Den svenska filmindustrin är en bransch som länge gått under radarn när det kommer till miljöfrågor samtidigt som filmbranschen internationellt och resten av samhället håller på att transformeras genom miljöåtgärder. I den här uppsatsen undersöks hur miljöarbete kan påverka svenska filmproduktioner ekonomiskt på olika sätt samt vilka positiva och negativa implikationer miljöarbetet kan få. Uppsatsen belyser filmproducenters ekonomiskt grundade tvivel som idag utgör det största hindret mot ökat miljöansvar i den svenska filmbranschen. Resultatet visar dock på att filmindustrin har mycket att vinna, inklusive kostnadsbesparingar och god publicitet, genom att arbeta mer långsiktigt, resurseffektivt och med mer miljöhänsyn. Nackdelarna med miljöarbetet är att det kräver mer planering och lite mer arbetstid på kort sikt. Det finns stor potential att göra kraftiga förbättringar i hela filmindustrin men det behövs pilotprojekt och progressiva svenska filmproduktioner som tar första steget och visar vägen. Den här uppsatsen hoppas utgöra en liten intresseväckare som kan leda till ökat intresse för de utmaningar och möjligheter som den svenska filmbranschen står inför idag och i framtiden.

Bakgrund och problem: Intresset för organisationen som ett socialt system har ökat uppmärksamheten av organisationens inre förhållanden och kommunikationen internt. I många organisationer avsätter ledning ofta mycket tid åt formulering av strategiska frågor, som inte kommuniceras ut tillräckligt och därmed inte används av medarbetare. För att medarbetare inte ska uppfatta strategier som innehållslösa är det viktigt att kommunikationsprocessen preciserar och konkretiserar strategin. Arbetsprocessen har utvecklats och idag ställs det höga krav på kunskap hos medarbetare, vilket i sin tur ställer krav på ökad information. Det innebär att det har blivit allt viktigare att medarbetare är involverade i organisationens mål och förhållningssätt till olika frågor. De flesta organisationer klagar på dålig kommunikationsförmåga, chefer klagar på att informationen inte når fram till medarbetare och att dessa inte följer riktlinjerna, medan medarbetare klagar på att beslut och information inte kommuniceras tillräckligt till dem. Synen på kommunikation ger ofta en bild av att kommunikation är något enkelt, där det sända och det mottagna meddelandet är identiska med varandra. Detta leder till en övertro på den egna kommunikationseffektiviteten i organisationen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva den interna kommunikationsprocessen av strategiska frågor samt att bedöma dess effektivitet. Metod: Det här är en studie av fyra storbanker, som bygger på kvalitativ metod, där fyra intervjuer har ägt rum på ledningsnivå och fyra intervjuer på lokalnivå. Slutsatser: Studien har kommit fram till att väldigt lite ansträngningar läggs ned på att kommunicera strategiska frågor från ledningsnivå till lokalnivå. Kommunikationen sker via enkla kanaler, främst via intranätet, med förutsättning att medarbetare korrekt ska förstå budskapet. På grund av budskapets komplexitet och de enkla kanaler som används, finns det risk att budskapet misstolkas på lokalnivå. Motivation i kommunikationsprocessen spelar en viktig roll, men tyvärr motiverar bankerna sina medarbetare i begränsad omfattning. Kommunikationsprocessen av strategiska frågor utgör idag en linjär kommunikation, som behöver effektiviseras. För att effektivisera kommunikationsprocessen behövs andra kommunikationskanaler, klarare budskap och mer motivation. Det krävs en nätverksbetonad syn på kommunikation. / Background and problem: The interest of the organization as a social system has increased the attention of the organization's internal relationships and internal communication. In many organizations management often spend much time on formulation strategic issues, which is not communicated sufficiently and thus not used by employees. In order that employees shall not perceive strategies as vacuous, it is important that the communication process clarifies and concretes the strategy. The process of work has been developed and today there is a high demand of knowledge among employees, which in turn need increased information. This means that it has become increasingly important that employees are involved in the organization's goals and approaches to different issues. Most organizations are complaining of poor communication ability, managers are complaining that the information does not reach the employees and that these do not follow the guidelines, while employees are complaining that decisions and information are not sufficiently communicated to them. The view of communication often gives a picture of communication being something simple, where the send and the received message is identical to one another. This leads to an over-reliance of the communication effectiveness in the organization. Objective: The aim of this study is to describe the internal communication process of strategic issues and to assess its effectiveness. Method: This is a study of four universal banks, which is based on a qualitative approach, where four interviews have taken place at management level and four interviews at local level. Conclusion: The study has concluded that very little attempt is made to communicate strategic issues from management level to local level. Communication takes place through simple channels, primarily through the intranet, with the condition that employees will correctly understand the message. Because of the complexity of the message and the channels used, there is a risk that the message will be misinterpreted at the local level. Motivation in the communication process plays an important role, but unfortunately the banks motivate their employees to a limited extent. The communication process of strategic issues represents today a linear communication, which needs to be more effective. To make the communication process more effective requires other communication channels, clearer message and more motivation. A network approach of communication is needed.

Mitt eksamensarbeid på Carl Malmsten tar for seg miljøhensyn i møbelfremstilling. Samtaler og intervjuer av ledende miljøprodusenter i Sverige har ført til at jeg har valgt å fokusere mer på hvorfor enn hvordan. Da det de har formidlet, har gitt meg innsyn og forståelse for at det er selve grunnholdningen som er nøkkelen. Videre har det ført til at jeg har valgt å belyse emnet gjennom temaer som de intervjuede har tatt stilling til.  Hovedfokusene er etikk, bomullsproduksjon, CO2-problematikk, regnskog og giftstoffer i møbelmaterialer. Samt metodikk i forhold til formgivning for mer bærekraftige møbler. Jakten på hva bærekraftige møbler kan være har vært min røde tråd gjennom dette eksamensarbeidet. Begrepet rommer blant annet resirkulerbarhet, nedbrytbare materialer og holdbarhet. Rapporten inneholder også en spørreundersøkelse som belyser folkets betraktninger rundt miljøvennlige møbler.  En viktig grunn til at jeg ikke har fokusert like mye på hvordan, er at det finnes offisielle kriterier lett tilgjengelige. Noen av disse kriteriene har jeg tatt med i rapporten for å vise hvilke valg man trenger å ta for miljøvennlig fremstilling av møbler, i alle fall en formell en. Jeg håper at mitt arbeide kan fungere som inspirasjon og plattform for videre arbeide i emnet. Om ikke i eksamensform, en økt bevissthet og forhåpentligvis tydeligere og en mer konkret målsetning for miljøhensyn i møbelproduksjon. / My final work for the bachelor degree at Carl Malmsten discusses environment consideration in furniture-production. Conversation and interviews of leading furniture producers in Sweden have given me the focus on why rather than how. The reason is that they have given me insight and understanding that the engagement is the key. That has lead me to the choice to examine the subject by themes the interviewed had as main focuses.  The main focuses are ethic, cotton-production, CO2-difficulties, the rainforest and poisoning gasses in furniture materials. And methods conserving design for more environment-friendly furniture. The hunt for what sustainable furniture can be has been my main focus through this project. That includes recycling, materials and furniture durability. This rapport also includes a poll that study peoples consideration about environment furniture.  One important reason why I have focused less about how, is that there are official criteria easily found. Some of these criteria I took into the rapport to show witch choices you have to make for an environment friendly furniture-production, at least if you want to follow a formal one. I hope my project will be to inspiration, and hopefully a helping guide to make aims for more environment friendly furniture

I denna C-uppsats presenteras en kvalitativ fallstudie där barns sätt att uttrycka sig i miljöfrågor undersöks. Studien behandlar även barnens relation till naturen. För detta ändamål har fem barn ur en förskolegrupp intervjuats. Intervjuer har även gjorts med förskolepersonal i syfte att ge inblick i förskolans arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolverkets perspektiv på vad barn ska förstå inom miljöfrågor synliggörs genom analyser av målen i Skolverkets läroplan för förskolan. Resultatet visar att läroplanens mål delvis kan igenkännas i barnens sätt att uttrycka sig om miljö och natur. Genom studien åskådliggörs även utmaningar och möjligheter kopplade till implementeringen av läroplanens miljörelaterade mål. Tidsbrist och svårigheter i att tolka läroplanen identifieras som de främsta utmaningarna för förskolepersonalen. Ur ett ECESD-perspektiv finns dock goda möjligheter att uppnå läroplanens mål med till synes enkla medel. Vidare behandlar studien problematiken i att översätta barns uttryck till ett mått på deras förståelse.

1992 höll FN ett toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor i Rio de Janeiro med representanter från länder världen över. Resultatet av mötet blev bland annat en internationell överenskommelse, Agenda 21, som behandlar barn och ungdomars roll i arbetet med miljö-och rättvisefrågor. Massmedier av olika slag är den huvudsakliga kanal genom vilken bilder av miljöproblemens art och förslag till lösningar förmedlas varför de massmedier som riktar sig till barn är viktiga för deras engagemang och förståelse då det gäller miljöfrågor. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera den bild av miljö och miljöfrågor som kommuniceras till barn och ungdomar genom att analysera miljödiskursen i tidskriften Kamratposten. Målet har varit att få en uppfattning om vilken samlad bild av miljö och miljöfrågor som denna miljödiskurs skapar och förmedlar till tidskriftens läsare. Efter en analys av sammanlagt 77 artiklar under perioden 1993-2003 är mitt övergripande intryck att tidskriftens ambition är att förmedla en så hoppfull bild som möjligt av miljösituationen i Sverige och i världen, dock med fokus på Sverige. Kamratpostens miljödiskurs förmedlar oftast de miljöfrågor som tas upp i olika artiklar på ett reflekterande och nyanserat sätt. Fokus ligger på de individnära miljöfrågorna som kan ses som lättast att ta till sig och relatera till sitt vardagsliv och en tendens att undvika de mer svårdefinierade miljöfrågorna som exempelvis den om energianvändning och växthuseffekten är tydlig. Detta kan å ena sidan ses som positivt för den hållbara utveckling som är målet med Agenda 21 att den bild som framställt är att det finns lösningar på miljöproblem och att det därför kan vara värt att engagera sig i att hitta dessa lösningar. Å andra sidan kan risken med att det är en allt för lättsam bild som förmedlas vara att det kan ge en känsla av att miljöproblemen inte behöver tas på allvar. Att förmedla frågorna på ett sätt som uppmuntrar till engagemang torde hur som helst vara ett sätt att få barn och ungdomar att vilja vara med i arbetet med att nå en hållbar utveckling.

