Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad. En intervjuguide med öppna frågor kring upplevelser samt ett antal frågeområden att beröra användes. Insamlat material analyserades med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Arbetet med palliativ vård väcker känslor enligt flera av informanterna. Relationer till både patienter och anhöriga skapas vilket underlättas av en välfungerande kommunikation. Samarbetet med anhöriga såväl som med teamet i form av läkare och omvårdnadspersonal kan både underlätta och försvåra arbetet utifrån hur väl det fungerar. Klarhet i beslut från läkaren och egen erfarenhet gör det möjligt att vara väl förberedd att möta patienter som befinner sig i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta patienter i palliativt skede beror på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i samt möjligheterna till kommunikation. Erfarenhet och utbildning upplevs underlättande medan icke välfungerande samarbete med läkare eller anhöriga försvårar. / Background: Palliative patients exists in many healthcare environments. Palliative care is defined by WHO as an approach with emphasis on symptom relief and creating good quality of life for patients with life-threatening illness when curative treatment is no longer possible. Earlier studies on nurses’ experiences of working with palliative care in nursing homes shows that it’s a stimulating job while there are some difficulties in the nursing role. Aim: Illuminate nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage and the factors affecting their work with palliative care in nursing homes. What factors are perceived as facilitating or aggravating? Method: Qualitative semi-structured interviews with eight nurses working in nursing homes in the City of Malmö. An interview guide with open-ended questions about the experience and with a list of areas to address was used. Collected data was analyzed based on Graneheim and Lundmans (2004) qualitative content analysis. Results: Working with palliative care arouses emotions according to several of the nurses. Relationships with both patients and families are created which is facilitated by good communication. How well functioning the cooperation is with relatives as well as the team (physician and nursing home staff) can both facilitate and impede the job. Clear decisions from the physician and experience makes it possible to be well prepared to meet patients who are in the end of life. Conclusion: Nurses’ experience of meeting with patients in palliative stage depends on what stage of disease the patient is in and the possibility of communication. Experience and education is perceived as facilitating while non-functioning cooperation with physicians or family complicates the nursing care.

I föreliggande studie har Malmö stads arbete för att minska buller och dess effekter granskats genom semi-strukturerade intervjuer med fyra berörda aktörer. Syftet var att få en inblick i arbetsprocesserna kring bullerbekämpning hos de olika aktörerna. Detta för att ytterligare kunna belysa förbättringspunkter som skulle kunna optimera processerna vidare. En analys där arbetet delades in i olika kategorier gjordes därför för att identifiera eventuella brister, som sedan diskuterades. Med hjälp av ett antal teorier - Urban ecology theory, public choice theory, Hannigan's typologi, Habermas teori om kommunikation och rationalitet samt Danermarks samverkansteori - kunde kunskapsspridning och politiska strategier definieras som viktiga områden att utveckla i det framtida arbetet för ett mer hälsosamt och hållbart Malmö. / This study examines efforts to reduce noise in Malmö. Semi-structured interviews were carried out with representatives from municipal offices and The Swedish Transport Administration. The purpose of this study was to understand and critically analyze the work process involved in noise control and reduction. Through this, it was possible to identify areas for improvement and how to optimize future work to reduce noise. In the analysis efforts to combat noise pollution were categorized and based on this categorization deficiences where identified and then discussed. With the help of a number of theories - Urban ecology theory, public choice theory, Hannigan's typology, Habermas theory on communication and rationality, and Danermarks theory on collaboration - dissemination of knowledge and policies could be defined as key areas to emphasize in future efforts to reduce noise and promote a healthier and more sustainable Malmö.

This paper investigates the level of consciousness regarding to the diversity work in the municipalities of Malmö, Lund and Landskrona. The study focuses on persons in a middle management position connected to various spheres of activities in each municipality. A survey concerning each municipality's diversity plan, diversity work, recruiting process, education and knowledge was used to investigate the participants' consciousness. The survey poses similar questions regarding equality between the sexes to compare the results from each field. The paper presents an overview of the development of Sweden's labour market and society, and gives an account for the differences between immigrants and natives positions in the labour market. This is both to give an understanding for why it is the way it is today, and to position the paper's investigation and the results in relation to labour markets structures and the national work to integrate immigrants in the labour market. The results of the investigation show that there exists a degree of consciousness in the different municipalities concerning questions about diversity, but it is limited mostly to the quantitative perspective of diversity work, meanwhile consciousness regarding the internal qualitative diversity work appears to be low, which can have a negative impact on immigrants integration at both municipal level and the national level. / Uppsatsen syftar till att undersöka medvetenheten kring mångfaldsfrågor i Malmö, Lund och Landskrona kommun. De personer som deltar i undersökningen är mellanchefer från olika verksamhetsområden inom respektive kommun. För att undersöka respondenternas medvetenhet har de fått besvara en enkät som ställer frågor kring respektive kommuns mångfaldsplan, mångfaldsarbete, rekryteringsprocess, utbildning och kunskap. Ungefär samma frågor ställs om jämställdhetsarbetet i syfte att kunna jämföra resultaten angående mångfaldsarbetet med resultaten från jämställdhetsarbetet. Uppsatsen går också igenom Sveriges arbetsmarknads- och samhällsutveckling, samt redogör för det skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan invandrade personer och personer födda i Sverige. Detta är först och främst för att ge en bakgrund till varför arbetsmarknaden ser ut som den gör idag samtidigt som det också sätter uppsatsens undersökning i ett större sammanhang, då resultaten från undersökningen kommer att sättas i relation till arbetsmarknadens strukturer och det nationella integrationsarbetet. Undersökningens resultat visar på att det finns en viss medvetenhet om mångfaldsarbetet i kommunerna, men att det samtidigt främst gäller det kvantitativa arbetet, medan medvetenheten om det kvalitativa interna mångfaldsarbetet är låg vilket kan få negativa konsekvenser både för kommunernas integrationsarbete och för det nationella arbetsmarknadsintegrationsarbetet.

Detta examensarbete undersöker utformningen av bostadsgårdar på studentbostäder, med fokus på Basecamp studentbostäder i Malmö. Genom att kombinera teoretisk diskussion och praktisk gestaltning syftar arbetet till att optimera utemiljön på studentbostäder för att främja studenternas trivsel och gemenskap. Frågeställningarna inkluderar hur utomhusmiljön påverkar trivseln, och hur gestaltningen av bostadsgårdar kan främja gemenskapen. Metodologin innefattar platsanalys, gestaltningsförslag och jämförande analys. Resultatet inkluderar designförslag för Basecamp Malmös innergård, reflektioner kring social gemenskap, och en diskussion om utformningen av bostadsgården och dess inverkan på studenters välmående. / This thesis explores the design of courtyards in student housing, focusing on Basecamp student residences in Malmö. By integrating theoretical discourse and practical design, the aim is to optimize outdoor spaces in student accommodations to enhance student well-being and community. Research questions include how outdoor environments affect well-being and how courtyard design can foster community. Methodology involves site analysis, design proposals, and comparative analysis. Results comprise design proposals for the courtyard at Basecamp Malmö, reflections on social community, and a discussion on courtyard design and its impact on student welfare.

Malmö stad har antagit målet om en klimatneutral stad till år 2030 samtidigt som staden förväntas växa till en halv miljon invånare runt år 2050. I takt med att invånarantalet ökar behöver bättre och effektivare mobilitet uppnås. Användningen av bilen behöver minska för att följa denna omställning till effektivare och mer hållbar mobilitet.  Syftet med undersökningen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med att minska bilanvändandet samt hur utmaningar hanteras vid implementering av åtgärder för att minska bilanvändandet. Undersökningen utgår ifrån dokumentstudie som studerar Malmö stads övergripande styrdokument samt platsspecifika dokument för två stadsdelar i Malmö. Dokumentstudien kompletteras med kvalitativa intervjuer med planerare som har kunskap och erfarenhet av mobilitet och minskat bilanvändande i Malmö stad.  Undersökningen synliggör de hårda och mjuka åtgärder som Malmö stad konkret arbetar med. Den uppdagar även att de främsta verktygen för att hantera utmaningar är dialog och informationsspridning vid implementering av åtgärder för minskat bilanvändande. Det läggs även stor vikt på att kombinera hårda och mjuka åtgärder konsekvent för att uppnå en förändring mot hållbar mobilitet. Hur Malmö stad arbetar med att uppnå minskat bilanvändande samt hur utmaningar hanteras ses relevant utifrån perspektivet av kommunernas omställning mot hållbar mobilitet. Undersökningen visar att styrdokument och beslut som berör staden bör följa de målsättningar som sätts upp för att effektivt möjliggöra hållbar mobilitet och klimatneutralitet.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

In this thesis I study the relationship between Malmö Stad, a municipal government agency and external actors in a municipal based EU-project. The project in question is Food Loop System, a pilot project to the larger Cleantech TIPP project by Gate21, partially funded by the EU program Interreg ÖKS. The goal of this study is to establish whether the relationship between public and private or external actors in EU-projects can be considered democratic. Furthermore, the study seeks to bring in a new perspective on how projects can be considered democratic as previous studies have often focused on the relation between politics and public officials rather than external actors' influence on projects. In the thesis I do this by using Robert Dahl's ideal types for democracy and the use of a multilevel governance theory. Robert Dahl's theory is used to study the relationship between actors and the multilevel governance theory is used to establish if the project can be regarded as a type of multilevel governance and what effect that has on the democratic ideals. The study concludes that the relation between Malmö stad and external actors in the project Food Loop System can be considered democratic along with the project as a whole. Furthermore, the negative connotations of multilevel governance are not prevalent enough in the project as it fails to live up to most of the criteria required to be considered a type of multilevel governance, which means most criticism against multilevel governance can't be directed towards the project.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och skapa förståelse för hur Malmö stad arbetar med hållbar mobilitet, hur det implementeras samt vilka utmaningar som kan uppstå. Detta för att öka kunskapen hos planerare med flera som behandlar frågor om hållbar mobilitet. Undersökningens empiriska material grundas i en dokumentstudie där policy- och strategidokument studeras, samt en intervjustudie med kvalitativa intervjuer där fem tjänstepersoner från tre av Malmö stads förvaltningar. Med hjälp av Banisters (2008) fyra policyprinciper för hållbar mobilitet - teknologi, styrning av efterfrågan, utvecklande av markanvändning samt acceptans - och genom teorin om stigberoende analyseras Malmö stads arbete med hållbar mobilitet. Slutsatsen är att komplexiteten i begreppet hållbar mobilitet bidrar till olika tolkningar av vad begreppet innefattar, vilket i sin tur kan leda till otydliga policyer och strategier. Dessa utmaningar kan leda till trög beslutsfattning och långsam implementering av åtgärder, vilket förklaras av teorin om stigberoende. Vi beskriver detta som en rundgång då utmaningarna både påverkar och påverkas av varandra. För att bryta ett eventuellt stigberoende i Malmö stads organisation föreslår vi ett större mod att våga planera, besluta och testa olika åtgärder som främjar hållbar utveckling. Detta kan leda till att Malmö stad kan arbeta effektivt för en förändring från konventionell transportplanering till hållbar mobilitet. / The purpose of this bachelor thesis is to investigate and create an understanding of how the City of Malmö works with sustainable mobility, how it is implemented and what challenges may arise. This is to increase the knowledge of planners and others who deal with issues of sustainable mobility. The empirical material for the study is based on a document analysis of policy and strategy documents, as well as a qualitative interview study involving five och officials from three administrative departments of the City of Malmö. Using Banister's (2008) four policy principles for sustainable mobility - technology, demand management, land usedevelopment and acceptance - and the theory of path dependency, the City of Malmö's work on sustainable mobility is analyzed. The conclusion is that the complexity of the concept of sustainable mobility contributes to different interpretations of what the concept entails, which in turn can lead to unclear policies and strategies. These challenges can lead to slow decision-making and slow implementation of measures, as explained by the theory of path dependency. We describe this as a feedback loop, as the challenges both influence and are influenced by each other. To break the potential path dependence within the organization of the City of Malmö, we propose a more courageous approach to planning, decision-making, and testing various measures that promote sustainable development. This may enable the City of Malmö to effectively work towards a shift from conventional transportation planning to sustainable mobility.

Bristen på bostäder som tillgodoser Malmö stads förväntade befolkningsantal i kombination med ett ökat fokus på miljön och klimatet har resulterat i ett skifte i hur det planeras och utvecklas i våra städer. Förtätning har kommit att bli ett ideal samt en trend inom stadsutveckling och planering som anses tillgodose en ökad urbanisering i kombination med att möjliggöra för en mer hållbar stadsutveckling. I Malmö stads översiktsplan används förtätning som en av strategierna för att nå målet om en tät, grön och blandad stad.  Bellevuegården och södra Hyllie är två områden i Malmö som är framväxta under olika stadsplaneideal. Bellevuegården från miljonprogramseran med modernistisk planering som ideal respektive Hyllie som planerats och utvecklats i nutid när förtätning råder som ideal och trend. Genom dokumentstudier och intervjuer söker denna uppsats svar på hur Malmö stads förtätningsstrategier förekommer i två olika områden som är framväxta under olika ideal som ovan nämnda. Vidare syftar studien till att undersöka om förtätning är ett hållbart tillvägagångssätt och om det anses vara vägen att gå för vidare utveckling. Resultatet av studien visar att beroende på vilka ideal områden är framväxta under så skiljer sig strategierna för att förtäta i området. Olika perspektiv behöver vägas mot varandra för att utfallet ska bli så bra som möjligt. I redan befintliga och äldre områden som Bellevuegården är det stort fokus på att förhålla sig till den befintliga byggnationen och därmed behöva ta innergårdar och dylikt i anspråk för att kunna anpassa detta till dagens trender och problem. Syftet med förtätning i redan befintliga områden bör därmed vara att området ska kompletteras med funktioner och bostäder som anses saknas idag. Detta gör att aktörerna ställs inför utmaningar gällande bland annat att de boende i området inte ska påverkas negativt i form av högre levnadskostnader eller risken att området gentrifieras på grund av att området nu får bättre standard. I nyare områden som södra Hyllie är grunden likt en blank canvas och det byggs därmed med täta kvarter med plats för höga andelar invånare på mindre yta. Marken som tas i anspråk här är istället högkvalitativ jordbruksmark och något som anses behöva kompenseras med att utveckla klimatsmarta och klimatvänliga områden. / The lack of housing that meets Malmö city’s expected population, in combination with an increased focus on the environment and climate, has resulted in a shift in how our cities are planned and developed. Densification has become an ideal and a trend in urban development and planning which is considered to accommodate increased urbanization in combination with enabling sustainable urban development. In Malmö city's general plan, densification is used as one of the strategies to achieve the goal of a dense, green and mixed city. Bellevuegården and southern Hyllie are two areas in Malmö that have emerged under different urban planning ideals. Bellevuegården from the million program era with modernist planning as ideal and Hyllie as planned and developed in the present with densification prevails as ideal and trend. Through document studies and interviews, this study seeks to understand how Malmö city’s densification strategies occur in the two different areas with different prerequisites, meaning that they have emerged under different ideals as previously mentioned. Furthermore, the study aims to investigate whether it is considered the way to go or not.  The results of the study show that depending on under which ideal areas have emerged, the strategies for densification in the area differ. Different perspectives need to be weighed against each other in order for the outcome to be as good as possible. In already established and older areas such as Bellevuegården, there is a great emphasis on relating to the existing architecture, thus having to utilize courtyards and the like in order to be able to adapt to today’s trends and challenges. This means that the actors are faced with challenges regarding partly the residents of the area in order not to affect them negatively in the form of higher living costs or the risk of the area being gentrified, but also because the aim is for the area to be supplemented with functions and housing that are considered lacking today. In newer areas such as southern Hyllie, the foundation is like a blank canvas and it is therefore built with dense blocks with room for high proportions of residents on a smaller surface area. The land that is used here is instead high-quality agricultural land and something that is considered to need to be compensated for by developing climate-smart and climate-friendly areas.