Det pågår en demografisk förändring i Malmö stad. Inom 10 år beräknas antalet äldre i kommunen att öka med cirka 10 000 personer. Med anledning av detta syftar denna jämförande fallstudie att undersöka hur kommunen förhåller sig till den äldre befolkningsgruppen i den fysiska planeringen genom antagandet av ett äldreperspektiv. Uppsatsen ska undersöka och redogöra för vilka behov äldre personer har i stadens fysiska utformning, hur kommunens äldreperspektiv ser ut i dagens fysiska planering samt hur kommunen kan bli mer äldrevänlig. Här används teorier kring åldrandet, WHO:s äldrevänliga stad och hälsofrämjande planering för att analysera strategiska planeringsdokument och kommunens förhållningssätt till äldres behov i stadens fysiska utformning. Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en jämförande fallstudie mellan Sveriges tre största kommuner till befolkningsantal; Stockholm stad, Göteborg stad och Malmö stad. De behov som äldre har i staden präglas av tillgänglighet, säkra övergångsställen, trygghet, promenadstråk, grönområden, tillgängliga bostäder, sittplatser, tillgång till service och sociala mötesplatser. Man vill som äldre också ha ett större inflytande över den fysiska miljön. Äldreperspektivet bör härstamma direkt från äldre genom dialog, intervjuer, enkätstudier och statistik. Det innebär att äldreperspektivet kan ta sig i uttryck olika beroende på plats och är lokalt förankrat. Därav går det att se att Malmö stad har ett äldreperspektiv i fysisk planering vad gäller boende, då man i samband med boendeaspekterna vänt sig direkt till äldre i staden. Detta har man däremot inte gjort vad gäller utomhusmiljöer och byggnader, transport eller sociala mötesplatser vilket gör att Malmö stads äldreperspektiv har brister. Malmö stad kan bli mer äldrevänlig genom att bli medlemmar i WHO:s äldrevänliga stad, något som Malmö stad åtog sig att göra 2019. Processen har dock förhalats på grund av en politisk oenighet. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stad behöver föra aktiva dialoger med äldre vad gäller den fysiska miljön. Det innebär också att äldrefrågor lyfts på förvaltningsövergripande nivå som kräver en tvärsektoriell samverkan för att belysa äldrefrågor även i rumsliga miljöer. Ett medlemskap i WHO:s äldrevänliga stad innebär att Malmö stads äldreperspektiv stärks och anpassas efter stadens egna förutsättningar. Nyckelord: Äldreperspektiv, seniorperspektiv, äldrevänlig stad, fysisk planering, Malmöstad, tillgänglighet / There is an ongoing demographic change in the municipality of Malmö. Within 10 years, the number of elderly people in the municipality is estimated to increase by around 10 000 people. Due to this, this comparative case study aims to investigate how the municipality relates to the elderly population in spatial planning through the adoption of an elderly perspective. The essay will examine and explain the needs of elderly people in spatial planning, how the municipality´s elderly perspective looks in spatial planning and how the municipality can become more age-friendly. Theories of ageing, WHO:s framework for creating age-friendly cities and health-promoting planning are used to analyse strategic planning documents and the municipality’s approach to the needs of the elderly in the elderly in the spatial planning. The study is based on empirical material collected through a comparative case study between Sweden ́s three largest municipalities in terms of population; Stockholm, Gothenburg and Malmö. The needs of elderly people in spatial planning are characterised by accessibility, safe road crossings, security, accessible walkingpaths, green areas, accessible housing, places to sit, access to services and places for social connection, as well as a wish for greater influence over the physical environment. The elderly perspective should originate directly from the elderly through dialogue, interviews, survey studies and statistics. Wherefore the elderly perspective can express itself differently depending on location, and is locally anchored. Malmö has an elderly perspective in spatial planning with regard to housing, as Malmö has turned directly to the elderly in the city with the housing aspects. However, this has not been done with regard to outdoor environmentsand buildings, transport or social meeting places, which results in a deficient elderlyperspective. Malmö can become more age-friendly by becoming a member of WHO:s network for Age-friendly Cities, something that the municipality committed to do in 2019. However, the process has been delayed due to a political disagreement. Membership in the network means that the municipality needs to conduct active dialogues with the elderly regarding the physical environment. It also means that elderly issues are raised at an administration-wide level, which requires a cross-sector collaboration to shed light on elderly issues in the spatial environment as well. The membership means that the elderly perspective is strengthened and adapted to Malmö municipalities own conditions. Keywords: Elderly perspective, senior perspective, age-friendly cities and communities,physical planning, Malmö city, accessibility

This study examines cinematic storytelling by looking at screenshots from episode three of the tv-series The Last of Us (2023). The purpose is to illustrate how scenography in the chosen material can represent meaningful concepts about the main character's identity and statues. The study examines how scenography in the character Bill's home can be seen as identity markers based on Pierre Bourdieu's capital theory. The study further uses Petter Skult to contextualize the world and zombie genre in which the tv-series takes place. Through a qualitative visual analysis the screenshots are described and analyzed in relation to Bourdieu's ideas about economic and cultural capital. The results suggest that Bill's status has increased both in terms of economic and cultural capital in the context of a unraveling zombie apocalypse. Scenography in Bill’s home further suggests his contradictive identity as both tough survivalist and cultural connoisseur. His home in an idyllic small-town neighborhood further suggests his identity as a symbol for American patriotism. The result is lastly followed by a discussion about class and xenophobia. / This media production is a fictional marketing campaign for the city of Malmö which uses visual communication with the aim to encourage young people to send in citizen proposals.

The purpose of this study is to examine in which way power structures are played out in the 2022 movie The Menu (2022). Five categories of scenes with the main focus on the main character have been selected to be analyzed through a narrative movie analysis with focus on intersectionality regarding class and gender in relation to the theory of the final girl. Every scene is to be explained and then, together with the main narrative, analyzed through theories of marxism, Bourdieu’s capital theory and Clover’s final girl in focus.   The study concludes that the power structures of class and gender is played out through the main character by her using her looks as a beautiful and young woman as well as her working class background in the service industry as an escort to her advantage in getting to know the male antagonist. By doing so she can, unlike the other guests which are all upper class, escape the safe death they all face. / The purpose of this media production is to be used as a base for discussion during seminars regarding honor related violence and oppression. The mateiral is the be used during education for proffesionals in the field of social work.

The purpose of this study is to analyze and seek for a possible meaning and suggestion behind the soundscape in the first episode of True Detectives fourth season; Night Country. Four individual elements have been selected for deeper analysis and based upon those, six scenes where those elements are present were selected for the study. Each auditory element that was selected was then analyzed  in depth looking at the more technical aspects of identifying and categorizing sound but also how it impacts the audience on an emotional and narrative level to explore, not only how the soundscape is established early on, but what effects this has on the viewers expectations and predictions for how the narrative could unfold.  The results of this study points towards there being, for the first time in the series history, something paranormal happening in the world of the characters. Despite there being hints and suggestions that paranormal activity is part of the cinematic world of True Detective in the past, this has never been the case once the mysteries unfold but the soundscape in Night Country, as early as episode one, and the results of this study suggests that this is about to change. / The purpose of this media production is to be used as a base for discussion during seminars regarding honor related violence and oppression. The mateiral is the be used during education for proffesionals in the field of social work.

This study aims to understand the importance of prerequisites for collaboration between public/political agencies with the help of literature about the concept of collaborative governance. The choice of using collaborative governance is based on the fact that the concept has not been applied to collaboration between the public/political actors before. This paper has the Swedish project Stop the shooting (Sluta skjut) as an example to understand the importance of prerequisites for collaboration between the Police, Probation Service, and Malmö municipality. With the help of this project, I will try to understand some of the promoting and hindering factors for collaboration in the studied project. To ascertain the prerequisites, I study will be interviewing representatives from the three mentioned actors.  To study the importance of prerequisites I used Ansell & Gash's (2008) theory about starting conditions which includes three prerequisites that according to them can make or break any collaboration process. These prerequisites are power-resource balance, incentives for participation, and prehistory of collaboration. In addition, to examine how much these prerequisites mean for collaboration, I will also see if any prerequisites are of importance that Ansell & Gash (2008) do not mention. The result of the study concludes that Ansell & Gash's (2008) starting conditions are of big importance for a successful collaboration process and were of importance for deeming ‘Sluta skjut’ as a successful project. The conclusion of the study shows that there are two more important prerequisites in addition to Ansell & Gash (2008) that all actors should aim to fulfill before collaborating, these are the time aspects regarding implementation and understanding of the different logics for each actor.

The study, from a prosumer perspective, has examined the activities of parents on Facebook, as well as how the City of Malmö can proactively work to prevent trust crises and the spread of rumors. Using method triangulation, the study was conducted through five qualitative individual interviews, a focus group and a document analysis of Malmö city's communication policy. The results presented in the study highlight the need for mutual relationship building to meet the communication and information needs of parents in today's digital landscape. The study concludes that for the City of Malmö to meet people's needs and expectations, there is a requirement for adaptation and adjustment to both digital and societal developments. Likewise, it is necessary for parents to adapt and change within the modern era. / Studien har, utifrån ett prosumentperspektiv, undersökt vårdnadshavares aktiviteter på Facebook, samt hur Malmö stad kan arbeta förebyggande för att förhindra förtroendekriser samt ryktesspridning. Studien har med hjälp av metodtriangulering utförts genom fem kvalitativa individuella intervjuer, en fokusgrupp och en dokumentanalys av Malmö stads kommunikationspolicy. Resultatet som presenteras i studien är behovet av ömsesidigt relationsskapande för att tillgodose vårdnadshavares kommunikations- och informationsbehov i dagens digitala landskap. Studiens slutsats är, för att Malmö stad ska kunna möta människors behov och förväntningar krävs en förändring och anpassning till såväl den digitala utvecklingen som den samhälleliga utvecklingen. Likaså är det nödvändigt för vårdnadshavare att anpassa sig till och förändra sig i takt med den moderna eran.

The purpose of this essay is to examine how human rights are implemented in a municipal context. The essay is based on a case study of the City of Malmö and analyzes the work of the city office, the high school and adult education administration and the service administration in incorporating the city’s human rights policy into their respective operations. To analyze the administrations’ work with human rights, central concepts from neo-institutionalism, Lennart Lundquist’s three aspects for successful implementation and Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats have been applied to the collected material. The collected material mostly consists of regulatory documents such as budget and operational plans, publications from SKR, public documents and previous research and literature on human rights in public administration. In addition, five interviews with civil servants from the various administrations have been conducted. The results show that the committees’ budgets contain political guidelines which are then concretized into focus goals and evaluated using indicators. The goals are specified in relation to indicators that make out an increase compared to previous years. Based on municipal council goals and goals set for the operation, the administrations make various contributions in the form of activities. Based on the interviews it emerged that there was a lack of understanding about how to work rights-based. At the same time, the human rights work was prioritized. With that in mind, my conclusion is that there is a certain inertia within the administrations. Due to reasons such as high workload and a lack of resources the human rights policy has not been able to be fully implemented in the investigated administrations, which reasonably indicates that a de-coupling from higher to lower levels of governance has occurred. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man i en kommunal kontext implementerar mänskliga rättigheter. Uppsatsen baseras på en enfallsstudie av Malmö stad och analyserar stadskontoret, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och serviceförvaltningens arbete med att införliva stadens policy för mänskliga rättigheter i sina respektive verksamheter. För att analysera förvaltningarnas arbete med mänskliga rättigheter har centrala begrepp från nyinstitutionalismen, Lennart Lundquists tre aspekter för lyckad implementering och Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater applicerats på det insamlade materialet. Det insamlade materialet består till största del av styrdokument såsom budget- och verksamhetsplaner, publikationer från SKR, offentliga dokument samt tidigare forskning och litteratur om mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning. Till detta har fem intervjuer med tjänstepersoner från de olika förvaltningarna genomförts. Resultatet visar att nämndernas budgetar innehåller politiska riktlinjer som sedan konkretiseras i inriktningsmål och utvärderas med hjälp av indikatorer. Målen specificeras i förhållande till indikatorer som handlar om en ökning jämfört med tidigare år. Utifrån kommunfullmäktigemål och mål satta för verksamheten gör förvaltningarna olika insatser i form av aktiviteter. Utifrån intervjuerna framkom att det fanns en avsaknad för förståelse kring hur man arbetar rättighetsbaserat. Samtidigt prioriterades MR-arbetet. Mot bakgrund av detta är min slutsats att det finns en viss tröghet inom förvaltningarna. På grund av anledningar såsom hög arbetsbelastning och en avsaknad av resurser har inte policyn för mänskliga rättigheter kunnat implementeras fullt ut i de undersökta verksamheterna, vilket någorlunda tyder på att en särkoppling från högre till lägre styrningsnivåer skett.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots