Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historieläroböcker för grundskolans senare år. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läroböckerna redogör för makstrukturerna mellan män och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förståelse av det temporala sambandet (då, nu, sedan) kan utvecklas hos läsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen är uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd tråd i textbeskrivningarna som helhet. Förståelsen för det temporala sambandet underlättas bara i enstaka delar av lärobokstexterna då faktorer från Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet läroprocesser synliggörs. Lärobokstexterna i sin helhet bidrar dock inte till en vidare förståelse av det temporala sambandet / This essay examines how the gender perspective is visualised in history textbooks for the later years of primary schools. The purpose of this survey is to find out how textbooks describes the power structure between men and women and to examine the possibilities for how an understanding of the temporal connection (then, now and later) can develop for the reader, i.e. a developing process of history consciousness. The survey is built upon theories about history awareness and gender of historian Niklas Ammert (historical consciousness) and gender researcher Yvonne Hirdman (gender). The survey shows that the power structures between the genders are described in parts of the texts, but there is a main theme missing in the text description as a whole. The understanding for the temporal connection is made easier only in single parts of the textbooks due to factors from Niklas Ammerts categories for history consciousness is visualized. The textbook as a whole does not contribute to a further understanding of the temporal connection.

In contemporary educational settings, the importance of children's participation and influence is increasingly recognized, even during day-to-day activities such as lunchtime. This study investigates the intricate dynamics and strategies educators employ to promote such participation during these periods, framed within Michel Foucault's theory on power and knowledge. Recognizing lunchtime not merely as a break, but as a pivotal juncture for social interactions, self-expression, and autonomy, this study investigates the underlying power dynamics in these interactions. Data for this study was sourced from focus group interviews with educators, offering a profound qualitative understanding of their experiences and perceptions. Notably, the findings suggest an ongoing tension: while educators endeavour to strike a balance between encouraging individual expression and preserving group harmony, they often resort to subtle normalization tactics. It underscores the importance for educators to continually reflect upon and adapt their methods, emphasising the need to ensure children's voices are not merely heard but actively incorporated into the fabric of their daily routines. Additionally, the broader implications of this research touch upon the foundational principles of education, challenging the traditional paradigms and advocating for a more inclusive, participatory approach in all facets of children's school lives.

The deadly gun violence in Sweden has increased significantly since 2013 and is linked to organized crime. Södertälje is a city south of Stockholm that has been particularly affected by the deadly shootings and gang violence. This type of crimes brings a lot of media attention partly because of society’s safety but also because of people’s lack of experience in the field, which gives media the number one position to bring information. Further, this gives media the power to portray the gang crimes and the criminals in the way that pleases the population, which may tend to uphold discriminating stereotypes.   The purpose of the study is to analyze how Aftonbladet and Dagens Nyheter portray criminal networks in Södertälje. In addition, power relationships and discrimination have been clarified. The material consists of eight articles from Aftonbladet and eight from Dagens Nyheter. The method used is a historical discourse analysis that focuses on identifying power relationships. Analytical tools include analysis questions and two discourse strategies: designations and characterizations. The theoretical framework is postcolonialism, representation, the other and stereotypes.    The study results in three discursive themes, which are called: the impact of gang crime on Swedish society, efforts to counter gang crime and reasons for the development of gang crime. The results of the analysis suggest that gang criminals are depicted negatively. The personal attributes identified include murderous, vengeful, boundless and motivated. A unique result was that gang criminals are depicted as young. Furthermore, power structures can be partially confirmed by portraying gang criminals as inferior to the rest of the society. In addition, the study results in portrayal of individuals as foreign, which can maintain a structure of white as superior to black. / Det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige har sen 2013 ökat markant och kopplas samman med den grova organiserade brottsligheten. Södertälje är en stad söder om Stockholm som varit särskilt utsatt för skjutningar och gängrelaterade brott. Gängkriminalitet är ett ämne som fått stort medialt utrymme, dels grundat i att upprätthålla ett säkert samhälle men även för att människor generellt sett har låg erfarenhet inom ämnet och därmed får informationen genom media. Detta ger media makten att framställa gängkriminalitet och gängmedlemmar som passar befolkningen vilket kan bidra till ett upprätthållande av diskriminerande stereotyper.    Studiens syfte är att analysera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer kriminella nätverk i Södertälje. Dessutom har maktförhållanden och diskriminerande stereotyper tydliggjorts. Materialet består av åtta artiklar från Aftonbladet, samt åtta från Dagens Nyheter. Metoden som använts är en historisk diskursanalys som inriktar sig på att urskilja maktförhållanden. Analytiska verktyg består av analysfrågor samt två diskursiva strategier; benämningar och karaktäriseringar. Det teoretiska ramverket är postkolonialism, representationsteorin, den andre och stereotyper.    Studien resulterar i tre diskursiva teman, som benämns: påverkan av gängkriminalitet i det svenska samhället, insatser för att motverka gängkriminalitet samt orsaker till gängkriminalitetens utveckling. Resultatet av analysen tyder på att gängkriminella framställs negativt. De personliga attribut som identifierats är bland annat: mordisk, hämndlysten, gränslös och motiverad. Ett utpekande resultat var att de gängkriminella framställs som unga. Vidare kan maktstrukturer bekräftas till viss del genom att gängkriminella framställs som underlägsna resterande samhälle. Dessutom resulterar studien i en framställning av individerna som utländska vilket kan upprätthålla en struktur av vita som överordnade svarta.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vilka diskurser som synliggörs i förskollärares utsagor gällande lek och lärande i förskoleklassens verksamhet. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer, i vilka åtta förskollärare verksamma i sex olika förskoleklasser har deltagit. I resultatet lyfts trygghet som en förutsättning för lärande, samt att miljöns utformning och tillgång till material utgör betydelsefulla faktorer för lek och lärande. Vidare uttrycks leken som en mycket viktig aspekt för lärandet och att den därmed ska utgöra en stor del av förskoleklassverksamheten. Trots det visar resultatet stora skillnader i hur leken integreras i verksamheten, samt att diskurser som många gånger står i stor kontrast till varandra framträtt. För att söka förklaringar till att dessa skillnader existerar inom en och samma verksamhetsform har en teoretisk tolkningsram baserad på en Kritisk diskursanalys valts. I analysarbetet har, utöver intervjumaterialet, styrdokument samt beställningsunderlag för skolmaterial studerats i syfte att finna bidragande faktorer till rådande diskurser för att i nästa led analysera tänkbara konsekvenser i förhållande till den sociala praktiken. / The purpose of this study is to investigate which discourses are made visible in preschool teachers' statements regarding play and learning in the preschool class' activities. A qualitative study has been conducted with semi-structured interviews in which eight preschool teachers working in six different preschool classes have participated. In the result, security is emphasized as a prerequisite for learning. Furthermore, the result shows how the design of the environment and access to materials are important factors for play and learning. In addition, play is expressed as a very important part of learning and consequently should be a large part of preschool class activities. Despite this, the results show great differences in how play is integrated into activities, and how contrasting discourses often appear. In order to seek explanations of how these differences exist within the same operational form, a theoretical framework of interpretation based on a critical discourse analysis has been chosen. In addition to the interview material, regulatory documents and order documentation for school materials have been studied in order to find contributing factors to the prevailing discourses. This is performed prior to the analysis of possible consequences in relation to social practices.

<p>HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia. Det finns inget givet svar på vår forskningsfråga, utan resultatet visar snarare på motsatser och komplexitet. Vår utgångspunkt har varit att det inte finns något självklart rätt eller fel och inte heller en enda sanning. Dock är vår slutsats att de möjligheter som finns kan basera sig i att ta hänsyn till lokala förhållanden och maktstrukturer.</p>

HIV/Aids är ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika är särskilt drabbat och detta påverkar många olika delar av mänskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förståelse för hur maktstrukturer, utifrån fem rådgivares upplevelser, påverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förändring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska området för studien var södra Zambia. Det finns inget givet svar på vår forskningsfråga, utan resultatet visar snarare på motsatser och komplexitet. Vår utgångspunkt har varit att det inte finns något självklart rätt eller fel och inte heller en enda sanning. Dock är vår slutsats att de möjligheter som finns kan basera sig i att ta hänsyn till lokala förhållanden och maktstrukturer.

Den här uppsatsen utgår från hypotesen att även om de stora imperierna kom att falla sönder under efterkrigstidens decennium så kom det koloniala systemets maktstruktur att leva kvar genom den globala, kapitalistiska världsmarknaden; och detta har i sin tur påverkat den ekonomiska och politiska utvecklingen av Afrika i en negativ riktning. Den eurocentriska diskurs som konstruerar en verklighet där Väst uppfattas som ett ”facit” kom med andra ord inte att försvinna i samband med de koloniala imperiernas fall. Materialet som uppsatsen fokuserar på är framför allt artiklar publicerade i Journal of African History mellan år 2000 och 2010. Den här uppsatsen dra slutsatsen – här presenterad i breda drag – att det är väldigt få undersökningar som har problematiken kring det eurocentriska perspektivet på Afrikas historia som sin utgångspunkt. Författarna till de artiklar som analyseras strävar båda efter att kritisera en förlegad syn på Afrikas historia men då de inte är tillräckligt tydliga när det kommer till den eurocentriska diskursens inflytande över historieskrivningen så anser jag att de lämnar allt för många, viktiga frågor obesvarade. Det står dock klart att ”lösningen” på Afrikas många problem inte enbart kan bygga på västerländska modeller och västerländskt tänkande utan vi bör snarare försöka konstruera en historieskrivning som erkänner nödvändigheten av ett flertal diversifierade utgångspunkter och perspektiv på den globala ekonomin.

Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

I den här undersökningen redogör vi för tidigare forskning inom genusteori och olika aspekter som berör kvinnligt ledarskap på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka kvinnliga chefers upplevelse av möjligheter och begränsningar i sitt ledarskap inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. För att besvara syftet har följande frågeställningar ställts: “Hur upplever kvinnliga chefer sina möjligheter att leda inom organisationen i förhållande till manliga chefer?”, “Upplever kvinnliga chefer begränsningar i sitt ledarskap inom organisationen i förhållande till manliga chefer och i så fall på vilket sätt?”, “Hur stor inverkan anser de kvinnliga cheferna att organisationskulturen har på möjligheter och begränsningar i deras ledarskap?”, “Finns det några skillnader i de kvinnliga chefernas upplevelser inom den kvinnodominerade och den mansdominerade branschen?”. Vi kommer också att redogöra för maktstruktur, olika typer av könssegregering, resursfördelning, work-life balance, ledarskap, organisationskultur. Vi har riktat oss till kvinnliga chefer inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch och därav byggt vår undersökning utifrån vårt urval. Vi har samlat in upplevelser, berättelser och tankar från åtta kvinnliga chefer. Fyra av kvinnorna arbetar inom industrin som är en mansdominerad bransch. Resterande fyra kvinnor arbetar inom vården som är en kvinnodominerad bransch. Båda organisationerna finns inom den privata sektorn. Materialet användes senare för att uppnå undersökningens syfte och besvara de fyra frågeställningarna. Slutsatser vi kan dra är att det finns skillnader i upplevelserna hos kvinnliga chefer inom industrin och vården. Vi kan också dra en slutsats om att gamla normer och strukturer delvis finns kvar men att utvecklingen verkar fortsätta i en riktning mot en jämställd arbetsplats.

Sexual violence has long been portrayed as an inevitable side effect of warring. The phenomenon constitutes a complex dynamic of shifting power structures and arbitrary gender expectations. Conflict-related sexual violence operates within different social contexts where the female body becomes a battlefield where dominance and superiority are sought. The following paper is formulated as an interdisciplinary case study where a feminist framework and social constructivism are used to examine the multifaceted phenomenon of conflict-related sexual violence. The aim of the study has been to delve into underlying factors to its prevalence in the conflicts of Democratic Republic of Congo and Bosnia Herzegovina. Furthermore, the curtailed agency of women is elucidated when analyzing the repercussions of conflict-related sexual violence, which poses as the second question of the study. The result of the study reveals that the prevalence of sexual violence as a military strategy is not caused by single-issue factors, rather by interconnected elements such as patriarchal notions, power structures and gender normative behaviour. To conclude, the phenomenon has an extensive destructive capacity and affects several societal levels where the current study enhances previous research by its adoption of an interdisciplinary perspective that integrates the embedded practices of gender repression and military strategies.