Idéburet offentligt partnerskap (IOP) togs fram av intresseorganisationen Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2010 som en partnerskapsmodell mellan idéburen ochoffentlig sektor. Partnerskapsmodellen bygger på en idé kring ömsesidig samverkan mellan den idéburna och offentliga organisationen. Syftet med uppsatsen är att utveckla forskningen kring relationen mellan de idéburna och offentliga aktörerna inom IOP. Forskningen kring denna partnerskapsrelation har hittills baserats på ett enskilt fall och har fokuserat på relationen i förhållande till upphandling. I uppsatsen undersöks relationen utifrån de teoretiska infallsvinklarna: institutionella logiker, makt och gränser, vilka har visat sig relevanta i samband med insamlingen av det empiriska materialet. Uppsatsen ämnar bidra till att utveckla en djupare förståelse för den specifika partnerskapsrelation som uppstår inom IOP och besvara frågeställningen hur samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer möjliggörs ur ett relationellt perspektiv inom idéburet offentligt partnerskap. Resultatet i uppsatsen visar på att i den idéburna-offentliga relationen inom IOP-samverkan uppstår ett gränsland där det finns utrymme för samverkan och dialog kring målgruppen och verksamheten men även runt själva IOP-avtalet, som i sig utgör ett gränsobjekt som främjar gemensamt handlande. / Civil Society Public Partnership (CPP) was developed by Forum - idea-based organisations with a social focus in 2010 as a partnership model between the idea-based and the public sector.The partnership model is based on an idea of mutual collaboration between the idea-driven and public organization. The purpose of the thesis is to develop research on the relationship between the idea-driven and public actors within CPP. The research on this partnership relationship has so far been based on an individual case and has focused on the relationship in relation to procurement. The thesis examines the relationship based on the theoretical approaches: institutional logics, power and boundaries, which have proved relevant in connection with the collection of the empirical material. The thesis aims to help develop a deeper understanding of the specific partnership relationship that arises within CPP and answer the question of how collaboration between idea-driven and public actors is made possible from a relational perspective within idea-based public partnership. The results of the thesis show that in the idea driven public relationship within CPP collaboration, a borderland arises where there is room for collaboration and dialogue around the target group and the activity but also around the CPP agreement itself, which in itself constitutes a border object that promotes joint action.

This paper examines developers' experience of participation in decisions through agile system development methods in long-term projects. Participation is meant as an opportunity for developers to influence and realize decisions in their work through independence and freedom. The research question reads as follows: "How are developers' perceived participation in decisions during long-term projects affected?". Through five qualitative interviews with developers from an international military company, institutional logics are used as a complementary theoretical framework and analytical support. Tensions between a professional logic and a management logic are indicated to be the two main logics that pressure developers' perceived participation in decisions over a long-term period. By combining development methods over time within long-term projects, daily follow-up varies and developers' perceived participation in decisions may be affected. Partial deliveries promote developers' perceived participation in decisions because developers can receive ongoing feedback on their decisions. Developers are required to make constant considerations in their decisions in order to achieve flexibility and meet requirements, but are limited by access to information due to defense-secrecy. / Uppsatsen undersöker utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut genom agila systemutvecklingsmetoder inom långsiktiga projekt. Delaktighet avses som möjlighet för utvecklare att genom självständighet och frihet påverka samt realisera beslut i sin arbetssituation. Forskningsfrågan som tagits fram lyder enligt följande: “Hur påverkas utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under långsiktiga projekt?”. Genom fem kvalitativa intervjuer med utvecklare från ett militärt internationellt företag används institutionella logiker som ett kompletterande teoretiskt ramverk och analysstöd. Spänningar mellan en professionslogik och en management-logik indikeras vara de två huvudsakliga logiker som sätter press på utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under en lång tidshorisont. Genom att systemutvecklingsmetoder blandas över tid inom långsiktiga projekt varieras daglig uppföljning och utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut kan komma att påverkas. Delleveranser främjar utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut eftersom utvecklare kan få löpande återkoppling på sina beslut. Utvecklare erfordras göra ständiga avvägningar i sina beslut för att uppnå flexibilitet och möta krav, men begränsas av tillgång till information till följd av försvarssekretess.

