The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time. / Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om digitala verktyg som stöd i matematikundervisningen i förskolan. Studien är en kvalitativ ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna är enade om att matematiken ständigt finns bland oss, men de väljer att fokusera på det på olika sätt. Resultatet visar att förskollärarna har delade uppfattningar kring hur de ser på de digitala verktygen som stöd i matematikundervisningen och detta visar att det påverkar de digitala verktygens möjligheter i matematikundervisningen. I diskussionen och analysen utgår studien från begreppen scaffolding, proximal utvecklingszon och artefakter. / The purpose of this study is to study preschool teacher´s perceptions when it comes to digital resources to support mathematics in preschool. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with a qualitative approach. We have interviewed seven qualified preschool teachers. The result shows that the preschool teachers agree that mathematics is always among as, but they choose to focus on it in different ways. The result shows that these teachers have varying perceptions on how they view the digital resources that are currently available to support teaching mathematics. Which means that currently, they are effecting the digital ways and opportunities to teach mathematics. In the discussion and analysis, the study is based off the concepts of scaffolding, proximal development zone and artifacts.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

Utifrån vår egen arbetserfarenhet och praktik har vi upplevt att det råder en digital frånvaro på en del fritidshem trots intresse hos eleverna. Vi vet att en stor del av fritidshemmets uppdrag är att skapa en meningsfull fritid som skall utgå från elevernas intresse samtidigt som den ska bjuda in till nya upptäckter. Detta gjorde att vi ville undersöka området vidare och se vad eleverna upplever som meningsfull fritid, samt den digitala närvaron på fritidshemmet. Syftet med denna studie blev att undersöka ett fritidshem och utifrån barnens perspektiv vad de upplevde som en meningsfull fritid. Studien har gjorts utifrån två frågeställningar: Hur upplever elever meningsfull fritid på fritidshemmet? och Vilken roll har digitala medel i elevernas upplevelse av meningsfull fritid, både i hemmet och på fritids? Empirin samlades in genom tre gruppintervjuer med totalt 12 barn, detta för att närma oss barns perspektiv och deras subjektiva upplevelse av meningsfull fritid och digitala medier i fritidshemmet. Resultaten i studien visar att barnen har stort intresse för digitala medier och att det finns en önskan att införa fler aktiviteter av detta inslag. Vidare visar resultaten att upplevelsen av en meningsfull fritid är kopplad till den sociala interaktionen med vänner, både i och utanför fritidshemmet. / Based on our own work experience and practice, we have noticed a digital absence in some after-school programs despite the interest from the students. We know that a significant part of the after-school program's mission is to create meaningful leisure time that should be based on students' interests while also inviting new discoveries. This made us want to further investigate the area and see what students perceive as meaningful leisure time, as well as the digital presence in the after-school program. The purpose of this study was to examine an after-school program and, from the children's perspective, what they experienced as meaningful leisure time. The study was conducted based on two research questions: How do students perceive meaningful leisure time in the after-school program? and What role do digital means play in students' experience of meaningful leisure time, both at home and in the after-school program? The data was collected through three group interviews with a total of 12 children, to approach the children's perspective and their subjective experience of meaningful leisure time and digital media in the after-school program. The results of the study show that the children have a great interest in digital media and that there is a desire to introduce more activities of this kind. Furthermore, the results show that the experience of meaningful leisure time is linked to social interaction with friends, both within and outside the after-school program.

Detta utvecklingsinriktade arbete fokuserar på elevers lunchraster. Rasten tolkar vi som barnens fria tid under deras skoltid där vårt syfte med arbetet har bland annat varit att skapa en tryggare lunchrast för eleverna och öka deras inflytande över rastaktiviteterna. Genom att organisera strukturerade rastaktiviteter för eleverna vill vi även erbjuda eleverna en bredare variation av aktiviteter under deras rast som utgår från deras egna intressen och behov. Genom att strukturera rastaktiviteter under elevernas rast, som utgår från elevernas egna förslag men som är planerade och organiserade av lärare, så får eleverna möjlighet till ett ökat inflytande över deras rast. Den strukturerade rastaktiviteten är en frivillig aktivitet för eleverna att delta i. Den erbjöds under elevernas lunchrast. Eftersom aktiviteterna har varit frivilliga att delta i, så utgår vi från att lärandet från aktiviteterna har varit situationsstyrt men också grupporienterat då eleverna väljer att delta samt lär dem sig tillsammans med andra genom lek. Inledningsvis knyter vi an till hur elevernas raster kopplas till fritidshemspedagogiken. Eleverna anses som centrala deltagare under arbetets gång då de bland annat varit med och fått bestämma innehållet av de rastaktiviteter som genomförts. För att identifiera vår utvecklingsbara fråga i verksamheten har samtal förts med fritidspedagogerna på fritidshemmet. Vi har fått ta del av skolans trygghetsenkät samt gjort en egen nulägesanalys över fritidshemmet som detta utvecklingsinriktade arbete har genomförts på. I arbetets syfte och mål förklarar vi vad syftet med arbetet är och vilka mål vi försökt arbeta mot under arbetets gång. Vi har genom tidigare forskning inom området fått fram väsentligt material som vi använde oss av under arbetets gång som utgångpunkter. Forskningen vägledde arbetet genom att kunna analysera och reflektera över de begrepp som var väsentliga till de aktioner som vi genomfört. Aktionsforskning var vårt val av metod som kom att knyta an det abstrakta med praktisk handling. De aktioner som genomfört är Trygghetkartor, Capture the flag, Fotbollsmatch samt Under hökens vingar. Resultaten av utfallen kopplade till trygghet ansågs som positivt då bland annat majoriteten av eleverna kände sig tryggare på flera platser på skolgården.

Bakgrunn og hensikt: Astma er den hyppigste kroniske sykdommen i barnealderen, den påfører barn og familierpersonlige og sosiale påkjenninger samtutgjør et betydelig folkehelseproblem. For å handtere hverdagen trenger barna og foreldrene kunnskap. Det overgripende målet med avhandlingen er å utvikle læringstilbud til barn og foreldre der den pedagogiske tilnærmingen tar utgangspunkt i barns, foreldres og helsepersonells vurderinger om hva som er viktig å lære. Metode: Avhandlingen inkluderer 5 studier (I–V) ut fra 2 prosjekter som forgikk på en barneavdeling i Norge, i 1995–1998 og 2004–2007. I studie I og IIble hermeneutisk fenomenologi brukt der 9 foreldre deltok i dypintervju. I studie IIIble innholdsanalyse brukt i et aksjonsforsknings prosjekt, handlings-orientert forskningssamarbeid, der 90 personer deltok. I studie IV ble hermeneutisk fenomenologi brukt der 15 barn i alderen 7–10 år tegnet og deltok i dypintervju. I studie V ble innholdsanalyse brukt der samhandlingen mellom 3 barn og 2 helsepersonellble observerti et læringstilbud. Resultateneviser at både barn med astma og foreldrene erfarte engstelse og redsel i hverdagen (I,IV). Foreldrene uttrykte følelser av usikkerhet,hjelpeløshet og skyld (I). Barna var redde for forverrelser av astmaenog hvordan sykdommenpåvirket kroppen. De brukte mange forskjellige ord når de beskrev astma.De kjente astma i hele kroppenogsituasjonenkunne endre seg raskt fra vanliglek til at all energi var borte. Barna var redde for å bli utestengt fra lek og aktivitet, og opplevde det som et dilemma om de skulle fortelle om astmaen til andre eller holde det hemmelig(V). Både barn og foreldre erfarte det å dele erfaringer i gruppe som betydningsfullt (II, V). Barnas perspektiv og deltakelse ble ivaretatt gjennom intervensjonsfasen, mens barneperspektivet ble ivaretatt av voksne gjennom hele prosjekt 2 (III). I læringstilbudet kjente barna seg trygge, var aktive, lærte av hverandre og satte ord på egne følelser(IV). Fortellinger og bilder fungerte godt i pedagogisk tilnærming til barn. Barnas egne tegninger var et godt redskap for å kommunisere med barn og for å få tilgang til deres livsverden(V). Konklusjon: Denne avhandlingen viser at for å støtte barn og foreldre til å handtere astma i hverdagen, er det viktig at helsepersonell legger tilrette for læring ved å utforme læringstilbud som tar utgangspunkt i deres perspektiver. Det at barna selv er aktive, at deres egne erfaringer brukes og verdsettes i dialogen, viser et nedenfraperspektiv som er en god kilde til empowerment-prosesser. Slike prosesser styrker barna i troen på egne krefter og gir dem handlekompetanse. Læringsprosessene som er beskrevet i meningsfull læringvil styrke barnas begripelighet, handterbarhet og meningsfullhet og derved styrke barnas Sense of Coherence (SOC). Ved styrket SOC vil barna i større grad mestre utfordringer i livet og derved oppnå bedre helse og livskvalitet / Background and aim: Asthma is the most common chronic childhood disease,many children and families are personally and socially affected which makes asthma a public health problem. The overall aim of this thesis was to develop an asthma education programme for children with asthma and their parents, where the pedagogic approach takeschildren’s, parents’and health care personnel’s experiences and views as a starting point. Methods: This thesis includes 5 studies (I–V) from 2 projects performed in a paediatric ward in Norway in 1995–1998 and 2004–2007. In studies I and IIa hermeneutic phenomenological approach was used, in which 9 parents participated in qualitative research interviews. In study III, 90 persons participated in a co-operative inquiry. Data were analysed by content analysis. Study IV used a hermeneutic phenomenological approach: 15 children (7–10 years of age) participated in qualitative research interviews. In study V, 3 children and 2 health care personnel participated in an observational study. Content analysis was used in the analysis. The results showed that both the children and the parents experienced fear in their experiences of asthma in everyday life (I, IV). The parents expressed feelings of uncertainty, helplessness and guilt (I). The children experienced fear of exacerbations and how the asthma affected their bodies. They used many different words when they described how asthma affected them. They felt asthma in their whole body,and the condition could change quickly. The fear of being ostracised concerned all aspects of the children’s livesand they related a dilemma of keeping the asthma secret or being open about it (V). Sharing experiences in group settings was experienced as meaningful to both children and parents (II, V). The adult’s child perspectives were taken into account throughout the project, while the children’sown perspectives were taken into account during the period of intervention (III). During the asthma education programmethe children actively participated and learned from each other. As the pictures and stories were related to their experiences made it easier for them to express their own feelings. Drawings were a good way toinitiate a dialogue with the children and to get access to their lifeworld (V). Conclusion: This thesis shows that in order to support children and parents to cope with asthma, it is crucial to build on their perspectives in learning processes. Active involvement of the children shows a bottom-up perspective that can lead to confidence in their own strength and empowerment. Overall, this approach corresponds to an educational approach and learning theory that takes meaningful learning into account. Meaningful learning strengthens children’s comprehensibility, manageability and meaningfulness and their Sense of Coherence (SOC). A strong SOC leads to better health and a better quality of life