I Sverige är retention, alltså kvarhållandet av anställda, relativt outforskat. Därför är syftet medstudien att undersöka vilka faktorer i arbetet som bidrar till att individer väljer att stanna kvar hossamma arbetsgivare under en längre tid. Studien syftar även till att bidra till en djupare förståelseför vad som motiverar anställda i det dagliga arbetet. För att kunna förverkliga syftet har vi använten kvalitativ metod och intervjuat sex tjänstemän från olika företag som alla vid intervjutillfälletvarit anställda i minst sju år hos sin arbetsgivare. Resultatet analyserades med hjälp av en tematiskanalysmetod samt teorier och tidigare forskning. Den tematiska analysen innebär att studiensresultat har analyserats efter de faktorer vi valt att grunda frågeställningarna på; lärande ochutvecklingsmöjligheter, socialt stöd, work-life balance och lönenivå.Resultatet visar att respondenterna upplever att vad som bidrar till retention och vad som motiverardem i arbetet varierar. Vilken faktor som upplevs som mest motiverande skiftar beroende påexempelvis anställningstid och förändringar i privatlivet. Vidare visar resultatet att samtligafaktorer ständigt är av betydelse för respondenternas motivation och retention, däremot i varierandeomfattning över tid.Nyckelord: retention, motivation, medarbetarperspektiv, tjänstemän

In an organization, there is a high requirement for internal communication to function flawlessly. In addition, effective internal communication gives all employees and managers the opportunity to communicate with each other and create a sense of belonging. Especially when not all employees work in the same building. The purpose of the study is to investigate how the intranet works at Gävle Energi from an employee perspective. What do employees have to say about what could be changed and improved regarding the intranet. Focus groups were chosen as the interview method. We chose to do a thematic content analysis to identify patterns in the participants’ responses. The most important results that emerged in the study are that the intranet should be accessed via a app on the mobile phone, and that the employees want a more personal intranet, since the employees want to be able to choose for themselves how their home page looks based on their own needs and desires. In addition, the employees felt that they received good and useful information from the organization via the intranet and that the intranet generally gave a sense of belonging, especially during these times of Covid-19.

Hälsofrämjande insatser och friskvård har varit en central del av det svenska arbetsmiljöarbetet sedan1990-talet. Trots detta råder en viss osäkerhet kring hur organisationer bör arbeta med detta för attuppnå de positiva effekter som följer lyckade hälso- och friskvårdssatsningar. För att organisationerska kunna stötta och förbättra medarbetarnas hälsa där behoven är som störst och nå så många sommöjligt, behövs ett ökat vetenskapligt underlag från det perspektiv där insatserna faktiskt sker -medarbetarperspektivet. Med bakgrund i detta har föreliggande kvalitativa studie tagit form. Genomtolv intervjuer har medarbetares tankar, erfarenheter och upplevelser av friskvård samlats in. Urresultaten framkom att friskvård är ett vitt begrepp som innefattar olika aspekter för olikamedarbetare. Därmed finns det flera områden som arbetsgivare bör fokusera på för att främjautvecklingen av en hälsosam arbetsplats. Dessutom identifierades motivationsfaktorer och hinder tilldeltagande i friskvårdsaktiviteter, vilka framträdde på såväl individuell- som organisatorisk nivå. Föratt lyckas med friskvårdssatsningar antyder studien att det är viktigt att sänka tröskeln till deltagande,fokusera på att utveckla ett mer accepterande, motiverande och hälsofrämjande ledarskap, utbildasåväl chefer som medarbetare om hälsa, friskvård och dess effekter på olika nivåer samt att varieraaktiviteterna för att inkludera fler hälsoområden. Sammantaget påvisade denna studie att friskvårdoch hälsofrämjande insatser har positiva effekter på såväl individer, som arbetsgrupper ochverksamheter i stort.

Prestationsmätning används inom organisationer för att bland annat utvärdera, förbättra, motivera och styra organisationer i önskad riktning. Med New Public Management reformer ökades fokuset på att styra och mäta resultat mer effektivt inom den offentliga sektorn. Det ledde till en högre arbetsintensitet och ökad stressnivå för medarbetarna. Den större delen av tidigare forskningen inom prestationsledning och prestationsmätning är baserat på normala förhållanden. En krissituation sätter däremot organisationer på prov och de behöver anpassa sig för att kunna hantera krisen. När organisationer sätts på prov och behöver strukturera om för att hantera en kris förändras även förutsättningarna för att mäta prestationer. För att undersöka hur prestationsmätning används i krissituationer har en kvalitativ forskningsmetod använts för att få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Data är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare, som arbetar inom sjukvården och på sjukhus. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ett konceptuellt analysverktyg som är uppdelad i tre teman: utvärdering, prestationsmätningens form och motivation. Studiens resultat styrker dels den tidigare forskning men bidrar även med nya insikter. Studien visade att prestationsmätning påverkas av krissituationer på grund av tidsbrist då de formella prestationsmätningsaktiviteterna i de flesta fall har behövts prioriteras bort. De informella aktiviteterna har å andra sidan fått mer utrymme och bidragit till en mer informell och möjliggörande styrning inom organisationer. Utvärderingen baseras främst på subjektiva värden, observationer och rykten vilket medarbetarna har blandande upplevelser om huruvida rättvis bedömning cheferna kan göra. Studien har även visat att medarbetarna motiveras av prestationsmätningen när den är kopplad till incitament som högre lön och individuella utvecklingsmål. Däremot finns det inte tillräckligt med resurser för att fokusera på sina mål. / Performance measurements or appraisals are used within organizations to, among other things, evaluate, improve, motivate, and steer organizations in the desired direction. New Public Management reforms initiated an emphasis on managing and measuring results more efficiently in the public sector. This caused a higher work intensity and increased employee stress levels. Most of the previous research in performance management and performance measurement are based on normal conditions. A crisis puts organizations to the test, and they need to adapt to be able to deal with the crisis. When organizations are put to the test and need to restructure to deal with a crisis, the conditions for measuring performance also change. To examine how performance measurements are used in a crisis, a qualitative research method has been used to gain a deeper understanding of employees' experiences. Data has been collected through semi-structured interviews with ten employees, who work in healthcare and hospitals. The collected empirical data has been analysed using a conceptual analysis tool that is divided into three themes: evaluation, the form of the performance measurement and motivation. The results of the study partly strengthen previous research but also contribute to new insights. The study showed that performance measurement is affected by crises, due to a lack of time, formal performance measurement activities have in most cases been prioritized away. The informal activities have on the other hand been given more space and contributed to more informal and enabling control within organizations. Evaluations are mainly based on subjective values, observations, and rumours, which the employees have mixed experiences about whether a manager can make a fair assessment. This research paper has also shown that employees are motivated by performance measurements when they are linked to incentives such as higher salaries and individual development goals, but on the other hand, there are not enough resources to focus on their goals.

Titel: LEDARSKAPSBETEENDEN INOM FASTIGHETSMÄKLARBRANSCHEN  - Ur ett medarbetarperspektiv   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi  Författare: Nathalie Edenborg & Maja Roberg  Handledare: Emilia Kvarnström  Datum: Juni 2022  Syfte: Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur en fastighetsmäklare resonerar om målvägsteorins ledarskapsbeteenden. Vidare är syftet att undersöka om fastighetsmäklare anser att målvägsteorin är användbar inom fastighetsmäklarbranschen.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med 10 semistrukturerade intervjuer och fyra mer djupgående intervjuer. Respondenterna är aktiva fastighetsmäklare med olika arbetserfarenhet och intervjuerna utfördes genom fysiska möten.  Empiri: I den empiriska delen presenteras en sammanställning av intervjusvaren som vi ansåg hade mest relevans till målvägsteorin.  Resultat & Slutsats: Det finns flertalet infallsvinklar som är av betydelse när det kommer till vilket ledarskapsbeteenden en fastighetsmäklare föredrar. Dessa är medarbetarnas egenskaper, hur självgående en fastighetsmäklare är, arbetserfarenhet inom branschen och hur stort eget ansvar en mäklare har. Däremot har det framkommit att målvägsteorin är en anpassningsbar teori inom fastighetsmäklarbranschen. Examensarbetets bidrag: Med denna studie hoppas vi att ledare inom fastighetsmäklarbranschen ska kunna få vägledning genom en ökad förståelsen om hur de kan utföra sitt ledarskap enligt målvägsteorins ledarskapsbeteenden, inom fastighetsmäklarbranschen. Genom den ökade förståelsen önskar vi kunna ge ledare tillvägagångsätt att utveckla och anpassa sin verksamhet efter medarbetarnas uppfattning om ledarskap inom branschen.  Förslag för fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att inkludera ledare i samma område och jämföra hur vardera part resonerar kring ledarskapsbeteenden inom fastighetsmäklarbranschen.  Nyckelord: Målvägsteorin, Vägledande ledarskapsbeteende, Stödjande ledarskapsbeteende, Deltagande ledarskapsbeteende, Prestationsinriktat ledarskapsbeteende, Fastighetsmäklarbranschen, Medarbetarperspektiv.

Omorganiseringar sker ofta när organisationer stöter på motgång och därför är tvungna att göra någon form av förändring. Det saknas i dagsläget forskning hur en förändring uppfattas ur en medarbetsarutgångspunkt. Denna studie har utförts vid SCA Timber ABs fem markandsavdelningar och syftet med denna studiehar varit att ge en multidimensionell bild av en förändringsledning ur ett medarbetar- och ledningsperspektiv samt att ta reda på hur de kan kontrasteras. De teorier som har använts har verkat som en grund för, och har väglett analysen. Studien har varit av kvalitativ typ och den metod som har använts bygger på en narrativ ansats. Affärscheferna har visat sig vara nästan helt nöjda med hur de arbetar i dagsläget, medan affärsassistenterna har en del önskemål gällande oönskade arbetsmoment. Det är bland annat önskvärt med en bättre introduktion för nyanställda. Vidare har det visat sig att ett par affärsassistenter har nämnt att det vore önskvärt med en person som kan verka som coach för affärsassistenterna och hjälpa dem i det dagliga arbetet. Två av affärscheferna har nämnt att de skulle önska att det fanns två olika profiler av affärsassistenter. Kontraster som har identifierats i denna studie är bland annat att affärsassistenterna har kommit med mer konkreta förbättringsförslag, medan affärscheferna istället har nämnt mer omfattande förbättringsförslag. Det har i denna studie visat sig att medarbetare troligtvis är mer positiva till förändringar än vad som förväntas. Det är därför viktigt att ledningen vågar prata med medarbetarna för att få höra deras tanker och åsikter innan eventuella förändringar. I denna studie var affärsassistenterna dock medvetna om att de inte riskerade att bli uppsagda. Det skulle därför vara av intresse att vidare se på en förändring av en högre grad än i denna studie då risken finns att ett förändringsmotstånd då skulle kunna identifieras. / Reorganizations are common when organizations face adversities and therefore have to make some sort of change. There is a lack of research regarding how change is perceived from an employee perspective. This study has been carried out at SCA Timber's five marketing departments and the aim has been to provide a multi-dimensional view of a change management from an employee and a leader perspective and to see how they can be contrasted. The theories used have served as a basis for, and has guided the analysis. This study has been of a qualitative type and a narrative method has been used. The empirical material has been collected through interviews and conversations. It has shown that the business managers more or less are pleased with their ways of working, but that the business assistants have some desires regarding improvements. They wish that there would be abetter introduction for new employees. Something a couple of business assistants have mentioned is that they would like to have a person working as a coach for the business assistants and help them with everyday work. Two of the business managers have mentioned that they would wish that there were two types of business assistant roles. One of the contrasts identified in this study is that the business assistants have had more concrete suggestions regarding improvements while the business managers have suggested more comprehensive improvements. It has been shown in this study that employees probablyaremore positive to changes than expected. It is therefore important that the management dares to talk to the employees so that they will get to hear their thoughts and opinions before possible changes. In this study the business assistants knew that no downsizing would be done, and it may also have affected their positive attitude towardsa possible change. It would therefore be of interest to see how employees would react if they knew that a change could mean that they would lose their jobs, since it could also mean that the risk of a negative attitude towards a change could be higher.

Ledarskap och de egenskaper som hör till har beforskats från slutet av 1800-talet och uppfattningen har gått från att egenskaper ansetts vara nedärvda till att de snarare finns i en specifik kontext. Fokusområdet för uppsatsen har varit den svenska grundskolan och den har utförts genom en undersökande och analytisk intervjustudie med syfte att ur ett medarbetarperspektiv ta reda på vilka ledaregenskaper rektorer bör ha. Resultatet har uppnåtts genom en induktiv ansats och en kvalitativ metod där åtta personer med olika yrkestitlar har intervjuats, samtliga arbetar inom den svenska grundskolan. Från intervjuerna gick det att se en samsyn gällande vilka egenskaper de anställda anser att en rektor bör ha, dessa är: tydlig, kommunikativ, lyhörd och beslutsfattande. Egenskaperna fungerar som en “fyrenighet” där de agerar gemensamt och måste förekomma tillsammans. Existerar en egenskap själv, utan samhörighet av någon eller flera av de andra, så kan den egenskapen istället anses bli negativ. Det empiriska resultatet diskuteras tillsammans med teorier om organisationskulturer.

Sammanfattning En utmaning för många kommuner i dagens digitala samhälle är att skapa effektiva och samhällsnyttiga e-tjänster för medborgare. Dessa e-tjänster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men också bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen. För att åstadkomma denna utveckling av e-tjänster kan ett processorienterat arbetssätt användas. Processorientering innebär att man upprättar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering där man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sätter in dem i ett samband för att i slutändan kunna få ut ett högre värde och bättre service för medborgaren. Att verksamhetsutveckla och att tänka i processer är inget nytt men att automatisera detta tänk kan vara en utmaning för många kommuner, en utmaning som skall resultera i kompetenta e-tjänster. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ studie där syftet är att kartlägga betydande konsekvenser av att en kommun använder sig av processorienterad e-tjänsteutveckling. Vi har genom en fallstudie intervjuat ett flertal medarbetare på en kommun för att få fram dessa konsekvenser. Perspektiven som har studerats är hur den interna verksamheten påverkas som helhet och hur dess medarbetare berörs. Tillsammans med den empiriska basen (i form av fallstudie, intervjuer och dokumentstudier) återfinns även en teoretisk referensram som vi knutit an till och därmed kunnat komma fram till en slutsats. Kommunen som har studerats bedriver sin processorientering genom att arbeta efter en viss metodik som innebär att processmodellörer och representanter från olika förvaltningar möts i workshopsbaserade sittningar. Deras uppgift är att tillsammans ta fram verksamhetens och medborgarnas krav och behov som sedan skall resultera i stringenta och digitaliserade processer. I och med denna metodik har många konsekvenser kunnat identifieras. Huvudsakliga vinster som kan uppstå när man sätter verksamhet och medarbetare i fokus är dels att man långsiktigare kan få en mer flexibel och slagkraftigare verksamhet som både förbättrar arbetsmetoder och ökar delaktighet hos medarbetare. I slutändan skall medarbetarna själva utveckla sin verksamhet och därmed kan man enklare påverka sin egen arbetssituation och ständigt sträva efter förbättringar. Detta i sin tur kan leda till en mer kundorienterad kommunal verksamhet där konsekvenser av att arbeta med processorientering leder till en god bas för kommande utveckling av e-tjänster. Dock är det viktigt att tänka på att engagemang är en viktig faktor för framgång. För långa och för många workshops kan leda till negativitet som i sin tur kan minska detta engagemang. Därmed kan det sluta med att man får dåliga processer som varken ger förhöjd nytta till medborgare eller mot den interna verksamheten. Får man till en god mobilisering och organisatorisk förberedelse för att utveckla e-tjänster ger vi som förslag att man behöver tänka på efterdokumentering och utvärdering, något som kan vara till stor hjälp för andra kommuner som vill utöva intern processorientering. Delad kunskap ger ökad kunskap och blir därmed en viktig pusselbit i ansatsen att få hållbara och livskraftiga processer som genererar samhällsnyttiga e-tjänster. / Abstract A challenge for many municipalities in today's digital society is to create effective and societal useful e-services for citizens. These e-services are to facilitate communication between the municipality and citizens but also to contribute to more open government in the municipalities. To accomplish this, the municipalities first need to develop and secure the internal administrations. To achieve this development of e-services, a process-oriented approach can be used. Process orientation means that you set up efficient processes internally to optimize and develop their own activities. This is done through process modeling, identifying all the activities available in the business and put them in a relationship that ultimately will generate a higher value and better service for citizens. To develop the business and to think in processes is not new, but to automate this thinking can be a challenge for many municipalities, a challenge that will result in qualified e-services. The essay is based on a qualitative study that aims to identify significant implications that a municipality can get when using process-oriented e-service development. Through a case study we have interviewed several employees of a municipality to produce these implications. The approaches that have been studied are how the internal operations are affected as a whole and how its employees are affected. In addition to the empirical base (in the form of case studies, interviews and document studies) we have linked a theoretical framework and thus have been able to come to a conclusion. The municipality that has been studied conducts its process orientation by working with a specific methodology, which means that process modelers and representatives from various administrations meet in workshop-based sessions. Their task is to jointly develop the business and the citizens' demands and needs which will then result in stringent and digitized processes. With this methodology many implications has been identified. The main benefits that can arise when you put the business operations and employees in focus is partly that in the longer term you can have a more flexible and stronger organization, activities that both enhance working practices and increase participation among employees. In the end, the employees themselves develop their activities and thus can more easily influence their own work situation and constantly strive for improvement. This in turn can lead to a more customer-oriented business where the implications of working with process orientation lead to a good base for future development of e-services. However, it is important to note that involvement is a critical success factor. Too long and too many workshops can lead to negativity, which in turn may reduce this commitment. This may lead to that you can get bad processes that do not provide increased benefits to citizens or to the internal operations. I you get a good mobilization and organizational preparation for the development of e-services we provide as suggestions that it is important to think about documentation and evaluation of the project. This in turn could be of great assistance to other municipalities who wish to pursue internal process orientation. Shared knowledge equals increased knowledge and thus becomes an important factor in the approach to sustainable and dynamic processes that generate societal and useful e-services.

