Denna kandidatuppsats ämnar studera de omfattande strukturella organisationsförändringarna och sammanslagningar i Lunds stift och särskilt Malmös pastorat i Sveriges kyrkan. Uppsatsen kommer att undersöka vilka institutionella logiker som legat bakom diskussionen som ledde till strukturförändringen och försöker visa huruvida strukturförändringen löste de beskrivna problemområdena. Uppsatsen visar att Svenska kyrkan beslutsprocess består av två institutionella kollektiva identiteter. Dessa identiteter har i Malmö pastorat lett till polemik och även en indirekt maktkamp till följd av den hierarkiska diskrepansen mellan de kollektiva identiteterna.Den ackumulerade information som uppsatsen grundar sig på är baserad på textanalys av sammanträdesprotokoll, tillsammans med informationen samlad från akademiska böcker och artiklar. Dispositionen av denna uppsatts innefattar ett inledande kapitel om läget i andra lutherska samfund, sedan ett teorikapitel, följt av ett kapitel som beskriver metoden som används i denna uppsats. Därefter följer resultatet av undersökningen, och avslutar med ett diskussionskapitel och uppsatsens slutsats. / In this bachelor thesis, we study the extensive structural reorganization and parish mergers in the diocese of Lund and mainly the parish of Malmo in the Church of Sweden. We will investigate which institutional logics has led to the problem debate that led to the merger and the thesis tries to show if the merger facilitated the areas described. The research found that the Church of Sweden's decisionmaking process constitutes of two institutional collective identities. This identity has in the parish of Malmo led to a polemic among them self and also to an indirect power struggle due to the hierarchical discrepancy between the collective identities.The accumulated information which the thesis is based on comes from text analysis of meeting minutes, along with the information collected from academic books and articles. The outline of this report consists of an introductory chapter on the situation in other Lutheran denominations, then a theory chapter, followed by the chapter describing the method used in this thesis. Then follows the result of the research, eventually ending with a discussion chapter and the thesis conclusion.

Privatisering av utbildning och hur friskolor faktiskt drivs har länge varit ett debatterat ämne i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka hur rektorer och lärare vid gymnasieskolor uppfattar friskolereformen och hur den påverkar deras arbete. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare och rektorer upplever att friskolereformen, det vill säga marknadsorientering- en, påverkar styrning och organisering av utbildning. Uppsatsens fokus är inriktat på hur rektorer och lärare upplever att marknadsorienteringen påverkar utbildningsorganisationen och hur den påverkar ledarskapet. Uppsatsens teoretiska ram ligger på två nivåer. Vi använder dels teorier på organisationsnivå såsom New Public Management och Freidsons (2001) tre logiker om marknad, byråkrati och profession. Vi använder också Linds (2011) teori om transformativt ledarskap samt Malténs (2000) teori om det pedagogiska ledarskapet. Vi har med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer på tre fristående gymnasieskolor i Västsverige där vi intervjuat en rektor respektive en lärare på vardera skola. Intervjuguiden är baserad på fyra olika huvudteman; friskolereformen, konkurrens & marknad, ekonomi och ledarskap. Samtliga respondenter anser att friskolereformen till stor del har inneburit en positiv förändring för gymnasieskolorna i Sverige, men flera av dem är också kritiska till den och dess effekter. Det som ansågs vara bra med reformen var exempelvis möjligheten till ett fritt skolval. En annan aspekt som majoriteten av respondenterna såg som positiv och nyttig var att möjligheterna till förändring förbättrades. Samtliga rektorer var också överens om att sättet en fristående skola styrs på rent organisatoriskt är fördelaktigt. Det här är en effekt av privatise- ringen och tolkas tydligt genom NPM där gymnasieskolan styrs mer som ett företag än som en offentligt styrd gymnasieskola. Det som ansågs vara en mindre bra effekt av friskolerefor- men var exempelvis det faktum att en del av de fristående skolorna drivs av börsnoterade koncerner. Flera av lärarna var kritiska mot detta och de menade att det ibland flyttade bort fokus från utbildningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.

