No description available.

Allmänhetens tillit är avgörande för att polisen ska kunna fylla sin funktion i rättssamhället, och därför är det också nödvändigt att öka förståelsen för vad som påverkar den. Denna kvantitativa studie syftar således till att undersöka betydelsen av bakomliggande faktorer för tilliten till polisen i Sverige, med ett särskilt fokus på den potentiella betydelsen av socialt kapital. Därtill undersöks även vad begreppet tillit “innefattar”, samt formas av, i den aktuella kontexten.Eftersom individuellt socialt kapital kan sägas medföra en högre delaktighet i samhället, kan detta även tänkas ha en påverkan på polistilliten. Sambandet mellan polistillit och socialt kapital kommer undersökas utifrån Colemans teoretiska resonemang samt tidigare forskning. Studien bygger på data från två omgångar av European Social Survey (2010 och 2012). För att besvara syftet har multipla regressionsanalyser använts som huvudsaklig analysmetod, i kombination med korrelationsanalys och faktoranalys. Resultaten visar på att samtliga undersökta dimensioner av socialt kapital har signifikanta positiva samband med polistilliten, och deras sammanlagda förklaringskraft utmärkte sig som hög, i relation till övriga bakgrundsfaktorer. Dimensionen mellanmänsklig tillit visade på starkast samband med tilliten av samtliga variabler i analysen. Resultaten rörande analysen av tillitsbegreppet visar att det tycks vara en generell uppfattning om huruvida polisen gör “ett bra jobb” som är mest betydelsefull för individuell skattning av tillit till polisen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att socialt kapital har en signifikant betydelse för allmänhetens polistillit i Sverige; en slutsats som kan inspirera arbete som potentiellt kan förbättra polisens samhällsfunktion.

Bakgrund: Att få en bröstcancerdiagnos innebär för de flesta en omvälvande tid i livet. Som sjuksköterska kan man komma att möta dessa kvinnor i alla vårdsammanhang. Det är därför viktigt att kunna skapa relationer där patientens behov synliggörs. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ för att kunna ge personcentrerad omvårdnad, annars riskerar patienten att bli reducerad till en i mängden vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka på vilket sätt den vårdande relationen har betydelse för patientens upplevelse av omvårdnad hos bröstcancerdrabbade kvinnor. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes i litteratursökningen. SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik användes och analysen utfördes med Popenoe m.fl. (2021) metod för analys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier: Tillgänglighet (Etablera en relation, Sjuksköterskan som vägledare), Stöd (Sjuksköterskan som stöd, När stödet blir en börda, Att tolka det osagda, Hopp och humor) och Information (Personcentrerad information, Rätt till sanningen). Konklusion: Sjuksköterskan har ett omfattande ansvar i att skapa en relation till patienten där sjuksköterskan ser människan bortom sjukdomen. Genom att vara tillgänglig kan sjuksköterskan anpassa stöd och information till människan som vårdas.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård. / Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.

Denna fallstudie undersöker på vilket sätt konstnärligt skapande i grupp kan främja möten mellan kulturellt olika människor. Syftet har varit att nå en djupare förståelse av vad ett konstprojekt i integrationssyfte kan innebära för deltagarna i relation till ämnet interkulturella möten. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer har använts för datainsamling. Det samlade materialet har sedan analyserats utifrån religionsfilosofiska och psykologiska teorier kring det interkulturella och mellanmänskliga mötet, samt konstens roll i detta sammanhang. Resultatet tyder på att konstprojekt, av det slag som studerats här, rymmer en potential att skapa möten mellan kulturellt olika människor vars vägar annars sällan korsas. Undersökningen visar på hur det gemensamma skapandet blir till ett rum med en förmåga att härbärgera olikheter och därigenom lägga grunden för en vi-känsla trots kulturella skillnader. Skillnader i konstnärliga traditioner framträder som en potentiell resurs som berikar skapandet och i förlängningen mötet deltagarna emellan. Genom det ömsesidiga utbyte som sker genom skapande och samtal kliver människor fram som unika individer istället för representanter för en etnisk grupp. Att på detta sätt bli synliggjord som individ framträder här som ett av undersökningens centrala teman. Studien visar slutligen att skaparträffarna med tiden blir en gemensam levd erfarenhet, bestående av gemensamma minnen och därmed en del av en begynnande ny gemensam referensram.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.

En hög tillitsnivå i samhället för med sig en rad olika positiva effekter. Det är därför av intresse att undersöka vilka faktorer som gör att två personer som inte känner varandra kan uppleva vad denna studie kallar generell tillit. Studien syftar till att undersöka hur olika välfärdstyper främjar varierande nivåer av mellanmänsklig tillit. Detta görs genom att dela in sex idealtypiska länder efter Esping-Andersens tre olika välfärdstyper; universella-, liberala-, och konservativa välfärdsstater. Studien utgår även från Bo Rothsteins perspektiv om hur olika nivåer av tillit i välfärdsstaterna kan härledas från olika socialförsäkringsprocesser, där universella socialförsäkringar antas leda till högre tillit medan selektiva socialförsäkringar antas leda till lägre tillit. För att besvara studiens syfte genomförs en logistisk regression med data från World Value Survey och European Value Survey. Resultatet från analysen är i linje med den tidigare forskningen och visar att den universella välfärdsstaten har den största sannolikheten att ha generell tillit, följt av den konservativa välfärdsstaten och till sist den liberala välfärdsstaten. Vid kontroll för andra variabler har variabeln välfärdsstat fortsatt den största effekten på sannolikheten att ha generell tillit. Även andra variabler visade en signifikant effekt där förtroende för statsförvaltningen har en större effekt   än organisationsdeltagande. Därutöver visar test för sociodemografiska faktorer som ålder, kön och klass att personer med lägre socioekonomisk klass tenderar att ha lägre sannolikhet att lita på andra. Till sist visar studien att liberala eller konservativa värderingar inte har någon större påverkan på individers sannolikhet att lita på andra oberoende av välfärdstyp. Resultatet visar att neoliberala förändringar i samhället inte har förändrat den generella tilliten 2022 för vuxna invånare i de olika välfärdsstaterna. Det finns möjligheter att förbättra studien genom att kontrollera för fler detaljerade variabler och inkludera flernivås analys så att sambanden kan förtydligas även på olika nivåer.

As the climate change affects the world, a huge number of people are expected to be displaced from their homes, either voluntarily or involuntarily. These events are expected to increase during the second half of the century in the current state. The unique geographical location of northern Europe provides favorable conditions for agriculture, energy production, and water resources. Furthermore, the politically stable situation contributes to the many pull factors and is likely to result in increased immigration to Sweden, both within EU borders as well as outside the EU. This requires that Sweden's communities are socially sustainable. However, municipalities generally lack developed planning for social sustainability, and there is significant disagreement on how social sustainability should be interpreted and then applied in Sweden's communities. Often, the municipalities turn to Agenda 2030, the UNDP Sustainable Development Goals, and their interpretation of social sustainability. According to researchers, the level of trust between people as well as the strengthening of social capital in the communities, both at the local level and nationwide, are of utmost importance to ensure a functioning democratic society. At the same time, trust and social capital are missing as Sustainable Development Goals and as goal targets, which means that Swedish municipalities tend not to discuss how to implement building interpersonal trust into their plans. Interpersonal trust is also on the decline in Sweden, which traditionally always had a high level of interpersonal trust. Therefore, a clearer definition of the concept of social sustainability is requested, as well as the inclusion of "Interpersonal Trust" as a goal target in Goal 11 of the Sustainable Development Goals.In addition to existing economic models, a model that focuses more on social sustainability is needed. Such an economic model is Doughnut Economics. The economic model must include interpersonal trust and social capital in the social foundation, which is not the case as of now. Therefore, an adjustment of that model is required. A shift from the classical growth goals to social and ecological goals is needed in order to make the shift. An implementation of an economic model that includes social sustainability and goals for interpersonal trust and social capital is requested. By doing this, Swedish municipalities are better prepared to meet the challenges with increasing migration in the second half of the century

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem och drabbar främst kvinnor. Våldet kan ha olika uttryck och är förödande för den utsatte. Som sjuksköterska finns det ett stort ansvar att uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda en hjälpande hand. Dock är mörkertalet stort och många kvinnor får aldrig den hjälp som de behöver. Syfte: Att beskriva kunskapsläget om sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska översikter. Litteraturstudien baseras på tolv utvalda artiklar, tio är kvalitativa och två är kvantitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Dataanalysen resulterade i en huvudkategori med två kategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorin Det är personligt har kategorierna Begränsningar i mötet samt Främjande i mötet. Mötet påverkade sjuksköterskorna på ett personligt plan. Något som kunde begränsa sjuksköterskan i mötet var en bristande kunskap, känslomässig börda, tystnadskulturer och normer samt etiska konflikter. Det som kunde främja mötet var erfarenhet och kunskap hos sjuksköterskorna, en välvilja och förståelse samt ett organisatoriskt stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer påverkade dem personligen och mötet väckte olika känslor. Aspekter i samhället och på arbetsplatsen påverkade sjuksköterskors upplevelse och kunde skapa etiska konflikter. / Background: Intimate partner violence is a social problem globally and mainly affetcs women. The violence can have different expressions and is devastating for the victim. As a nurse, there is a great responsibility to notice these women and offering a helping hand. However, the numbers of unreported cases is large and many women never get the help they need. Aim: To describe the state of knowledge about nurses' experiences of encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study is based on twelve selected articles, ten are qualitative and two are quantitative. The searches were made in the databases CINAHL and PubMed. Results: The data analysis resulted in a main category with two categories with seven subcategories. The main category It´s personal has the subcategories Restrictions in the meeting and Promotion in the meeting. The meeting affected the nurses on a personal level. Something that could limit the nurse in the meeting was a lack om knowledge, emotional burden, culture of silence and norms as well as ethical conflicts. What could promote the meeting was the experience and knowledge of the nurses, goodwill and understanding as well as organizational support. Conclusions: Nurses felt that meeting women exposed to intimate partner violence affected them personally and the meeting evoked different emotions. Aspects in society and in the workplace influenced nurses´experience and could create ethical conflicts.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar. / Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar.