Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares interaktioner med barn i den fria leken genom begrepp inom en lekresponsiv undervisning. Forskning visar på att förskollärares interaktioner med barn under den fria leken leder till en ökning av barns självsäkerhet och självständighet. Däremot säger också forskning att förskollärare föredrar åskådarrollen i barns lek framför ledarrollen och att även när förskollärare ser det viktiga i den fria leken så spenderar majoriteten av de tiden utom synhåll för barnen. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där fyra förskollärare från fyra olika förskolor från två kommuner i södra Sverige har intervjuats. Intervjuerna analyserades utifrån begrepp inom lekresponsiv undervisning. I resultatet framkom det att förskollärare använder sig av den lekresponsiva undervisningen och begreppen visade sig relevanta som analysredskap. Resultatet visade att förskollärarna är villiga att engagera sig i barnens fria lek med frågor och genom att vara en aktiv roll i leken. Detta samtidigt som att barnen i förskollärarnas exempel oftast ville engagera andra barn och vuxna i leken och att även då frågor och konflikter ibland uppstod så kunde leken alltid fortsätta efteråt. Det kom även fram att förskollärarna ibland ser sig själva som ett störningsmoment i den fria leken och därför placerar sig utanför barns lek i vissa tillfällen. Dock så anser förskollärarna att det fortfarande är viktigt att vara en aktiv observatör genom att fortfarande vara i samma rum som barnen.

Environmental issues are a hot topic in political debates and residents are becoming more and more aware of them, forcing car manufacturers to follow a strategy based on these principles. Our goal with the study is to analyze four different car manufacturers' commercials to find out how they create their commercials to succeed in selling and make a product that is stressful for climate emissions appear harmless. The method used for this empirical study is a qualitative content analysis based on four different commercials. The manufacturers are Volvo, Volkswagen, Kia and Toyota, which are the most common car brands in Sweden when the study is executed. The result we ended up with is that the car manufacturers embrace the environmental issue so much that their films consist as much of nature as their car. It can't be missed that they are no longer promoting a fossil fuel future. There are many elements of nature in different ways and we could see that they want to present an image of being environmentally conscious and they want to show that their identity is progressive and modern to attract consumers to keep buying their cars.

Köln, Universität, Thesis (doctoral), 2001.

The purpose of this essay is to investigate how I as a leisure-time teacher can help children who have difficulty playing and how it is possible to do enough as a teacher in a large group of children. As a starting point, I have used events from my professional life which I have shaped in the form of a scientific essay. My questions have been the following: How should I, as a leisure-time teacher, respond to the children who find it difficult to play with their classmates? How is it possible to pay attention and suffice for all children when there are so many in a group? In my reflective research, I have used established theories of play and practical knowledge. My conclusions have been that leisure-time teachers have a great responsibility to create the conditions for play and to help children with difficulties. At the same time, the leisure-time teachers find it difficult to suffice as they work in large groups of children. Quiet children are at risk to become invisible and forgotten. One solution to this could be that the leisure-time teachers work more actively in creating the conditions for play. Such work, in return, requires that the leisure-time teachers are given more planning time. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som fritidshemslärare kan hjälpa barn som har svårt att leka och hur det är möjligt att räcka till som pedagog i en stor barngrupp. Som utgångspunkt har jag använt händelser ur mitt yrkesliv, som jag har gestaltat i form av en vetenskaplig essä. Mina frågeställningar har varit följande: Hur bör jag som pedagog bemöta de barn som har svårt att själva hitta en plats i klasskamraternas lek? Hur är det möjligt att uppmärksamma och vara en trygghet för alla barn i en stor barngrupp? I min reflekterande undersökning har jag använt mig av etablerade teorier om lek och praktisk kunskap. Mina slutsatser har varit att fritidshemslärare har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för lek och att hjälpa barn med svårigheter in i leken. Samtidigt har de svårt att räcka till då de arbetar i stora barngrupper och tystlåtna barn riskerar att bli osynliga och glömmas bort. En lösning på detta skulle kunna vara att fritidshemlärarna arbetar mer aktivt med att skapa förutsättningar för lek. Ett sådant arbete kräver i sin tur att fritidshemlärarna får utrymme och planeringstid för att utföra den typen av arbete.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.

Leken betonas som en viktig del för barns kommunikation, samspel och utveckling. Dock visar forskning en problematik kring lek och lärande då förskollärares rädsla för att ta över barns lek framträder och förskollärare istället väljer att stå utanför lek. Denna problematik står i kontrast med förskollärares möjlighet att använda språkutvecklande arbetssätt i lek tillsammans med barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärares metakommunikation med barn i lek kan bidra med potentiella möjligheter att främja barns språkande. Närmare bestämt handlar studiens syfte om att synliggöra hur förskolläraren använder variation i barns lek för att främja barns egna initiativ och möjliga utveckling av nya erfarenheter på ett sätt som kan synliggöra barns språkande. För att besvara studiens syfte genomfördes kvalitativa observationer där tre förskollärare medverkar, valda genom ett subjektivt urval. Studiens empiri analyseras med inspiration från en utvecklingspedagogisk ansats, där interaktion och kommunikation ses som centrala delar i barns lek och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppmuntrar barnen till att reflektera om vad som sägs och görs i leken, med strävan efter att öka barns medvetenhet kring handlingar och innehåll i leken. Dessutom visar resultatet att förskollärare använder variation i fråga om anpassning av kommunikation och innehåll utifrån barnen de samspelar med i leken samt att förskollärare lyssnar in barnen genom att utgå från barnens görande i leken med avsikt att främja barnens språkande. Slutsatsen är att förskollärare till stor del interagerar med barn i lek genom olika strategier som främjar barns reflektion, aktörskap och språkande i lek. Detta genom att metakommunicera tillsammans med barn i och om leken, tillföra variation i leken utifrån barnen och lekens innehåll, liksom tillvarata barns erfarenheter genom att vara lyhörd gentemot barns görande i lek.