Undersökningen handlar om hur lärare kan utforma en undervisning som möjliggör att elever vill delta, lära och utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Flera forskningsstudier visar nämligen på att undervisningen behöver utvecklas för att fler elever ska få rätt förutsättningar att kunna delta och utvecklas. För att ta reda på hur lärare kan göra, intervjuades fem lärare, och forskningsmaterialet som utgör undersökningens resultat är således av kvalitativ art. De två teoretiska perspektiv som används i studien är Antonovskys salutogena teori, känsla av sammanhang (KASAM), samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I analys av resultatet användes KASAM:s komponenter för att tolka lärarnas utsagor i syfte att ta reda på hur KASAM utvecklas i undervisningen, vilket enligt forskning har betydelse för lärande och utveckling. Resultatet visade följaktligen att när lärare förmedlar syftet med undervisningen och är tydliga med vad för kunskaper och förmågor eleverna ska lära sig kan undervisningen främja KASAM. Ytterligare ett resultat visar att KASAM gynnas om undervisningen upplevs som personligt relevant och nyttig för den enskilde eleven. Tryggt klimat och goda relationer tolkades också kunna främja KASAM. I resultatdiskussionen hanteras resultatet i förhållande till forskningsbakgrunden där bland annat Quennerstedts utveckling av hälsoresurser och Engströms meningsbärande logiker lyfts fram i relation till resultatet. Utifrån undersökningens resultat kopplat till tidigare forskning skulle detta forskningsresultat kunna bidra till det idrottsdidaktiska fältet med aspekter på hur lärande och utveckling kan främjas i undervisningen med salutogena och sociokulturella perspektiv på lärande.

Det råder debatter och diskussioner om att ökad effektivitet, produktivitet och digitalisering krävs för att lyckas med välfärdsuppdraget. Begreppen är central och det finns få individnära forskning om vad dessa begrepp står för och innebär i det dagliga arbetet för olika yrkesverksamma personer inom välfärdenstjänster såsom hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Syftet med föreliggande studie är att ta del av hur begreppen uppfattas av ett mindre antal personer som verkar på olika nivåer inom välfärdenstjänster. Denna kvalitativa studie med fenomenografisk ansats baseras på informanters uppfattningar. För analys av insamlade data används konventionell innehållsanalys. Studiens teoretiska ramverk med koppling till gränser mellan ekonomi- och demokrativärden, motsättningen mellan olika rationalitet och stridande logiker utvecklas i samband med analys av det empiriska materialet. Resultatet visar att även om informanters medvetenhet om välfärdens utmaningar är i varierande grad, finns det en generell uppfattning av att en välfungerande hälso-och sjukvård och äldreomsorg kräver rätt och tillräcklig kompetens. Det finns en uppfattning bland informanter att beslutfattarna måste skjuta till mer resurser. Resultatet pekar också på en uppfattning av att välfärden kan upprätthållas om tillräckliga åtgärder görs åt konsekvenserna som befolkningsutvecklingen medför. När det kommer på tal om åtgärderna som krävs, uppstår spänningar och konflikter i uppfattningar kring begreppen effektivitet/produktivitet, digitalisering, uppgiftsväxling och kvalitet i relation till resurser. Det kan ha sin grund i förekomst av olika gränsdragningsproblematik med olika rationalitet och stridande logiker som följd. / There are debates and discussions around that increased efficiency, productivity and digitalization are required to succeed with the welfare mission. The concepts are central and there is little individual based research on what these concepts stand for and mean in the daily work of various professionals in welfare services such as health and medical care and elderly care. The purpose of the present study is to take part of how the concepts are perceived by a small number of people who work at different levels in welfare services. This qualitative study with a phenomenographic approach is based on informants' perceptions. Conventional content analysis is used for analysis of collected data. The study's theoretical framework with connection to boundaries between economic and democratic values, the opposition between different rationality and conflicting logics is developed in associated with the analysis of the empirical material. The results show that although informants' awareness of the challenges of welfare varies, there is a general perception that a well-functioning health care and care for the elderly requires the right and sufficient competence. There is a general perception among informants that decision-makers need to invest more resources. The results also point to a perception that welfare can be maintained if sufficient measures are taken for the consequences that population development entails. When it comes to the measures required, tensions and conflicts arise in perceptions around the concepts of efficiency / productivity, digitization, task exchange and quality in relation to resources. These tensions and conflicts might be because of the existence of problems with different boundaries, problems with different rationality and conflicting logics.

Bakgrund: Det offentliga näringslivet kännetecknas av att de kombinerar olika institutionella logiker och på sikt blivit kallad för en hybridorganisation. Hybrida organisationer kan förklaras som att de blandar olika element som liknar både den privata och den offentliga sektorn. Hybrida organisationer är väldigt komplexa i förhållande till styrning och ledning. Men om hybrida organisationer lyckas att få det att fungera bra så blir de väldigt konkurrenskraftiga i och med att de lyckats kombinera element från de olika sektorerna. Incitament är studiens huvudfokus, då den är drivande för ekonomin och är essentiell. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och hybrida energibolags omfattning av yttre-och inre incitament för medarbetarna. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod som bygger på en deduktiv ansats där två hypoteser har formulerats baserat på tidigare forskning inom incitamentsteori mellan privata-och offentliga sektorn. Studien tillämpar en kvantitativ innehållsanalys som omfattar att jämföra 30 hybrida och 30 privata energibolags årsredovisningar som operationaliseras för att beskriva omfattningen av redovisning om yttre-och inre incitament för medarbetarna. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns samband mellan hybrida offentligt ägda bolag och omfattningen av yttre incitament i årsredovisningar. Sambandet är negativt signifikant korrelerade mellan oberoende variabel och beroende variablerna, yttre ord och meningar. Även en signifikant negativ korrelation mellan inre meningar och oberoende variabeln hittades. Av kontrollvariablerna för storlek visade totala tillgångar och antal anställda en positiv signifikant korrelation med omfattningen av redovisningen. / Background: The public sector is characterized by combining different institutional logics and in the long term being called a hybrid organization. Hybrid organizations can be explained as mixing different elements similar to both the private and public sectors. Hybrid organizations are very complex in relation to governance and management. But if hybrid organizations manage to make it work well, they will become very competitive as they manage to combine elements from the various sectors. Incentives are the main focus of the study, as it is driving the economy and is essential. Purpose: The aim of the study is to compare the extent of private and hybrid energy companies' extrinsic and intrinsic incentives for employees. Methodology: The study has applied a quantitative method based on a deductive approach where two hypotheses have been formulated based on previous research in incentive theory between the private and public sectors. The study applies a quantitative content analysis that includes comparing 30 hybrids public and 30 private energy companies' annual reports that are operationalized to describe the scope of accounting for extrinsic and intrinsic incentives for employees. Conclusion: The study's results show that there is a connection between hybrid publicly owned companies and the extent of extrinsic incentives in annual reports. The correlation is negatively significantly correlated between independent variable and dependent variables, extrinsic words and sentences. A significant negative correlation between intrinsic sentences and the independent variable was also found. Of the control variables for size, total assets and number of employees showed a positive significant correlation with the scope of the accounting.

The purpose of this work was to contribute with increased knowledge about the role of principals as decision-makers in today's education system. This was done by examining 12 principals' experience and actions in relation to a law change that has meant an opportunity to introduce grades from year 4. Factors that were expressed as being able to influence the principals' decisions regarding earlier grades were their personal attitudes to and experiences of grades, teachers' attitude, contextual factors and science. The results indicated that the principals experiences a high degree of autonomy in the decision regarding earlier grades, although most principals involved teachers and/or the management team in the decision-making process. In general, the principals felt it was positive that they were the ones who made the decision about introducing earlier grades, although several principals expressed that it was strange and that there were risks in relation to equivalence. Many of the principals expressed that they would have preferred the state to have made the decision, especially if it was the same decision as their own. The results indicated that the principals would prefer an education system were decisions that affect their work would be delegated directly to them, alternatively that the state would make these decisions. A resistance to the decision about grades being made at the board- or municipal-level could imply a dissatisfaction with today's education system were the board or the municipal can have a significant influence on how a school is organized and thus on the principal's daily work and possibilities to make decisions. A professional and bureaucratic logic was expressed in a somewhat higher degree than the logic of market in the principals' experience and action in relation to the possibility to introducing earlier grades.

Studien hade till syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur professionella såg på ADHD-symtom hos flickor, samt hur de ansåg att arbetet med att upptäcka ADHD hos flickor i en tidigare ålder kunde underlättas, både genom samarbete och enskilt arbete. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika professioner; en kurator från Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), en socialsekreterare, en skolkurator, en lärare samt en fritidspedagog. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en teoretisk referensram innehållande genus och organisationsteori. Huvudresultatet visade på skilda kunskaper om ADHD hos flickor, men visade även att intresset för ytterligare utbildning inom området var stort. På grund av bristande utbildningsmöjligheter försvårades arbetet med att upptäcka ADHD för flertalet av professionerna. Resultatet visade även otydliga rutiner och icke fungerade kommunikation mellan organisationerna vilket ledde till ett bristfälligt samarbete. Slutsatsen som drogs var att utbildningsmöjligheter, verktyg och samarbete mellan professionerna behövde utvecklas för att upptäcka diagnosen hos flickor. / The aim of this study was to explore how professionals view ADHD symptoms in girls, and how they think the work procedure could develop to be able to find ADHD in younger girls, both through individual work and cooperation. Five qualitative semi-structured interviews were done with five professions; a counsellor from the Child and Adolescent Psychiatry (BUP), a school counsellor, a social worker, a teacher and a leisure educator. The material was analysed using a theoretical framework of gender and organisation theory. A major result showed various levels of knowledge when it came to ADHD in girls, but a large interest in further education. Due to lack of educational opportunities, detecting ADHD in girls was made more difficult. The results also described unclear routines and dysfunctional communication between organizations. The conclusion that was drawn was that lack of education, tools and cooperation contributes to girls not being diagnosed.

