El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación. Dos de las conclusiones que se puede sacar son que los profesores son concientes de que su uso de lengua meta en clase ayuda a los alumnos aprender y que hay diferencias pero también mucho en común entre qué y cómo hacen los profesores de los dos países. / This study aims to research the experiences of modern language teaching of five teachers, three teaching English in Spain and two teaching Spanish in Sweden. More specifically this paper aims to investigate the conditions for modern language teaching, the strategies and thoughts the teachers have about their use of the target language and what the teachers say they do to make the pupils listen to and talk the target language in class. The material consists of one-hour interviews with the teachers and questionnaires to their students. The results show that there exist various factors that could benefit a successful language learning, the results also show that the teachers choose which language to use according to situation and that the teachers talk is the way the pupils mainly listen to the target language. In addition there are differences between how teachers in the two countries organize the conversation excercises. Two of the conclusions are that the teachers are aware that their use of the target language helps the students to learn and also that there are differences but also similarities among what and how the teachers are doing in class in the two countries.

Föreliggande studie undersöker metodiken i språkundervisningen. På så sätt vill jag tydliggöra undervisningsprocessen. Metodikämnet kan ses som ett redskap för att kunna utöva yrket och utan metodiken skulle språklärarna sakna den grundläggande yrkeskunskapen. Alexandersson&Morberg (1993) skriver att metodikämnets åliggande ligger i att i ord ge uttryck för den yrkeskunskap som en erfaren och reflekterande lärare har vävt in i sitt yrke, det vill säga, klarlägga läraryrkets tysta kunskap. Jag anser att det borde ligga i varje lärares intresse att skapa en så effektiv, nöjsam och lärorik undervisning som möjligt och ju fler metoder man har att tillgå desto större är chansen att uppfylla sådana krav. Därför ämnar jag att redogöra för olika språkmetoder som används eller har använts vid språkundervisning. För att se eventuella metoder som använts idag har jag använt mig av både en etnografisk och en fenomenologisk ansats. Genom observationer, videoinspelningar av fyra lektioner samt en intervju med en lärare har jag sökt svar på mina övergripande frågor: Hur reflekterar läraren omkring sin undervisning? Hur ser några metoder och övningar ut i den undersökta lärarens klassrum? Kan man se någon dominans av någon metod i lärarens undervisning? Då jag enbart gjort en fallstudie kan jag inte dra några generella slutsatser men jag kom fram till att det är den kommunikativa kompetensen som är i fokus i lärarens klassrum, i enighet med Lpo 94. Läraren låter eleverna träna mycket hörförståelse dels genom att läraren själv talar mycket, och dels genom bandinspelningar. Hon använder sig av mycket autentiskt material för att skapa ett meningsfullt lärande för eleverna. Det går inte att skönja någon renodlad metod i lärarens undervisning men kan man se kopplingar till flera olika metoder. En stor del av kommunikationen i klassrummet sker på målspråket vilket är kännetecknande för direktmetoden. Kopplingar kan även göras till functionalnotional approachmetoden, då läraren arbetar utifrån valda ämnesområden som kan vara intressanta för eleverna. Ur ämnesområdena skapar läraren sedan innehållet i form av fraser, glosor och grammatik som eleverna ska lära sig.

Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.

Dagens undervisning i tyskaToday’s teaching in GermanArbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk.En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen.Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor. Intervjuerna avses för att presentera en del av den aktuella bilden av dagens undervisning i ämnet tyska.Ur analysen av lärarnas intervjuer framgår att den aktuella forskningen motsvarar lärarnas uppfattningar ganska väl och att alla språklärare verkar använda sig av den didaktiken som modern forskning förespråkar. Lärarna hävdar att en varierad undervisning som utgår från läroplanen är viktigast för elevers språkutveckling. Viktigt också är att tala målspråket2 så ofta som möjligt på lektionen. Vidare upplever lärarna att grammatikundervisning och att tala språket anses vara svårast hos elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd försöker lärarna att stödja dem genom motivation och uppmuntran i form av individuella samtal men också genom att finna alternativa vägar till insikter samt att finna nya arbetssätt som stärker elevers självförtroende. Slutligen ser lärarna tvåspråkighet hos elever3 som en fördel eftersom sådana elever får en högre medvetenhet om språklig form och funktion i allmänhet och dessutom kan detta leda till väldigt intressanta diskussioner under lektionerna.I min diskussion har jag lyft fram Dysthes teori om elevers engagemang som en viktig framgångsfaktor för undervisning.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, moderna språk, målspråk, språkfärdigheter, språkinlärning, språkundervisning, tvåspråkighet, variation.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.

