Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010.I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration. Alla pedagoger anser att det är svårt att vara närvarande och dokumenterande pedagog samtidigt. De flesta ser en tydlig förändring i arbetet med dokumentation efter att läroplanen för förskolan reviderades år 2010.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11. / Technology has been neglected at schools, since the subject got it’s own syllabus. After making observations of teaching in various age groups, and also conducted interviews with teachers, their opinions and thoughts about technology were in accordance with the findings from the literature study. It seems that many teachers don’t have full confidence in their own knowledge of the subject, and they were also unsure on how to approach the subject in their teaching. The results of the studies inspired the creation of a teaching-aid which consists of two books, one is a teaching-guide and the other is for the pupils. It is based on Lpfö 98 (revised 2010), as well as the core content in year 1-3 and 4-6 from the technology syllabus in Lgr 11.

I denna C-uppsats presenteras en kvalitativ fallstudie där barns sätt att uttrycka sig i miljöfrågor undersöks. Studien behandlar även barnens relation till naturen. För detta ändamål har fem barn ur en förskolegrupp intervjuats. Intervjuer har även gjorts med förskolepersonal i syfte att ge inblick i förskolans arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolverkets perspektiv på vad barn ska förstå inom miljöfrågor synliggörs genom analyser av målen i Skolverkets läroplan för förskolan. Resultatet visar att läroplanens mål delvis kan igenkännas i barnens sätt att uttrycka sig om miljö och natur. Genom studien åskådliggörs även utmaningar och möjligheter kopplade till implementeringen av läroplanens miljörelaterade mål. Tidsbrist och svårigheter i att tolka läroplanen identifieras som de främsta utmaningarna för förskolepersonalen. Ur ett ECESD-perspektiv finns dock goda möjligheter att uppnå läroplanens mål med till synes enkla medel. Vidare behandlar studien problematiken i att översätta barns uttryck till ett mått på deras förståelse.

Jag har valt att skriva en diskursanalys om, och i så fall hur, representativa begrepp i förskolans läroplan Lpfö 98:18 speglar maktförhållandet i majoritetssamhällets normer. Jag har genom att anta ett poststrukturalistiskt perspektiv belyst och analyserat konstruktionen av begreppen demokrati, norm, språk och identitet i förskolans läroplan Lpfö 98:18. Den postkoloniala teorin, vithetsstudier och Foucaults maktteorier har skapat en historisk länk till hur den västerländska konstruktionen av “vithet” och därmed “svenskhet” och den dominerande diskursen “den andre” skapades som en del av kolonialtidens tänkande och som reproduceras idag genom olika maktstrukturer. Resultatet av min analys av ovan angivna begrepp visar att det finns utrymme för att tolka det som att förskolans läroplan reproducerar diskurser om “den andre” och att språkbruket kan kopplas till ett normativt tänkande om “svenskhet”. Pedagogen, är enligt Foucault, en aktör som i sitt arbete implicit kan utöva makt och styra mot den prioriterade “svenskheten”.

This scientific essay begins with three stories that portrays situations where different ways to view and understand the learning process of children in preschool. In the first two stories The Cakegame and Still life the aim is to describe how me, and my colleagues can have different perceptions on our role as preschool teachers. The purpose of the third story Have you done something fun today? is to present how daily interactions with the children’s guardians can create difficulties describing the process of teaching. Considering these differing views, I have, by reflecting, tried to figure out what it is that has brought on these individual perspectives. I have also looked at how the lacking of a common approach in how the teaching is carried out affects the children in questions. In the essay there is a common thread that to a great part is about the practical knowledge but also about the too varying view on children's learning in preschool, things that was revealed to me through my stories. The essay is also about how to compare between how I and other educators choose to support children in their learning through theoretical and practical knowledge but also through our own experiences and approaches. In this essay I will approach the concept of teaching and I will try to unravel what it means especially for myself, but also for other people that will in some way come in contact with the education system. I will compare the forthcoming pre-school curriculum with the current one to see if that will bring any answers to my questions. The theoretical perspectives I have analysed in relation to my own stories is based on concepts on preschool educators competencies described by researches Sonja Sheridan, Anette Sandberg and Pia Williams. A brief analysis about the concept of scaffold play has also been done, which refers to the supportive education while playing. The reflection is divided into two parts and are based on these two questions: How can the educator understand and interpret the learning assignment? as well as How can the educator describe and mediate the learning assignment? / Min vetenskapliga essä börjar med tre berättelser som gestaltar situationer där det framträder olika sätt att både se på, och förstå barns lärande i förskolan. I de första två berättelserna Tårtspelet och Stilleben vill jag beskriva händelser där jag och mina kollegor har skilda uppfattningar om våra roller som lärare i förskolan. I den tredje berättelsen Har ni gjort något roligt idag? vill jag visa på hur svårt det kan vara att i den dagliga kontakten med barnens vårdnadshavare beskriva undervisningsprocessen. Utifrån de skiftande synsätten har jag sedan, genom reflektion, försökt nysta i vad som bidragit till dessa enskilda perspektiv. Jag har även tittat på hur det påverkar barnen i verksamheten då det ofta saknas ett gemensamt förhållningssätt till hur undervisningen praktiseras. I texten framträder en röd tråd som handlar till stor del om praktisk kunskap men även om den alltför varierande syn på barns lärande i förskolan som jag fått syn på i mina berättelser. Den handlar också om att jämföra hur jag och andra pedagoger i förskolan kan stötta barnen i deras lärande genom teoretiska och praktiska kunskaper men också genom egna erfarenheter och förhållningssätt. I min essä närmar jag mig begreppet undervisning och försöker reda ut vad det kan betyda, framförallt för mig själv men även för andra människor som kommer i kontakt med förskolan. Jag jämför den kommande läroplanen med den nuvarande, för att se om den kan ge några svar på mina frågor. De teoretiska perspektiv jag undersökt i förhållande till mina berättelser utgår bland annat från några av de begrepp om förskollärares kompetenser som framlagts av forskarna Sonja Sheridan, Anette Sandberg och Pia Williams. Jag har även kortfattat tittat på begreppet scaffold play som handlar om stöttande undervisning i lek. Reflektionen är uppdelad i två delar utifrån mina frågeställningar; Hur kan pedagogen förstå och tolka lärandeuppdraget? samt Hur kan pedagogen beskriva och förmedla lärandeuppdraget?

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.