när kassavaproduktionen ersätterboskapsuppfödning. Industriell kassava kan dock bidra till att öka priserna på mark, och ävenminska livsmedelstillgången, när den ersätter odling för självhushåll och/eller dessslutprodukt inte är livsmedel, utan produkter som exempelvis bioplaster. Därför uppmuntrasintressenter inom kassavaindustrin att införliva dessa risker och möjligheter vad gäller tryggadlivsmedelsförsörjning, i strategier och åtgärder som främjar den industriella kassavans roll iden colombianska bioekonomin. Slutligen riktas en stark rekommendation till aktörer attfrämja och använda kassavalövverk för djurfoder, samt undersöka möjligheten till attproducera biogas på kassavarester som inte kräver långa, tunga och/eller mycketkontaminerande transporter.

With the population expected to grow dramatically in the future. The existing state of the ecosystem appears to be worse in the future. One of the key culprits that has been wreaking havoc on the ecosystem is the use of plastic that is used to produce composites. Composites, because to its versatility, has applications in all areas, and as the population grows, so will the demand for them. This can be reduced by using biodegradable and natural materials. The study is done in collaboration with the company Trifilon. The raw materials of the mixture are compared, and the best polymer, fibers, and additives are chosen. Composites made from synthetic raw materials are being replaced by bio-composites, which contain one natural component. The material selected are polypropylene as the polymer, maleic anhydride as compatibilizer and glass fiber for composite while hemp fiber for Bio-composite. To achieve optimal mechanical qualities, the mixture is created using varied amounts of essential components. The mechanical properties aid in defining the industries in which the material can be employed. There are various combinations of raw materials available with varying fiber content, from which the best proportion of the fiber is chosen. For composites and Bio-composites, the fiber content in the mixture is 10% to generate the best material with the appropriate adaptability and flexibility, allowing the material to be used and have applications in several industries. A comparative life cycle evaluation is used to compare the environmental impact of both materials' production procedures. The assessment model was created with the help of a literature review to generate the optimal recipe for composite and bio-composite materials. In most impact categories, bio-composite materials were found to be more sustainable than composite materials. The usage of Polypropylene as a raw material has the greatest influence on global warming, with glass fiber contributing more to global warming than hemp fiber. Future studies could include replacing Polypropylene with natural polymer and hemp fiber with a combination of synthetic and natural fiber to have strong mechanical properties from the synthetic and eco-friendliness from the natural fiber respectively. / Med befolkningen som förväntas växa dramatiskt i framtiden. Ekosystemets befintliga tillstånd verkar vara sämre i framtiden. En av de viktigaste bovarna som har orsakat förödelse på ekosystemet är användningen av plast som används för att producera kompositer. Kompositer har, på grund av sin mångsidighet, tillämpningar inom alla områden, och när befolkningen växer kommer efterfrågan på dem att öka. Detta kan minskas genom att använda biologiskt nedbrytbara och naturliga material. Studien görs i samarbete med företaget Trifilon. Blandningens råmaterial jämförs och den bästa polymeren, fibrerna och tillsatserna väljs. Kompositer tillverkade av syntetiska råvaror ersätts av biokompositer som innehåller en naturlig komponent. Materialet som väljs är polypropen som polymer, maleinsyraanhydrid som kompatibiliseringsmedel och glasfiber för komposit medan hampafiber för biokomposit. För att uppnå optimala mekaniska egenskaper skapas blandningen med olika mängder väsentliga komponenter. De mekaniska egenskaperna hjälper till att definiera de branscher där materialet kan användas. Det finns olika kombinationer av råvaror med varierande fiberhalt, från vilka den bästa andelen av fibern väljs. För kompositer och biokompositer är fiberinnehållet i blandningen 10 % för att generera det bästa materialet med lämplig anpassningsförmåga och flexibilitet, vilket gör att materialet kan användas och ha tillämpningar inom flera industrier. En jämförande livscykelutvärdering används för att jämföra miljöpåverkan från båda materialens produktionsprocedurer. Bedömningsmodellen skapades med hjälp av en litteraturöversikt för att generera det optimala receptet för komposit- och biokompositmaterial. I de flesta påverkanskategorier visade sig biokompositmaterial vara mer hållbara än kompositmaterial. Användningen av polypropen som råvara har störst inflytande på den globala uppvärmningen, med glasfiber som bidrar mer till den globala uppvärmningen än hampafiber. Framtida studier kan innefatta att ersätta polypropen med naturlig polymer och hampafiber med en kombination av syntetiska och naturliga fibrer för att ha starka mekaniska egenskaper från syntet respektive miljövänlighet från naturfiber.

The production and consumption of information and communication technology (ICT) products and services continue to grow worldwide. This trend is accompanied by a corresponding increase in electricity use by ICT, as well as direct environmental impacts of the technology. Yet a more complicated picture of ICT’s effects is emerging. Positive indirect effects on environmental sustainability can be seen in substitution and optimization (enabling effects), and negative indirect effects can be seen in additional demand due to efficiency improvements (rebound effects). A variety of methods can be employed to model and assess these direct and indirect effects of ICT on environmental sustainability. This doctoral thesis explores methods of modeling and assessing environmental effects of ICT, including electronic media. In a series of five studies, three methods were at times applied in case studies and at others analyzed theoretically. These methods include life cycle assessment (LCA) and complex systems modeling approaches, including System Dynamics (SD) and agent-based (AB) modeling. The first two studies employ the LCA approach in a case study of an ICT application, namely, the tablet edition of a Swedish design magazine. The use of tablets has skyrocketed in recent years, and this phenomenon has been little studied to date. Potential environmental impacts of the magazine’s tablet edition were assessed and compared with those of the print edition. The tablet edition’s emerging version (which is marked by a low number of readers and low reading time per copy) resulted in higher potential environmental impacts per reader than did the print edition. However, the mature tablet edition (with a higher number of readers and greater reading time per copy) yielded lower impacts per reader in half the ten impact categories assessed. While previous studies of electronic media have reported that the main life-cycle contributor to environmental impacts is the use phase (which includes operational electricity use as well as the manufacture of the electronic device), the present study did not support those findings in all scenarios studied in this thesis. Rather, this study found that the number of readers played an important role in determining which life-cycle phase had the greatest impacts. For the emerging version, with few readers, content production was the leading driver of environmental impacts. For the mature version, with a higher number of readers, electronic storage and distribution were the major contributors to environmental impacts. Only when there were many readers but low overall use of the tablet device was the use phase the main contributor to environmental impacts of the tablet edition of the magazine. The third study goes beyond direct effects at product- and service-level LCAs, revisiting an SD simulation study originally conducted in 2002 to model indirect environmental effects of ICT in 15 European countries for the period 2000-2020. In the current study, three scenarios of the 2002 study were validated in light of new empirical data from the period 2000–2012. A new scenario was developed to revisit the quantitative and qualitative results of the original study. The results showed, inter alia, that ICT has a stimulating influence on total passenger transport, for it makes it more cost- and time-efficient (rebound effects). The modeling mechanism used to represent this rebound effect is further investigated in the fourth study, which discusses the feedback loops used to model two types of rebound effects in passenger transport (direct economic rebound and time rebound). Finally, the role of systems thinking and modeling in conceptualizing and communicating the dynamics of rebound effects is examined. The aim of the fifth study was to explore the power of systems modeling and simulation to represent nonlinearities of the complex and dynamic systems examined elsewhere in this thesis. That study reviews previous studies that have compared the SD and AB approaches and models, summarizing their purpose, methodology, and results, based on certain criteria for choosing between SD and AB approaches. The transformation procedure used to develop an AB model for purposes of comparison with an SD model is also explored. In conclusion, first-order or direct environmental effects of ICT production, use, and disposal can be assessed employing an LCA method. This method can also be used to assess second-order or enabling effects by comparing ICT applications with conventional alternatives. However, the assessment of enabling effects can benefit from systems modeling methods, which are able to formally describe the drivers of change, as well as the dynamics of complex social, technical, and environmental systems associated with ICT applications. Such systems methods can also be used to model third-order or rebound effects of efficiency improvements by ICT. / Den ökande produktionen och konsumtionen av produkter och tjänster inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) leder till en ökning av den globala elanvändningen samt direkta miljökonsekvenser kopplade till IKT. Men IKT har även indirekta miljömässiga effekter. Dessa kan vara positiva till exempel genom substitutions- och optimeringseffekter eller negativa genom att till exempel ge upphov till ytterligare efterfrågan på grund av effektivisering (så kallade reboundeffekter). Olika metoder kan användas för att modellera och bedöma både direkta och indirekta effekter av IKT. Syftet med denna avhandling är att undersöka metoder för modellering samt att studera miljöeffekter av IKT och elektronisk media med hjälp av livscykelanalys (LCA) och även modellering av komplexa och dynamiska system, samt simuleringsteknik, så som System Dynamics (SD) och agentbaserad (AB) modellering. Avhandlingen omfattar fem artiklar (artikel I-V). Artikel I &amp; II beskriver resultaten från en fallstudie där miljöeffekter kopplade till en svensk tidskrift studeras med LCA. Tidskriftens version för surfplatta samt motsvarande tryckta version studeras och jämförs. Artikel III går ett steg vidare från produktnivåns LCA. Artikeln återkopplar till en SD simuleringsstudie som ursprungligen genomfördes under 2002. Simuleringsstudien gällde framtida miljöeffekter av IKT i 15 europeiska länder med tidspespektivet 2000-2020. I artikeln valideras tre scenarier från simuleringsstudien med hjälp av nya empiriska data från 2000-2012 och ett nytt scenario modelleras. Kvantitativa och kvalitativa resultat från den ursprungliga studien diskuteras. Till exempel visar artikel III att IKT har en stimulerande effekt på den totala persontrafiken genom att göra den mer kostnads- och tidseffektiv (reboundeffekt). Modelleringsmekanismen som används för att representera denna reboundeffekt diskuteras vidare i artikel IV. Artikeln belyser och diskuterar den återkopplingsslinga (feedback-loop) som används för att modellera två typer av reboundeffekter kopplade till persontrafik (direkt ekonomisk rebound och tidsrelaterad rebound) samt jämför med en tidigare studie. Artikel IV behandlar också den roll systemtänkande och modellering kan spela i konceptualisering och kommunikation av reboundeffekters dynamik. För att ytterligare undersöka systemmodelleringens och simuleringens möjligheter att representera icke-linjära komplexa och dynamiska system (exempel på sådana diskuteras i artikel III och IV), sammanställer artikel V tidigare studier som jämför SD och AB-metoder och -modeller.  Studiernas mål och metod summeras och resultaten med avseende på vilka kriterier som presenteras för att välja mellan SD och AB sammanställs. Även processen för att omvandla en befintlig SD-modell till en AB-modell beskrivs. Avhandlingens slutsats är att LCA och systemmodelleringsmetoder kan vara användbara för att studera IKTs direkta effekter så väl som indirekta effekter på miljön. / <p>QC 20150813</p>

Författarna har haft ett samarbete med Panduro Hobby i samband med deras årliga miljökampanj. Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av befintliga produktutvecklingsprocesser och livscykelanalyser (LCA) ta fram en hållbar textil produkt med växtfärgning. Tanken var att konsumenter sedan själva skall kunna ta fram och växtfärga denna hållbara textilprodukt. Miljömedvetenhet och hållbarhet inom textilindustrin är ett aktuellt ämne. Trots det saknar dagens konsumenter förståelse för textilindustrins påverkan på miljön och har bristande kunskap om textila material för att kunna göra miljövänliga val ute i handeln. Både konsumenter och företag uttrycker att de gärna vill bidra till en mer miljövänlig textilindustri men att de saknar kännedom, resurser och verktyg för att göra det. Därför valde författarna av examensarbetet att undersöka hur en hållbar textil produkt kan tas fram med hjälp av livscykelanalyser, produktutvecklingsmetoden Product Ideas Tree (PIT) samt växtfärgning. Alla steg under produktutvecklingsprocessen valdes ur miljöhänsyn och efter de förutsättningar som krävs för att göra en så miljövänlig textil produkt som möjligt. Resultatet av undersökningen blev en växtfärgad tygkasse i 100 % lin. Efter framtagningen av produkten gjordes en livscykelanalys benämnd MET-matris för att analysera produktens miljöpåfrestning. Matrisen konstaterade att produkten inte har avsevärda miljöbrister. Med examensarbetet och den framtagna produkten vill författarna uppmuntra konsumenter och företag till att fortsätta visa engagemang och intresse för förändringar som gynnar miljön med förhoppningen om att få fler att agera mer hållbart. / The authors have had a collaboration with Panduro Hobby in addition to their annual environmental sustainability campaign. The aim of the thesis has been to develop a sustainable textile product with natural dye using existing product development processes and Life Cycle Assessment (LCA). The idea was that consumers later on would be able to produce this sustainable textile product and dye it themselves. Environmental awareness and sustainability in the textile industry is a topical subject. Nevertheless many consumers lack sufficient knowledge of textile materials to make environmentally friendly choices in the commerce. Both consumers and businesses express that they would like to contribute to a more environmentally friendly textile industry, but that they lack the knowledge, resources and tools to do it. Therefore, the authors of the thesis chose to explore how a sustainable textile product may be produced with the help of Life Cycle Assessment and the product development method Product Ideas Tree (PIT). All steps in the product development process were carefully chosen with consideration to the environment and the circumstances required to make the textile product as sustainable as possible. The study resulted in the development of a canvas bag made out of 100% linen dyed it with natural dye. After the product development a Life Cycle Analysis, referred to as MET Matrix, was done to analyse the product's environmental strain. The matrix noted that the product does not have significant environmental burdens. With the thesis and the produced product the authors would like to encourage consumers and businesses to continue to show commitment and interest in changes that benefit the environment, with the hope of getting more people to act more sustainably.

Information and communication technology (ICT) is playing an important role in modern society, contributing to economic growth and affecting society and people’s lifestyles. There are high expectations on ICT to contribute to sustainable development, e.g. through greenhouse gas emissions reductions. ICT solutions (ICT products and services) are often perceived as having low or no environmental impacts compared with conventional alternatives. In order to determine the potential of ICT to reduce environmental impacts, environmental assessments of ICT solutions compared with other alternatives are needed. A number of studies have already assessed the environmental impacts of individual ICT solutions and the ICT sector. However, more research is needed, covering different types of impacts (primary, secondary, rebound, etc.) in a variety of impact categories (e.g. climate change, ozone depletion, eutrophication, human and ecotoxicity, etc.). The findings then need to be systematised in order to identify hot-spots and draw generic conclusions. As the area is rather new and fast-developing, assessment methods need to be critically appraised in order to identify challenges and developments necessary for high quality assessments. This thesis aims to contribute to the knowledge on the direct life cycle environmental impacts of ICT solutions and to investigate and analyse the challenges of applying Life Cycle Assessment (LCA) as a tool for environmental assessment of ICT solutions. Two research questions: “What life cycle environmental impacts and their causes can be identified for ICT solutions?” and “What are the methodological challenges of assessing the ICT solutions using LCA?” were analysed by reviewing published LCAs on ICT solutions and conducting a case study of online and printed newspapers. The literature review helped identify hotspots in the life cycle of ICT solutions, draw generic conclusions concerning environmental impacts and their causes, and identify major challenges to LCA application. The case study assessed the environmental impacts of traditional and new media solutions and provided information on methodological challenges. The results show that impacts other than climate change potential and energy use are not well-studied in the ICT sector, creating a risk of possible sub-optimisation and problem shifting. Manufacturing and the use phase are concluded to be the most environmentally intense life cycle stages of ICT products in many studies. However, transportation and end-of-life treatment should not be omitted in the assessments, although their impacts appear lower, as uncertainty and lack of data might be a reason for underestimations. As ICT is under constant and rapid development, environmental assessment of ICT solutions faces challenges regarding e.g. data quality and availability; choice of data type; methodological choices (e.g. choice of functional unit, scope definition and allocation); and assumptions on user behaviour. These affect the final results and thus need to be carefully considered by LCA practitioners. The outcomes of this thesis can benefit practitioners and decision-makers, improving knowledge on the environmental impacts of ICT solutions and challenges in applying LCA for assessment of ICT solutions, and providing improved grounds for more informed decision-making. Areas for further research regarding methodology development and filling knowledge gaps are also identified. / Informations-och kommunikationsteknik (IKT) spelar en viktig roll i dagens samhälle genom att bidra till ekonomisk tillväxt, påverka samhällstrukturer och människors livsstil. Det finns höga förväntningar på att IKT skulle kunna bidra till hållbar utveckling, bland annat genom minskade utsläpp av växthusgaser. Miljöpåverkan från IKT-lösningar (produkter och tjänster) anses ofta vara obefintlig eller mycket lägre än konventionella alternativ. Men för att uppskatta vilken potential IKT har för att minska miljöpåverkan, behöver miljöbedömningar göras. Ett flertal studier har också genomförts för att bedöma miljöpåverkan av specifika IKT-lösningar och av branschen i sin helhet. Fortfarande behövs mer forskning som ger ökad kunskap om olika typer av påverkan (direkt, indirekt, rebound, etc.) och om olika slags miljöeffekter (t.ex. övergödning, toxiska effekter, markanvändning och biodiversitet. De resultat som redan finns kan också sammanställas för att identifiera de betydande aspekterna och för att dra generella slutsatser. Eftersom miljöbedömning av IKT-lösningar är relativt nytt och eftersom sektorn och dess produkter och tjänster utvecklas snabbt behöver metodiken analyseras, diskuteras och vidareutvecklas. Avhandlingens syfte är att bidra med ökad kunskap om IKT-lösningars direkta miljöpåverkan sett ur ett livscykelperspektiv, samt att identifiera och diskutera olika utmaningar med att använda livscykelanalys (LCA) som verktyg för miljöbedömning av IKT-lösningar. Två forskningsfrågor besvaras: ”Vilken miljöpåverkan har IKT-lösningar, sett ur ett livscykelperspektiv, och vad orsakar denna påverkan?” samt ”Vilka är de metodmässiga utmaningarna vid bedömningar av IKT -lösningar med hjälp av LCA?”. Genom en litteraturstudie över livscykelanalyser av IKT-lösningar identifieras betydande aspekter och generella slutsatser gällande miljöpåverkan och dess orsaker dras. Dessutom identifieras och diskuteras metodik-utmaningar. En fallstudie av online- och tryckta tidningar exemplifierar miljöpåverkan från traditionella och nya medielösningar med IKT, och ger dessutom underlag för diskussion om metodmässiga utmaningar. Avhandlingen visar att annan miljöpåverkan än klimatpåverkan och energianvändning inte är särskilt väl studerade inom IKT-sektorn. Detta kan leda till suboptimering och att problem överförs från en typ av miljöpåverkan till en annan. Generellt gäller att det är i tillverknings- och användningsfaserna som den största miljöpåverkan uppkommer. Transporter och avfallshantering visar inte särskilt hög miljöpåverkan i de studier som utförts och sammanställts. Transporter och avfallshantering bör ändå fortsatt inkluderas vid miljöbedömning av IKT-lösningar, eftersom osäkerhet och brist på data kan vara en orsak till resultaten. Eftersom IKT är under ständig och snabb utveckling kommer det fortsatt att vara en utmaning att göra miljöbedömningar av IKT-lösningar. Datakvalitet och -tillgänglighet, typ av data, olika metodval såsom val av funktionell enhet, systemgränser och allokering samt antaganden om användarnas beteende påverkar de slutliga resultaten och måste övervägas noga under en livscykelanalys. Resultaten från avhandlingen kan vara till nytta både för praktiker och för beslutsfattare. De kan bidra till ökad kunskap om miljöpåverkan från IKT-lösningar och utmaningar när det gäller att använda LCA på detta område och ger därmed en bättre grund för mer välunderbyggda beslut kopplade till IKT lösningar. Avhandlingen identifierar även områden för vidare forskning om metodutveckling. / Информационно-коммуникационные технологии (ИКТ) играют важную роль в современном обществе, внося свой вклад в экономический рост и оказывая влияние на общество и стиль жизни людей. Большие надежды возлагаются на вклад ИКТ в устойчивое развитие, например,  посредством уменьшения выбросов парниковых газов. Часто предполагается, что ИКТ решения имеют меньшее негативное воздействие на окружающую среду (ВОС) по сравнению с традиционными решениями, или не имеют его вообще. Для того, чтобы определить потенциал ИКТ в уменьшении ВОС, необходима оценка воздействия на окружающую среду ИКТ по сравнению с другими альтернативами. Уже опубликовано довольно большое количество работ, оценивающих ВОС отдельных ИКТ и ИКТ сектора в целом.  Не смотря на это, необходимо больше исследований, охватывающих различные виды воздействий (первичные, вторичные, т.д.) в различных категориях (например, изменение климата, разрушение озонового слоя, токсичность и т.д.). Затем результаты необходимо систематизировать для того, чтобы определить так называемые «проблемные  точки» и сделать общие выводы. Поскольку эта сфера довольно нова и развивается быстро, методы анализа также необходимо подвергнуть критической оценке для того, чтобы определить возможные трудности, а также усовершенствования, необходимые для проведения последующих анализов высокого качества. Цель этой работы - пополнить базу знаний о воздействии на окружающую среду жизненного цикла ИКТ, а также изучить и проанализировать трудности, возникающие при применении Оценки Жизненного Цикла (ОЖЦ) как метода анализа ИКТ решений относительно их экологического воздействия.  Два вопроса были изучены в этой работе: «Каково воздействие на окружающую среду жизненного цикла ИКТ решений и каковы его причины?» и «Каковы методологические трудности в оценке ИКТ решений с использованием ОЖЦ?».  Для того, чтобы ответить на эти вопросы был сделан обзор опубликованых работ по ОЖЦ ИКТ решений, а также проведена ОЖЦ  интернет газет и их печатных аналогов.  Обзор опубликованных работ помог определить  «проблемные  точки» в жизненном цикле ИКТ решений, сделать общие выводы касательно ВОС и его причин, а также определить главные трудности в применении ОЖЦ. При проведении ОЖЦ  интернет газет и их печатных аналогов было оценено ВОС традиционных и новых видов медиа решений и собрана информация о методологических трудностях. Результаты показали что различные виды экологического воздействия ИКТ сектора (кроме влияния на изменение климата или энергопотребления) мало изучены, что создает риск возможной суб-оптимизации и переноса проблем из одной сферы в другую. Производство и фаза использования во многих исследованиях были выявлены как стадии жизненного цикла, имеющие наибольшее экологическое воздействие. Однако, нельзя пренебрегать такими стадиями жизненного цикла, как транспортировка и утилизация отходов, даже если их ВОС кажется небольшим, т.к. это может быть обусловлено недостатком данных для оценки. Поскольку ИКТ быстро развивается, при оценке экологического воздействия ИКТ решений легко столкнуться с трудностями касающимися, например, качества данных и их доступности; выбора типа данных; методологических решений (выбор функциональной единицы, определение границ исследования, т.д.); предположений по поводу поведения пользователя. Все это влияет на окончательные результаты и поэтому должно быть учтено ОЖЦ специалистами. Результаты этой работы вносят вклад в усовершенствование знаний об экологическом воздействии ИКТ решений и трудностях применения ОЖЦ для анализа ИКТ решений, а также предоставляют улучшенную базу для более информированного принятия решений, а следовально могут быть полезны практикующим исследователям и лицам, ответственным за принятие решений. В работе так же обозначены направления дальнейших исследований: изучение методологии, пополнение недостающих знаний.

Energy efficiency of the building sector is a key strategy to achieve national climate goals in Sweden and other European countries. In this thesis, several renovation scenarios for a case study office building in Sweden are analysed and compared based on their energy performance, environmental impacts, and economic costs from a life cycle perspective. As a baseline, the case study building was simulated in IDA ICE and compared with the simulated renovation scenarios. For the Life Cycle Analysis (LCA) and the Life Cycle Costs (LCC), the commercially available software OneClickLCA was used. The renovation scenarios were carried out over three rounds: (i) material type scenarios where five insulation materials (glass wool, rock wool, hemp fiber, Expanded Polystyrene (EPS), and Extruded Polystyrene (XPS)) and two frame materials (wood and steel) are compared; (ii) insulation thickness optimization from economic and environmental performance perspectives (iii) comparison of combination with other typical renovation measures such as changing of windows, improving specific fan power, heat exchanger efficiencies, and lightings. The results show that glass wool gives the most economical and environmental performance, followed by rock wool and EPS. When considering other environmental indicators, hemp fiber presents the best environmental option. However, it is not competitive with traditional insulation materials from an economic perspective. The insulation thickness scenarios show different optimal economic and environmental performance points, giving total energy savings of 5 % and 9,5 %, respectively. When considering other typical energy efficiency measures, the highest impact on the energy performance was found when improving the specific fan power (SFP) and switching to LED lights with total electricity reductions (including user-based electricity consumption) of 4 % and 14 %, respectively. Conclusively, the case study showed how the electricity and heating demand of the studied office building could be reduced, and the environmental and economic consequences of the different energy-efficiency measures.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.