Lärare reflekterar ofta kring vilket språk av svenska och engelska som ska användas mest i engelskundervisningen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares val av språk i engelskundervisningen samt vad de ser för konsekvenser med att använda svenska respektive engelska under engelsklektionerna. Syftet är också att undersöka hur elever tänker kring språkvalet som lärare gör när de har engelska. I denna studie genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med lärare, verksamma eller har varit verksamma i engelska i årskurs 4–6, samt en enkät, utdelad som en survey till elever i årskurs 6 (12 år) och besvarades av 20 elever. Slutsatsen av denna studie visar att lärare vill använda den mängden engelska som är möjligt, men att svenskan behöver användas som ett hjälpmedel, främst till svaga elever i engelska. Konsekvenser med att använda engelskan visar enligt resultatet att svaga elever får svårigheter att förstå vad som ska göras under engelsklektioner. Konsekvenser med att använda svenskan blir enligt lärare att eleverna tappar en del engelska och att de inte får öva på sina språkliga strategier. Majoriteten av eleverna i studien har bekräftat att de är nöjda med lärares språkval på engelsklektionerna. Många elever föredrar också att både svenskan och engelskan används. / Teachers often reflect on which language of Swedish and English should be used mostly in English teaching. The purpose of this thesis is to investigate teachers' choice of language in English teaching and what they see as consequences of using Swedish and English respectively during English lessons. The purpose is also to investigate how students think about the language choice that teachers make when they have English. In this study, three semi-structured interviews were conducted with teachers working or have been working in English in grades 4–6, as well as a questionnaire, distributed as a survey to students in grade 6 (12 years old) and answered by 20 students. The conclusion of this study shows that teachers want to use as much English as possible, but that Swedish needs to be used as an aid, mainly for weak students in English. Consequences of using English shows according to the results that weak students have difficulties in understanding what to do during English lessons. According to teachers, negative consequences of using Swedish are that the students lose some English and that they do not get to practice their linguistic strategies. The majority of the students in the study have confirmed that they are satisfied with the teachers' choice of language in the English lessons. Many students also prefer that both Swedish and English are used.

I det här examensarbetet har en studie om elevers perspektiv på spanskundervisning och övningar för språkinlärning på högstadiet genomförts. Studien inkluderar 18 elevers svar på en enkät följt av fem fördjupande intervjuer. Resultaten indikerar att eleverna utsätts för en hög grad av läsövningar och grammatikövningar medan de identifierar att de lär sig bäst genom glosor och att lyssna. Input av spanska utanför klassrummet är låg och användningen av målspråket som arbetsspråk i klassrummet är inte alltid så hög som den skulle kunna vara. Slutsatsen är att den kontinuerliga användningen av visst material, eller läromedel, kan vara en bidragande del av de internationellt låga resultaten för svenska elever i spanska. Framtida forskning kan vara att fokusera på lärarens perspektiv på övningar och används i klassrummet. / In this study, an investigation about students’ perspective on Spanish teaching and exercises in compulsory school has been carried out. The study includes 18 students’ responses to a survey followed by five in-depth interviews. The results indicate that students are exposed to a high level of reading and grammar practice while they identify that they learn best thorough vocabulary and listening. Input of Spanish outside the classroom is low and the use of the target language as a working language in the classroom is not always as high as it could be. The conclusion is that the continuous use of certain teaching material can be a contributing factor to the internationally low results for Swedish students in Spanish. Future research may be to focus on the teacher´s perspective on exercises and their use in the classroom.

Abstract  This thesis deals with the linguistic concept of mediation. Although mediation is very common and oc- curs naturally in communication between people, there is no uniform international definition of this linguistic phenomenon. One of the aims of this thesis is to gain clarity about the term and three different definitions of mediation are presented in the theoretical part of the thesis. The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessing (CEFR) was published by the Council of Europe in 2001 and in the framework, mediation is presented as one of four linguistic activi- ties, alongside production, reception and interaction. In 2018, the CEFR was complemented by a com- panion volume, in which new descriptors for aspects of mediation are presented. The CEFR and the companion volume are documents that have a major influence on the design of curricula and syllabuses for foreign language education in many European countries, to some extent also in Sweden. Neverthe- less, mediation is deliberately omitted from Sweden's school legislation. The reason given for this is that it should be possible to hold lessons solely in the target language (Skolverket 2011b: 11). Transla- tion and interpreting, both aspects of mediation, should therefore not be taught in class. As shown in this thesis many aspects of mediation can however take place within a single language. The result of the text analysis of the Swedish school legislation for the subject German as a foreign language is that some mediation aspects are implemented in the Swedish school legislation, even if they are named differently.

Föreliggande studie har undersökt hur elever i årskurs 4 och 5 i den svenska grundskolan upplever användandet av svenska i undervisningen av engelska, samt hur användandet av svenska relaterar till eventuell foreign language anxietyhos eleverna. De forskningsfrågor som har besvarats är: 1) Hur upplever elever användandet av svenska i engelskundervisningen, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket? samt 2) Hur relaterar användandet av svenska i engelskundervisningen till elevernas foreign language anxiety, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket?Empiriskt material samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 elever i årskurs 4 och 5. Eleverna från varje klass grupperades i tre grupper med tre elever i varje grupp efter deras nivå av behärskning av engelska. Sociokulturell teori om lärande och barndomssociologi har utgjort de teoretiska grunderna för studien. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys, där centrala teman i elevernas intervjusvar analyserades. De viktigaste resultaten från undersökningen kretsar kring elevernas uppfattningar om det svenska språkets roll i undervisningen för deras förståelse och delaktighet, där den största delen av de intervjuade eleverna uppger hur de anser användandet av svenska är en förutsättning för både förståelse och delaktighet. De uppgav även att en undervisning som exkluderar svenska bidrar till svårigheter med att förstå lektionsinnehållet, vilket hindrar ett aktivt deltagande och en oro för att andra ska döma dem för deras svårigheter med att förstå. En mindre grupp elever med god behärskning skildrade emellertid hur de betraktar användandet av svenska som ett hinder för förståelse och deltagande, och att behovet av att ibland uttrycka sin förståelse på svenska kan utgöra en källa till oro. Implikationerna av resultatet kretsar kring vikten av att lärare är medvetna om konsekvenserna av sina didaktiska val, och de svårigheter som finns med att tillgodose individuella behov hos en elevgrupp när elevernas olika behov står i motsats till varandra. / The current study examines how pupils in the years 4 and 5 in Swedish compulsory school view the use of Swedish in the teaching of English, as well as how it relates to experiences of foreign language anxiety. The research questions we have aimed to answer are: 1) How do pupils experience the use of Swedish in the teaching of English, with regard to their proficiency in the target language? and 2) How does the use of Swedish in the teaching of English relate to foreign language anxiety with the students, with regard to their proficiency in the target language? Empirical data was collected with semi-structured focus group interviews with 18 pupils in the years 4 and 5 of the Swedish compulsory school. The respondents from each class were grouped in three groups of three pupils in each group, with regards to their proficiency in English. With socio-cultural theory of learning and sociology of childhood as the theoretical foundation, a thematic analysis was implemented on the collected empirical material, where central themes from the interviews were highlighted and analyzed. Important results from our study include how a large part of the interviewed pupils expressed a view of Swedish as a necessity for both their understanding and their active participation during classes. They also expressed how an education of English which excludes Swedish hinders their understanding of the lesson content, which in turn creates a barrier for participation and a risk of being negatively judged by others. A small group of pupils with greater proficiency did, however, express a view of how the use of Swedish could act as a hindrance for participation, and how the need to at times express their understanding in Swedish could be a source of anxiety. The implications of our results focus on the need for teachers to be mindful of the consequences of their didactical choices, and on the difficulties which can arise when trying to fulfill the individual needs of a group of pupils when their needs at times are incompatible.