Uppsatsens syfte är att belysa hur olika perspektiv på och positioneringar i klimatfrågan framställs i svensk media. Materialet som analyseras är tio nyhetstexter och fem opinionstexter från rikstäckande press. Texterna publicerades 27–29 september 2013 under en intensiv medierapportering om FN:s klimatpanel IPCC:s första delrapport i den femte klimatutvärderingen. Uppsatsen placerar sig inom det diskursanalytiska fältet och utgår från ett övergripande dialogiskt och konstruktivistiskt perspektiv på hur språk skapar perspektiv och identitet. I analysen används verktyget textsamspel för att komma åt röster/aktörer i texterna, hur de ramas in och positioneras samt om skribenten gör motstånd mot rösterna. Genom bruket av pronomenet vi samt med hjälp av verbprocesser och modalitetsmarkörer undersöks vilka grupper rösterna identifierar sig med och vilka olika positioneringar som skapas – framför allt i fråga om ansvar. Resultaten visar att utöver pressrösterna framträder röster från klimatforskare, politiker och beslutsfattare, privatpersoner från Sverige och Bangladesh, miljöorganisationer och miljödebattörer, Svenska kyrkan, näringsliv och klimatskeptiker. Klimatforskarna är de mest gynnade rösterna. De framställs som trovärdiga auktoriteter, vilket förstärks med ett tydligt motstånd mot klimatskeptiker. I opinionstexterna framträder dock ett visst motstånd mot forskningens framtidsscenarier, på olika sätt. Bland svenska politiker är Miljöpartiet den mest gynnade rösten, och deras kritik mot regeringens klimatpolitik är starkt framträdande. Resterande röster får ganska litet utrymme. Undersökningen av vi visar ett dominerande mönster av universell identifikation med 'alla människor' (59 %). Den mest framträdande partikulära identifikationen görs med 'Sverige' och 'svenska politiker'. Det framträder tre tydliga positioneringar i bruket av vi: 'vi som är skyldiga', 'vi som tar ansvar och agerar' samt 'vi som drabbas'. I samtliga positioneringar görs universella identifikationer, vilket innebär att alla människor inkluderas i frågor om skuld, ansvar och utsatthet.

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.

No description available.

Jag har under detta arbete undersökt hur företaget MAD ELF ART kan arbeta med miljö och sociala aspekter i produktionen. Min uppgift har varit att lokalisera en materialleverantör och producent som kan arbeta med detta på bästa sätt.Under arbetets gång har jag kontaktat flera materialleverantörer och producenter och undersökt hur de jobbar med dessa aspekter. Samtidigt har jag även fördjupat mig i hur man kan ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i produktionen, för att undersöka hur vi bäst kan arbeta med det.Vad jag kommit fram till är att materialvalet är det viktigaste och det som skiljer en produkt från att vara en miljöbov och en fara för människor till miljövänlig. Därför har jag i bilagan presenterat en leverantör och producent av materialet 100% silke som är ekologiskt färgad och handvävd. Silke lämnar inget energi-fotavtryck och går att återvinna. Jag tror och hoppas att framtiden kommer handla om att producera alltmer ekologiskt och samtidigt ta vara på det vi har istället för att producera nytt, detta genom ett återvinningssystem för textilier. Utvecklingen hos stora företag pekar även på att det i framtiden kommer att vara en självklarhet att ha uppförandekoder på fabriker och jobba med CSR. Därför är även det viktigt för MAD ELF ART.I have looked into how MAD ELF ART can work with environmental and social aspects during production. My assignment has been to find a materialsupplier and manufacturer who can work with this in the best way possible.During this work I have contacted several materialsuppliers and manufacturers and examined how they work with these aspects. At the same time I have also looked into how we can deal with social and environmental aspects to find the best way for us to work with this.I have come to the conclusion that the choice of material is the most important and what differs a product from being a danger for the environment and human beings to a environmental friend. Because of that I will present a materialsupplier and manufacturer who can provide the material 100% silk wich is organically dyed and handwoven. Silk leaves no energy-footprint and is recycable. I believe that the future will have more focus on the environment and that we will work with more ecologic materials and instead of producing new products, we will recycle what we have through a recyclingsystem for textiles. The development of big companies also points in the direcetion that it will be natural for all companies to have a Code of conduct and work with Corporal Social Responsility. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning