Syftet är att studera hur olika material i hushållet kan ge infärgning av textila material samt textilernas tvättbarhet. Resultatet av studien är utifrån insamlad empiri diskutera kunskap om naturlig färgning och även hur det kan användas samt läras ut i skolslöjden. Studien går ut på att se vilka produkter i hushållet som är lämpliga att färga med samt även hur tvättbara materialen är. Frågeställningar i studien är. Vilka produkter i hushållet är lämpliga för färgning av textil? Hur tvättbara är färgerna? Materialtester genomförs på elva hushållsprodukter. Åtta av elva hushållsprodukter är lämpliga att färga textilier med. Dessa är gurkmeja, citron/apelsinskal, hallon, blåbär, gul lök, te, kaffe och svarta bönor. Färgbad från dessa produkter färgade materialen bomullstyg, linne och ullgarn. Vid tvätt bibehöll dessa tre material färgpigmenten men uppvisade en viss färgförändring när tvättmedel användes. Det framgår även att det finns en produkt som skulle kunna funka att användas i skolslöjden och det är gurkmeja. Gurkmeja behöver inte koka länge för att ge färg och bibehåller färgen vid tvätt.

I weave figurative tapestries, working with themes regarding our relationship to the wild, both in nature and ourselves. I dye my yarns with mushrooms and plants I pick in the forest. I go through this trouble because I want the material to carry a story within itself, I see it as giving it life. This method makes the work divided in three main steps: the foraging, the dyeing, and the weaving.

I ett projekt under våren 2020 utformades en metod för att skapa klädesplagg, och en jacka producerades. Jacka - Juni - 2020 ställer sig frågande till modernitetens värderande och standardiserande efter siffror. Jackan konstrueras med den äldre måttenheten aln som baseras på den individuella kroppen istället för massproduktionens generella mått. Den blickar tillbaka på en dåtid från sin samtid utan att utesluta sin samhörighet med någon utav dem. Jacka - Juni - 2020 är en första standardmodell producerad för hand, för att med enkelhet kunna reproduceras efter andra alnar.

Författarna har haft ett samarbete med Panduro Hobby i samband med deras årliga miljökampanj. Syftet med examensarbetet har varit att med hjälp av befintliga produktutvecklingsprocesser och livscykelanalyser (LCA) ta fram en hållbar textil produkt med växtfärgning. Tanken var att konsumenter sedan själva skall kunna ta fram och växtfärga denna hållbara textilprodukt. Miljömedvetenhet och hållbarhet inom textilindustrin är ett aktuellt ämne. Trots det saknar dagens konsumenter förståelse för textilindustrins påverkan på miljön och har bristande kunskap om textila material för att kunna göra miljövänliga val ute i handeln. Både konsumenter och företag uttrycker att de gärna vill bidra till en mer miljövänlig textilindustri men att de saknar kännedom, resurser och verktyg för att göra det. Därför valde författarna av examensarbetet att undersöka hur en hållbar textil produkt kan tas fram med hjälp av livscykelanalyser, produktutvecklingsmetoden Product Ideas Tree (PIT) samt växtfärgning. Alla steg under produktutvecklingsprocessen valdes ur miljöhänsyn och efter de förutsättningar som krävs för att göra en så miljövänlig textil produkt som möjligt. Resultatet av undersökningen blev en växtfärgad tygkasse i 100 % lin. Efter framtagningen av produkten gjordes en livscykelanalys benämnd MET-matris för att analysera produktens miljöpåfrestning. Matrisen konstaterade att produkten inte har avsevärda miljöbrister. Med examensarbetet och den framtagna produkten vill författarna uppmuntra konsumenter och företag till att fortsätta visa engagemang och intresse för förändringar som gynnar miljön med förhoppningen om att få fler att agera mer hållbart. / The authors have had a collaboration with Panduro Hobby in addition to their annual environmental sustainability campaign. The aim of the thesis has been to develop a sustainable textile product with natural dye using existing product development processes and Life Cycle Assessment (LCA). The idea was that consumers later on would be able to produce this sustainable textile product and dye it themselves. Environmental awareness and sustainability in the textile industry is a topical subject. Nevertheless many consumers lack sufficient knowledge of textile materials to make environmentally friendly choices in the commerce. Both consumers and businesses express that they would like to contribute to a more environmentally friendly textile industry, but that they lack the knowledge, resources and tools to do it. Therefore, the authors of the thesis chose to explore how a sustainable textile product may be produced with the help of Life Cycle Assessment and the product development method Product Ideas Tree (PIT). All steps in the product development process were carefully chosen with consideration to the environment and the circumstances required to make the textile product as sustainable as possible. The study resulted in the development of a canvas bag made out of 100% linen dyed it with natural dye. After the product development a Life Cycle Analysis, referred to as MET Matrix, was done to analyse the product's environmental strain. The matrix noted that the product does not have significant environmental burdens. With the thesis and the produced product the authors would like to encourage consumers and businesses to continue to show commitment and interest in changes that benefit the environment, with the hope of getting more people to act more sustainably.

This thesis explores the history of botany as a global collection-based science by tracing parallels between utopian traditions and botanical collecting, from their sixteenth-century beginnings to the present. A range of botanical collections, such as gardens, herbaria and classification systems, have played a central role in the struggle to discover a global or universal scientific order for the chaotic, diverse and locally shaped kingdom of plants. These collections and utopia intersect historically, and are characterised by the same epistemology of collecting: the creation of order through confined collecting spaces or “no-place.” They are manipulations of space and time. Between chaos and order, both seek to make a whole from – often unruly – parts.   The long history of botanical collecting is characterised by a degree of continuity of practice that is unusual in the sciences.  For instance, the basic technology of the herbarium – preserving plants by mounting and labelling dried specimens on paper – has been in use for almost five centuries, from sixteenth-century Italy to ongoing digitisation projects. The format of the compilation thesis is well-suited to handling the historiographical challenge of tracing continuity and discontinuity with such a long chronological scope.   The thesis is structured as a walled quadripartite garden, with the Kappa enclosing four research papers and an epilogue. The papers take a diachronic approach to explore different perspectives on botanical collections: botanical collecting in seventeenth-century Oxford, pressed plants in books that are not formally collections; and the digitisation of botanical collections. These accounts are all shaped by the world of books, text and publication, historically a male-dominated sphere. In order to acknowledge marginalisation of other groups and other ways of knowing plants, the epilogue is an explanation of an embroidered patchwork of plant-dyed fabric, which forms the cover of the thesis. / Denna avhandling behandlar historien om botanik som en global samlingsbaserad vetenskap genom att följa paralleller mellan utopiska traditioner och botaniskt samlande från dess början på femtonhundratalet till idag. Olika sorters botaniska samlingar, till exempel trädgårdar, herbarier och klassifikationssystem, har historiskt spelat en central roll i sökandet efter en global eller universell vetenskaplig ordning i växtrikets lokalt rotade och till synes kaotiska mångfald. Det finns historiska kopplingar mellan dessa botaniska samlingar och utopi, som båda även präglas av vad man kan kalla samlandets epistemologi: skapandet av ordning genom avgränsade samlingsutrymmen eller ”icke-platser”. De är manipulationer av tid och rum.   Det botaniska samlandets långa historia utmärks av en praktisk kontinuitet som är ovanlig inom naturvetenskapen. Herbariets grundläggande teknik att bevara växter genom att pressa, identifiera och montera dem på pappersark har varit i bruk i nästan fem sekel. Avhandlingen utnyttjar sammanläggningsformatet för att hantera den historiografiska utmaning det innebär att studera en så lång tidsperiod, genom att de ingående artiklarna behandlar skilda tidsepoker och disciplinära perspektiv samtidigt som de alla delar avhandlingens centrala tematik: ordnande genom avgränsade samlingsutrymmen.     Avhandlingens struktur är baserad på den muromgärdade fyrdelade trädgården, med kappan som inneslutande fyra artiklar och en epilog. Artiklarna är diakrona analyser av botaniska samlingar: om samlande i Oxford på sextonhundratalet, om pressade växter i böcker som inte formellt utgör del av samlingar, och om digitaliseringen av botaniska samlingar. Dessa sammanhang är alla formade i en värld av böcker, text och publicering – en värld som historiskt har dominerats av män. Epilogen belyser den marginalisering av andra grupper och deras kunskaper om växter som detta har inneburit, genom att förklara avhandlingens omslag, ett lapptäcksbroderi av växtfärgade tyger. / <p>QC 20171115</p> / Saving Nature: Conservation Technologies from the Biblical Ark to the Digital Archive