The aim of this study is to contribute to an understanding of the need for collaboration in creating education plans and school placements for children and youth placed in out-of-home care. By interviewing nine representatives from social services, the municipal education department and primary and secondary schools, this study addresses tensions that arise in school planning in the critical phases for this target group: prior to placement in out-of-home-care and upon return home.Previous studies have found that children and youth placed in out-of-home care receive insufficient support for their education, and that collaboration functions better when the collaboration is well-anchored in organizational management, but worse, at an operational level, when there is less understanding of the collaborating partners’ competences and guidelines. This study has used the theory of institutional logics as a framework to highlight the material practices (routines and role descriptions) and symbolic constructions (intentions and values) that constitute each institution’s motive for organizational collaboration in providing schooling for children and youth in out-of-home-care. Through qualitative semi-structured interviews inspired by narrative method, it has emerged that social services are driven by an urgent logic, the education department by a judicial logic and the schools by both a pragmatic and a holistic logic. By creating procedures based on the interviewees' statements regarding prioritized tasks, the framework of institutional logics has clarified the tensions that arise when contrasting logics compete in the critical phases of child and youth placement. These tensions consist of a dichotomy between care and education, neither party seeing the entirety of the needs of the clients/students and shortcomings in communication. This study has also highlighted the presence of institutional voids in the collaboration process. There are elements in collaboration that the parties cannot influence, such as laws and guidelines on confidentiality, approaches to guardians of children and youth in placement as well as difficulties in collaborating with other municipalities as each one has different routines and expectations. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan kring planering av skolgång och skolbyte för placerade barn och unga. Genom intervjuer med nio representanter från socialtjänst, utbildningsförvaltning och skola har denna studie kunnat presentera de spänningar som uppstår i planerandet av skolgång i de särskilt kritiska faserna inför en placering och när placerade flyttar hem igen.  Tidigare studier har funnit att placerade barn och unga inte får de förutsättningar de behöver för att klara skolan och att samverkan fungerar bättre när det är väl förankrat i ledningen men sämre på verksamhetsnivå där det finns mindre kunskap om samverkansparternas befogenheter och riktlinjer. Studien har använt teorin om institutionella logiker som teoretiskt ramverk för att synliggöra de materiella praxis (rutiner och rollbeskrivningar) och symboliska konstruktioner (intentioner och ingångsvärden) som utgör var samverkansparts rationalitet och motiv till samverkan inom det organisatoriska fält som är planering av skolgång för placerade barn och unga. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ metod och tematisk analys har det framkommit att socialtjänsten drivs av en akut logik, utbildningsförvaltningen av en rättslig logik och skolan av både en pragmatisk och en holistisk logik. Genom att skapa gångordningar utifrån intervjupersonernas utsagor om prioriterade arbetsuppgifter i samverkan har logikerna kunnat synliggöra de spänningar som uppstår när logikerna möts i de kritiska faserna. Dessa spänningarna består av en dikotomi mellan behandling och utbildning, att ingen av parterna ser helheten i placerades ärenden och att det brister när det kommer till överlämning av information till varandra. Genom det teoretiska begreppet institutionella vakuum har studien synliggjort att det finns element inom samverkan som parterna inte kan påverka. Det gäller till exempel frågor om lagar och riktlinjer kring sekretess, förhållningssätt till vårdnadshavare samt svårigheten att samverka med externa kommuner när alla kommuner har olika rutiner och förväntningar.

Syfte: Att med fokus på obalans och balans öka förståelsen för hur konkurrerande logiker hanteras i styrningen av kriminalvården i Sverige. Metod: Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgångspunkt där 7 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med öppna frågor, där den enskilde individen har fått beskriva sin upplevelse av straff och vård. Uppsatsen har en abduktiv ansats då en kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri har gjorts. En analys har sedan genomförts, baserat på det empiriska resultatet och den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Ur organisationens perspektiv, uppnås balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård genom att anstalten försöker motivera klienterna till förändring i tankesätt och handlingsmönster, och erbjuder klienterna arbete, programverksamhet, utbildning, fritidsaktiviteter, och har samarbetsavtal med externa organisationer inför frihetsförberedande åtgärder som permissioner och utsluss. Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit till ökad förståelse hur de konkurrerande logikerna straff och vård hanteras med hjälp av styrmedel, med fokus på obalans och balans. Ur studien framkom att den öppna anstalten omfattas av styrmedel som påverkar balansen mellan straff och vård, där obalans är dominerat av straff, balans mer balans mellan straff och vård. Studien kartlagde styrmedel som påverkar balansen mellan obalans eller balans, styrmedel som orsakar obalans, och styrmedel för att uppnå balans. Förslag till fortsatt forskning: En fördjupad studie hur styrmedel hanteras på en anstalt av högre säkerhetsklass med fokus på obalans och balans mellan de konkurrerande logikerna straff och vård, och jämföra med de resultat som framkommit i denna studie / Aim: Focusing at imbalance and balance increase the understanding of how competing logics is managed in the management by the correctional care in Sweden. Method: The qualitative study was made with a hermeneutic starting, with 7 semistructured interviews which were made, and where the individual respondents described their own experience of punishment and care. The paper uses an abductive approach where a continuous interaction between theory and empirical data has been used. The analysis was based on the empirical result and the theoretical frame of reference. Result & Conclusion: From the perspective of the organization, balance is achieved between the two competing logics “punishment” and “care” thanks to the prison trying to motivate the prisoners to change their thoughts and behaviours, and to offer the client work, different programs, education, leisure activity, and to have cooperation contracts with external organizations before freedom preparing actions like permissions. Contribution of thesis: The study has contributed to an increased understanding how the competing logics punishment and care manages with help by controls, focusing at imbalance and balance. Out of the study it emerged that the low-risk prison comprises by controls like affect the balance between punishment and care, where imbalance is dominated by punishment, balance more balance between punishment and care. The study maped controls which affect the balance between imbalance and balance, controls which cause imbalance, and controls to reach balance. Suggestions for future research: Further study would be how controls managing at a prison of higher security focusing on imbalance and balance between the competing logics of punishment and care, and compare the results with the results from this study.

This study examines how the organizational model of the Church of Sweden as stipulated in laws and regulations can contribute to an understanding of practical board work among members of working committees that are related to individual board members’ understanding of the organizational notions collaboration and responsibility. The study further examines how these two notions may be affected by how the organizational model of the Church of Sweden describes and outlines how collaboration and responsibility should ideally work within the Church of Sweden. Through qualitative analyses of regulatory documents, observations of board work and interviews and surveys with active board members, both clergy and lay members, of working committees within the Church of Sweden, the study finds that an ideal logic of how the organizational model of the Church of Sweden should work is conveyed through laws and regulations, but finds that the studied working committees follow these to a limited extent. Instead the study concludes that the practice of the studied working committees is determined by how individual members understand and believe the organizational model should work, i.e. how clergy and lay members within the working committees should cooperate. There is an indication of a correlation between how the working committees organize their work in the committees and how they relate to the organizational model of the Church of Sweden. The working committees that have a weak co-operation, seem to focus more on internal issues within their local church, while working committees that have a strong co-operation tend to focus more on strategic public issues within their local diocese.

The study shows that the primary factors that underpin responsible decisions in the steel industry are legitimacy and resource dependency. The study also indicates that profitability and business aspects serve as tools for rationalizing decision alternatives, communication means to persuade other actors, and create legitimacy among stakeholders. Profitability is also a tool for managing risks and uncertainties in the decision-making situation, as it can be calculated unlike several social values. The results also show that other organizations in the industry and suppliers serve as inspiration and collaboration in the decisions. / Studien visar på att de primära faktorer som grundar ansvarsfulla beslut istålindustrin är legitimitet och resursberoende. Studien indikerar även att lönsamhet ochaffärsaspekter utgör verktyg för att rationalisera beslutsalternativ, kommunikationsmedel föratt övertyga andra aktörer samt skapa legitimitet hos intressenter. Lönsamheten utgör också verktyg för att hantera risker och osäkerheter i beslutssituationen eftersom det är möjligt attkalkylera till skillnad från flera hållbarhetsvärden. Resultatet visar också att andraorganisationer i branschen och leverantörer utgör inspiration och samarbete i besluten.

This thesis explores the challenges microbreweries face when implementing ArtificialIntelligence (AI) technologies and undergoing digital transformation, specifically focusingon the interplay between AI-readiness and institutional logics. By examining the AIreadiness framework proposed by Holmström (2022), the study aims to understand howmicrobreweries manage multiple logics in response to institutional complexity triggered byAI-initiatives. Data collection for this thesis was conducted through semi-structuredinterviews with employees of three different microbreweries in Sweden. These participantswere selected using purposive sampling to obtain a diverse range of perspectives on AIimplementation within the industry. The study demonstrates the importance of continuousadaptation and evaluation in integrating AI technologies into existing practices. It concludesthat organizations need to balance digital transformation with potential conflicts ininstitutional logics and develop strategies to integrate new technologies without disturbingtheir stability. For microbreweries, fostering open communication, collaboration, and ashared understanding of goals can mitigate potential barriers. Ultimately, recognizing andresolving conflicts allows organizations to leverage the transformative potential of AItechnologies and thrive in a competitive, technologically driven landscape.

Syftet med studien är att undersöka vilka informella och formella aspekterutvecklingssamtalet fyller inom förskolepedagogiken, vilket besvarasgenom forskningsfrågan: Vilka förhållningssätt till utvecklingssamtal kanurskiljas bland förskolepedagoger i en västsvensk kommun? Insamlandet avdet empiriska materialet har skett kvalitativt genom semistruktureradeintervjuer med sex förskollärare som är verksamma inom Halmstadkommun. Studiens resultat synliggör fyra teman; Förhållningssätt i formellasamtal; Utvecklingssamtalets syfte; Innehållets dilemma samt Oförutseddautmaningar. Resultatet visar på att samtliga förskollärare i Halmstadkommun delar snarlika förhållningssätt gentemot utvecklingssamtalet inomförskolepedagogiken. Det visar även på att barnens möjlighet till sitt egetsamtal ser olika ut, beroende på vilken förskola det handlar om. / The aim of the study is to investigate which informal and formal so calledprogress talks fill in regard to preschool pedagogy. This can be answeredthrough the following research question: What approaches to progress talkscan be distinguished among preschool teachers in a western Swedishmunicipality? The collection of the empirical material has taken placequalitatively through semi-structured interviews with six preschool teacherswho work at several schools in the Halmstad municipality. The results of thestudy highlighted four themes; Approach in formal conversations; Thepurpose of the development conversation; The content dilemma and finallyUnforeseen challenges. The results show that all preschool teachers in theHalmstad municipality share similar approaches to progress talks inpreschool pedagogy. It also shows that the children's opportunity for theirown conversation looks different, depending on which preschool it is about.

Hemlösa personer med samsjuklighet sägs vara en av de mest utsatta målgrupperna inom socialt arbete. Då återfall är ett symtom av skadligt bruk och beroende har målgruppen haft betydande svårigheter att leva upp till nykterhetskraven som ställs inom traditionella insatser. Således har insatsen Bostad först tagits fram med en skademinskningspolicy som prioriterar minimering av de risker som är vanliga för målgruppen över nykterhetskrav. Denna uppsats syftar till att undersöka praktiska erfarenheter av det skademinimerande arbetet i bostad först Data samlades in genom en kvalitativ fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare som är anställda som Case managers inom ett svenskt Bostad först-projekt. En tematisk dataanalys gjordes med socialkonstruktionism och nyinstitutionell teori som teoretiskt ramverk. Resultaten visade på ett holistiskt synsätt på skadereducering men också att synen på skadereducering varierar starkt beroende på sammanhanget. Det framkom också att de motstridiga principerna om nolltolerans och skademinskning påverkar det professionella samarbetet på flera sätt. / Homeless persons with comorbidity are among the most vulnerable populations within social work. The relapsing nature of substance abuse has been a significant barrier to the traditional treatment/housing programs that build upon abstinence-based policies. Therefore, there has been a shift toward Housing First, a harm reduction policy that prioritizes the minimization of harms over abstinence. This study aims to explore practical experiences with the harm reduction approach within Housing First.Data was collected through a qualitative focus group interview with four employeeswithin a Housing First project in Sweden. The data was analyzed by a thematic analysis with social constructivism and new institutionalism as theoretical frameworks.The results showed a holistic approach to harm reduction but also that the view on harm reduction varies depending on the social context. It was also revealed that the conflicting principles of zero tolerance and harm reduction have affected professionalcollaboration in various ways

Sammanfattning  Examensarbete, Civilekonomprogrammet - Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, vårterminen 2023.  Titel: Blir ett plus ett verkligen två?  En kvalitativ fallstudie om hur en privat organisation hanterar spänningar i styrningen efter företagsförvärv   Bakgrund & problem Företagsförvärv har blivit ett populärt tillvägagångssätt för att uppnå snabb och hög tillväxt. Trots detta har det visat sig att merparten av företagsförvärv leder till misslyckanden på grund av svårigheten med att integrera företagens strukturella samt kulturella och strategiska skillnader. För att kunna hantera dessa skillnader är det avgörande att utforma ett styrsystem som tar hänsyn till det förvärvande och förvärvade företagens styrning. Den befintliga forskningen har däremot inte belyst hur företag bör konstruera sin styrning efter ett genomfört företagsförvärv. Bristen på samverkan mellan de två företagen leder så småningom till interna konflikter, även benämnt styrspänningar.  Syftet Syftet med denna studie är att undersöka en organisations styrning både under och efter ett företagsförvärv. Särskilt uppmärksamhet har lagts på att identifiera och illustrera vilka styrspänningar som uppstår efter företagsförvärv samt att undersöka de underliggande orsakerna till deras uppkomst. Slutligen siktar undersökningen även på att finna och förklara hur dessa styrspänningar hanteras inom en privat organisation.  Metod Studien har undersökt en privat organisation som genomför företagsförvärv. Utgångspunkten för denna undersökning har varit genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer, där en fallstudie med förklarande karaktär har tillämpats. Den empiriska insamlingen har inhämtats från både det förvärvande och förvärvade företagens anställda. Dessutom har interna dokument samt årsredovisningar använts för att komplettera studiens empiriska underlag. Slutsats Studien har identifierat fem styrspänningar som har uppstått efter genomförda företagsförvärv;“Makt till de anställda vs Formella strukturer”, “Gamla system vs Nya system”,“Gamla uppföljningsrutiner vs Nya uppföljningsrutiner”,“Gamla förmåner vs Nya förmåner”, “Gammal identitet vs Ny identitet”. Uppkomsten av dessa styrspänningar förklaras utifrån att det finns kontraster i det förvärvande och förvärvade företagets styrning. Dessutom beror det på att de förvärvade anställda hade förväntningar som inte uppfylldes efter förvärvet. Utöver det har institutionella logiker varit en annan bidragande faktor, där den ena logiken försvagar den andra. Hur dessa fem styrspänningar har hanterats beror på omständigheterna och är därmed situationsanpassade.   Nyckelord: Företagsförvärv, integrationsprocessen, formell styrning, informell styrning, institutionella logiker, styrspänningar / Abstract  Master's thesis, Master of Science in Business and Economics - Controller, Linnaeus University School of Business, Växjö, spring semester 2023.  Title: Does one plus one really equals two?  A qualitative case study on how a private organization handles management control tensions after an acquisition.  Background & problem Acquisitions have become a popular approach to achieve fast and high growth. Nevertheless, it has been shown that the majority of acquisitions fail due to the difficulty of integrating the structural, cultural and strategic differences of the companies. To address these differences, it is crucial to design a management control system that considers the systems of the acquiring and acquired firms. However, existing research has not shed light on how firms should construct their control systems following a completed acquisition. The lack of interaction between the two firms eventually led to internal conflicts, also known as management control tensions.  Purpose The purpose of this study is to examine an organization's management control system both during and after a business acquisition. Particular attention has been given to identify and illustrate the tensions that have arisen in management control and to investigate the underlying reasons for their emergence. Finally, the investigation also aims to find and explain how these tensions in management control are handled within a private organization.  Method The research has investigated a private organization that carries out corporate acquisitions. The starting point for this investigation has been through a qualitative research approach with semi-structured interviews, where a case study with an explanatory character has been applied. The empirical collection has been obtained from both the acquiring and acquired companies' employees. In addition, internal documents and annual reports have been used to complement the empirical material of the study.  Conclusion The study identified five management tensions that have arisen after acquisitions; "Power to employees vs Formal structures", "Old systems vs New systems", "Old monitoring procedures vs New monitoring procedures," "Old benefits vs New benefits", "Old identity vs New identity". The emergence of these management control tensions is explained on the basis that there are contrasts in the management control systems of the acquiring and acquired company. Moreover, it is because the acquired employees had expectations that were not met after the acquisition. In addition, institutional logics have been another contributing factor, with one logic weakening the other. How these five management control tensions have been tackled depends on the circumstances and is thus context dependent.  Keywords: Mergers and acquisitions, integration process, formal controls, informal controls, institutional logics, management control tensions