As the urban norm in Sweden turned during the years of the covid-19 pandemic, more people became interested in moving to the countryside and living a more authentic and sustainable life. One way of living a sustainable life is through eco-villages. The purpose of this study is to gain a deeper insight into the driving forces behind people's interest in living in an eco-village and how these driving forces contribute to the discursive creation of Bysjöstrands eco-village. The empirical material consists of expressions of interest and participant observations of conversations between the project manager of Bysjöstrand eco-village and stakeholders. The material is analysed with political discourse theory and the logics perspective. The majority of the stakeholders are drawn to the eco-village by utopic fantasies consisting of an imagined community spirit in the future eco-village. The utopic fantasies also consist of articulations of a "good and sustainable life" that consists of self-sufficiency through farming and animal husbandry, which can be interpreted as resistance to commercially produced food, alternative living as resistance to commercial living and housing, and through articulations of proximity to nature and beautiful landscapes and a wish to live a more sustainable life together with others of the same interest.

Denna studie undersöker hur hybridorganisationer hanterar sin organisationsidentitet och dekonflikterande institutionella kraven från kontexten Triple Helix. Detta genomförs genom endeduktiv komparativ fallstudie av tre statligt ägda holdingbolag och ett privatägt holdingbolagvid svenska universitet. Vår studie visar hur organisationsidentiteten inom dessa hybrider tar enmer eller mindre hybrid karaktär bland grupper i olika organisationsnivåer. Detta stärker deutvalda hybridernas multivokalitet, definierat som dess förmåga att skaffa sig legitimitet blandintressentgrupper från olika institutionella ordningar. Hybridorganisationens multivokalitet kandärav ses som en nödvändighet eller krav för dess överlevnad. Våra resultat bekräftar tidigarelitteraturs resultat om att hybriditeten går att hantera aktivt, genom separering av logiker ochsamordning kring ett gemensamt mål. Uppsatsen påvisar hur i kontexten Triple Helix,hybridorganisationen har möjlighet att separera aktiviteterna mellan sin och universitetetsdominerande logik. Fördelningen och samarbetet med universitet etableras i en process för attskaffa sig legitimitet gentemot vissa huvudintressenter. Processen är tänkt för en gradvistransformering från en logik till en annan av intressentgrupper som stödjer universitetsdominerande logik. Detta kompletterar tidigare litteratur om hantering av hybriditet. Vår studiebidrar med empiriskt stöd att teorier om organisationsidentitet och den institutionella teorin kankomplettera varandra i analysen av hybrider. / This study explores how hybrid organizations manage their organizational identity and theconflicting institutional demands from the context of Triple Helix. We conducted a deductivecomparative case study of three state owned holding companies and one private holdingcompany managed by Swedish universities. Our study suggests that inside hybrids,organizational identity takes more or less hybrid form among groups of different organizationallevels. This strengthens these hybrids' multivocality, defined by its ability to gain legitimacyamong stakeholders from different institutional orders. For the survival of the hybridorganization multivocality may be viewed upon as a requirement. The results of the studyconfirm previous research that hybridity is manageable through separation of the logics and bycoordination of common goals. The study demonstrates that in the context of Triple Helix, thehybrid organization has the opportunity to collaborate with the university to divide and allocateactivities characterized by their dominating logics. The allocation and collaboration with theuniversity is established in a process in order for the hybrid to gain legitimacy towards groups ofmain stakeholders. The process is thought of as a gradual transformation from one logic to theother of stakeholders belonging to the dominating logic of the university. These findingscomplete previous findings about the management of organizational hybridity. Our study ingeneral contributes with empirical data that the organizational identity- and institutional theoryperspectives may complete each other in the analysis of hybrid organizations.