Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet. Målspråket används för att exempelvis besvara lärarens frågor eller när de arbetar med uppgifter. Samtliga intervjupersoner är positiva till att deras lärare använder målspråket i klassrummet. De anser också att det är av vikt att eleverna gör det. Alla utom en önskar dessutom att eleverna använde målspråket i större omfattning än vad de nu gör. Ingen av intervjupersonerna har erfarenhet av muntliga prov, men samtliga anser att muntliga prov är viktiga.

Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete. En möjlig orsak till lärarnas kodväxling i denna kontext kan bero på svårigheten att vara social på målspråket. Att stötta och motivera elever är ju till stor del en social aspekt snarare än en kunskapsinriktad del av språklärarens arbete. Detta stödjer till viss del tidigare forskning gällande målspråksanvändning.

<p>I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor.</p><p>Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.</p><p>Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning. Varken ålder, tid eller motivation påverkade dem, utan skolans policy samt att de skilda modersmålen i klassen gjorde det svårt att hitta en annan gemensam utgångspunkt.</p><p>Diskussionen handlade om huruvida elever och föräldrars attityd och motivation kan påverka högstadiespråklärarnas val av undervisningsspråk, samt berörde undervisningsspråkets påverkan på en likvärdig utbildning.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur engelsklärare i årskurs 4 beskriver sin praktik och syn på språkundervisning med fokus på elevers språkliga självförtroende vid muntlig produktion på engelska. Utifrån relevant forskning och litteratur utformas en didaktisk modell som utgör teoretisk utgångspunkt i studien. Den didaktiska modellen beskriver viktiga förhållningssätt för att motverka språklig ångest och främja språkligt självförtroende, vilket jämförs med lärares beskrivna praktik och syn på språkundervisning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fem deltagande lärare som ombeds beskriva och motivera sin praktik. Resultatet visar att lärarna beskriver en praktik och synsätt som till stor del överensstämmer med den didaktiska modellen. Däremot visar sig vissa principer och kriterier i den didaktiska modellen vara mer framträdande än andra utifrån lärares beskrivningar.

Syftet med studien har varit att synliggöra lärares användning av svenska och engelska i engelskundervisningens muntliga delar samt beskriva på vilket sätt språken används av lärare. Dessutom belyser studien vilka uppfattningar om val av språk som förs fram av lärare och hur väl deras uppfattningar överensstämmer med deras faktiska språkanvändning. Fyraverksamma lärare i årskurs 4–6 har observerats och intervjuats för att besvara studiens forsknings­­­frågor. Resultatet visar att samtliga lärare använder både svenska och engelska i de muntliga delarna av engelskundervisning, men i olika omfattning, på olika sätt och i olika situationer. Tre av de fyra lärarna använder svenska som huvudsakligt undervisningsspråk medan en av lärarna använder engelska som huvudsakligt undervisningsspråk. Lärarnas motiv till att använda svenska snarare än engelska har dels beskrivits utifrån deras uppfattningar om elevers kunskaper, dels utifrån lärarnas eget språkliga självförtroende. Lärarens roll som språklig förebild och vikten av mycket språklig input för eleverna har lyfts som argument för att använda engelska.

Engelska språket är en stor del av elevers vardagliga liv idag och därmed existerar den inte endast inom skolans värld utan även på elevens fritid. Den tidigare forskningen visar på att användning av kodväxling är positivt för att förklara nya ord när det kommer till målspråk men att lärares attityd till målspråket påverkar i hur stor utsträckning det används. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar och synsätt kring det muntliga användandet av målspråket engelska (ME) i årskurs 4-6. Vidare har vi som syfte att ta reda på hur valet av att använda kodväxling ser ut hos lärarna, samt att undersöka hur en hög måluppfyllelse kan uppnås. Den teoretiska utgångspunkten som vår studie utgår ifrån är hermeneutiken och studien baseras på intervjuer av sju verksamma lärare i engelska. Resultatet visar att lärare kodväxlar i stor utsträckning på grund av elevers bristande förståelse, där instruktioner ges och vid hantering av klassrummet. Resultatet visar också att lärare tenderar att använda ME i hög utsträckning och att elevers trygghet att tala spelar roll i hur stor mängd ME läraren använder. Vidare visar resultatet att lärarna anser att kunskapskraven i ämnet engelska är relativt lågt satta och att lärarna innehar högre krav på eleverna. De anser också att eleverna har många olika kunskapsnivåer som också påverkar måluppfyllelsen. Två utmärkande faktorer som framkom är att det finns ett utpräglat “spelspråk” som elever använder sig av samt elever som inte har svenska som modersmål innehar tre språk att lära in. Resultatet visar att båda faktorerna kan vara både positiva och negativa för elevers måluppfyllelse.

Vid undervisning i ämnet engelska finns möjligheten att använda både svenska och engelska. Det finns dock begränsat med forskning om val av undervisningsspråk för yngre elever. Syftet med den här studien är därför att undersöka lärares och elevers uppfattningar om vilket språk som bör användas vid undervisning i ämnet engelska i grundskolans tidigare år.  För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer av lärare genomförts och elever till lärarna har deltagit i enkätundersökningar. Totalt intervjuades fyra lärare som alla har arbetat med engelskundervisning i årskurserna 1 till 3 och 76 enkätsvar från elever samlades in. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys medan enkätsvaren analyserades utifrån en kvantitativ innehållsanalys. Analysen fördjupades genom anknytning till teori och tidigare forskning. Resultaten från studien visar en samstämmighet bland lärarna att man bör använda engelska så mycket som möjligt samt att svenska bör användas som ett verktyg för att stödja kommunikationen och inlärningen av engelska vilket överensstämmer med delar av den tidigare forskningen. Det framkommer dock skillnader mellan lärarna gällande hur mycket svenska och engelska de uppger att de använder samt i vilka situationer de använder svenska och engelska. Samtliga lärare har dock en uppfattning om att svenska behöver användas mer för lägre årskurser, då eleverna har en lägre kunskapsnivå, för att sedan gradvis öka användandet av engelska.  Studiens resultat visar även att de flesta elever vill använda både svenska och engelska. Vidare indikerar resultatet från enkätundersökningen att eleverna anser att de lär sig engelska bäst när de och läraren använder både svenska och engelska. Samtidigt begränsas implikationen av resultaten av urvalets storlek samt att trovärdigheten i vissa delar av intervjuerna är låg och att reliabilitet är låg i enkätundersökningen. Därför föreslås vidare forskning på området i en större skala. Det skulle också vara intressant att genomföra observationsundersökningar och intervjuer med elever för att få en djupare förståelse för problemområdet.

InledningVår studie fokuserar på hur lärare använder sig av talad engelska i undervisningen samt ivilken utsträckning. Läroplanen har utvecklats och en allt mer kommunikativ syn på lärandehar vuxit fram. Lärares undervisningssätt och hur de arbetar med muntlig språkinlärning är avstor vikt för att elever ska få möjlighet att utveckla sin muntliga förmåga i ämnet engelska. Vivill undersöka hur lärare arbetar för att stötta eleverna samt belysa vad som kan hindra demfrån att använda talad engelska.Studiens syfteVår studie fokuserar på i vilken utsträckning lärare använder sig av talad engelska ispråkundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Studien undersöker även vilka eventuella hinder som kan uppstå för att tala engelska iklassrummet.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativa metoder i form av observation och semi-struktureradintervju. Fenomenet studien undersöker är undervisning kring muntligakommunikationsfärdigheter inom ämnet engelska. Studien fokuserar på hermeneutik; att tolkarespondenternas svar i dess sociala kontext och få tillgång till deras upplevelser.ResultatStudiens resultat visar i vilken utsträckning lärare använder sig av muntlig engelska iengelskundervisningen samt hur de stöttar eleverna i utvecklingen av den muntliga förmågan.Resultat från observationerna och intervjuerna presenteras separat och sammanställs sedanparallellt under diskussion. Studien visar att det är upp till varje enskild lärare att avgöra ivilken utsträckning den muntliga undervisningen ska hållas på engelska. Majoriteten avlärarna i studien anser att det är viktigt att tala engelska i största möjliga mån och att deanvänder olika former av stöttning. Dock talar lärarna inte engelska i den omfattning som desjälva anser önskvärt. Faktorer som anses utgöra hinder för att tala engelska i undervisningenär bristande språkligt självförtroende, elevernas varierande kunskapsnivå samt tidsbrist.

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging. / <p>Engelska</p>

<p>Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av hur fyra lärare verksamma på högstadiet och gymnasiet arbetar och förhåller sig till målspråksanvändningen i ämnena engelska och spanska. Intentionen är att utifrån tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om språkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna och deras språkundervisning.</p><p>Den metod som valts för att besvara studiens syfte är dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes där samtliga lärare fick berätta om vilken uppfattning de har angående den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen, språkundervisningens innehåll samt betoningen av den muntliga kommunikationen på målspråket i styrdokumenten.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lärarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgår även en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala på målspråket har stor betydelse för samtliga lärare och är något alla fyra lärare strävar efter att förverkliga i sin undervisning. Grundtanken hos samtliga lärare är att övningarna skall vara utformade på ett sådant sätt att alla elever skall få möjligheten att tala på målspråket vid varje lektionstillfälle. När det gäller styrdokumenten och deras betoning av målspråksanvändning, visar resultaten på att de fyra lärarna är insatta i det som står i kursplanerna. Deras uppfattning angående denna betoning är positiv och samtliga lärare tycker att det är bra att den muntliga kommunikationen på målspråket i språkundervisningen understryks i styrdokumenten. I diskussionen kommenterar och diskuterar vi kring de resultat och slutsatser vi kommit fram till i vår undersökning utifrån teorin om mellanrummet.</p>