Problembakgrund: På ledande positioner inom företag består majoriteten av män, trots att flera studier påvisat att kvinnor har utmärkande egenskaper för ett ledarskap som passar i moderna företag. På grund av normer som lever kvar i samhället har kvinnor inte heller samma karriärmöjligheter som män. Inom svensk detaljhandel utgör kvinnor dock en större majoritet än män på de så kallade mellanchefspositionerna, jämfört med andra branscher. Därmed är det intressant att undersöka om medarbetares förväntningar på sin ledares beteende kan förklara orsakerna till den ojämna fördelningen mellan manliga och kvinnliga chefer. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för vilka förväntningar medarbetare har på ledare inom detaljhandeln samt om förväntningarna skiljer sig beroende på om ledaren är man eller kvinna. Detta för att kunna förstå vad det är som bidrar till att fler män än kvinnor finns på ledande positioner och om förväntningarna har någon koppling till de normer som finns om ledarskap. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjustudie där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom olika butiker i svensk detaljhandel. Det empiriska dataunderlaget är uppdelat i två delar kopplat till forskningsfrågorna. Den första delen handlar om medarbetarnas förväntningar på sina ledare medan den andra delen behandlar förväntningar på män och kvinnor som ledare. Resultat: Analysen visar att medarbetare inom svensk detaljhandel förväntar sig ledare som är kommunikativa, relationsorienterade, delaktiga och uppmuntrar till utveckling, vilket överensstämmer med tidigare studier. Normer för hur män respektive kvinnor förväntas bete sig skiljer sig åt genom manliga och kvinnliga könsroller. Däremot har medarbetarna egna erfarenheter av chefer som motbevisar normerna och talar för att män och kvinnor inte beter sig på olika sett på grund av sitt kön. / Background and problem: At leading positions within companies the majority are men, although several studies have shown that women have distinctive qualities for leadership that suits modern businesses. However, due to norms that remain in society, women do not have the same career opportunities as men. However, in Swedish retail, women represent a larger majority than men in the so-called mid-range positions, compared with other industries. Thus, it is interesting to investigate whether employees expectations on the behaviour of their leaders can explain the causes of the uneven distribution between male and female executives. Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of the expectations of employees in the retail sector and whether the expectations differ depending on whether the manager is male or female. This in order to create a greater understanding about why there are more men having leader positions compared to women and if expectations has any connection to norms about leadership. Method: The study is based on qualitative interviews where data was collected through semi-structured interviews with seven employees in various stores in the Swedish retail sector. The empirical data is divided into two parts linked to the research questions. The first part is about employee expectations of his leader while the other part deals with expectations of men and women. Results: The analysis shows that employees in Swedish retail sector expect leaders who are communicative, relationship-oriented, involved and encourage development, which is consistent with previous studies. Norms for how men and women are expected to behave are different through the male and female gender roles. On the other hand, employees have their own experiences that counteract the norms and prove that men and women do not behave differently because of their gender.

Ett företagsekonomiskt problem är att kompetenta medarbetare är en begränsad tillgång som organisationer måste konkurrera om. Employer Brandings trestegsprocess och framförallt det första steget i processen, så kallat “Employee Value Proposition”, kan hjälpa organisationer att skapa ett arbetsgivarvarumärke med attraktiva karaktärsdrag som medarbetare attraheras av. Studiens fenomendrivna forskningsgap är att beskriva vilka attraktiva karaktärsdrag som är relevanta i en svensk kontext utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien grundade den empiriska insamlingen på teoretiska beskrivningar av tre karaktärsdrag: ansvarstagande, inkluderande samt anpassningsbar och lyhörd. En till största del kvantitativ enkät med tre kvalitativa inslag i form av fritextfrågor användes. Empirin tolkades med en tematisk analys och de på förhand bestämda teman var studiens teoretiska karaktärsdrag. Resultatet blev att karaktärsdragen hade en relevans men att det fanns skillnader mellan den teoretiska och empiriska beskrivningen. Tre nya empiriska beskrivningar utvecklades som är överensstämmande med de nuvarande och potentiella medarbetarnas bild av en attraktiv arbetsgivare i en svensk kontext. / A business administration problem is that qualified employees is a limited asset that organizations must compete for. Employer Branding's three-step process and, above all, the first step in the process "Employee Value Proposition" can help organizations to create an employer brand with attractive characteristics that employees are attracted to. The study's phenomenal driven research gap is to describe which attractive characteristics are relevant in a Swedish context from an employee perspective. The study based the empirical collection on theoretical descriptions of three characteristics: 1) accountability, 2) inclusion and 3) adaptability and responsive. A largely quantitative survey with three qualitative elements in the form of free text questions was used. The data was interpreted with a thematic analysis and the themes where the theoretical characteristics of the study. The result was that the characteristics had a relevance but that there were differences between the theoretical and the empirical descriptions. Three new empirical descriptions were developed that are consistent with the current and potential employees' image of an attractive employer in a Swedish context.