Hållbar utveckling i skolan – en studie om hur lärare arbetar med hållbar utveckling Sustainable development in school – a study about teachers work with sustainable development I detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling. Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling. I resultat delen redovisas sedan arbetets två frågeställningar genom att de svar som har getts under intervjuerna har sammanställts. Under analysavsnittet kopplas sedan svaren i resultatet till vad som står i teoriavsnitten. Som avslutning ges en diskussion där jag kopplar egna tankar till teoriavsnitt och resultat. Slutsatsen av detta arbete är att lärare inom de naturvetenskapliga ämnena arbetar med hållbar utveckling och att eleverna enligt dem har en positiv inställning.

<p>Hållbar utveckling i skolan</p><p>– en studie om hur lärare arbetar med hållbar utveckling</p><p>Sustainable development in school</p><p>– a study about teachers work with sustainable development</p><p>I detta arbete har jag tittat på hur lärare med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen arbetar med hållbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hållbar utveckling där de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvärmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som står om hållbar utveckling i läroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur två olika skolor har arbetat på olika sätt med hållbar utveckling.</p><p>Metoden som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer där fyra naturvetenskapslärare har intervjuats om sin undervisning i hållbar utveckling. I resultat delen redovisas sedan arbetets två frågeställningar genom att de svar som har getts under intervjuerna har sammanställts. Under analysavsnittet kopplas sedan svaren i resultatet till vad som står i teoriavsnitten. Som avslutning ges en diskussion där jag kopplar egna tankar till teoriavsnitt och resultat. Slutsatsen av detta arbete är att lärare inom de naturvetenskapliga ämnena arbetar med hållbar utveckling och att eleverna enligt dem har en positiv inställning.</p>

Författare: Louis Eberstål Titel: ”Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot” Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36 Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem. Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping. Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne. Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor. Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation. Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskilja två huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningens kampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskap använder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vi har i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska och visuella redskap som använts. Naturskyddsföreningen

Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) occurs in many products, for example cosmetics, medicines and industrial water systems. In this thesis Bronopol was investigated to see if it is an environmental problem in Sweden. As a starting point two existing analysis methods was used to combine to one. The first one was suited for phenol analysis and the other one for Bronopol analysis. The combined method was optimized as far as possible, although this wasn’t achieved as hoped. The cause of this was due to errors beyond our explanation. Because of this problem the yield couldn’t be determined. The water samples were taken from Tekniska Verken in Linköping, Sweden. It was two samples, one incoming and one outgoing sample from the waste water treatment plant. The samples were filtered and then they were passed through SPE columns. The samples were evaporated to dryness with N2. After this the samples were derivatizised with TMS and the following step was GC analysis with EC – detector. Bronopol was detected in the incoming water sample. / Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens läge i en mängd olika produk-ter, allt från kosmetika till läkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens läge är ett miljöproblem. Som utgångspunkt i studien användes två olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa två analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. Därefter optimerades den på bästa möjliga sätt. Dock gick inte optimeringen så bra. På grund av fel som inte kunde förklaras kunde inget utbyte bestämmas i samband med analys av vattenproverna. Vattenproverna togs från Tekniska Verken i Linköping och det var ett ingående samt ett utgå-ende vattenprov från avloppsreningsverket. Proverna filtrerades med Büchnertratt och Munk-tellfilter. Därefter fick proverna gå igenom SPE – kolonnen och sedan indunstades proverna till torrhet med N2. Innan proverna applicerades på SPE – kolonnerna konditionerades de med etylacetat, metanol samt surgjort vatten. Efter det analyserades proverna med gaskromatografi med en EC – detektor. Bronopol detekterades i det ingående vattenprovet men inte i det utgående.

Föreliggande studie är en kvalitativ textanalys av tre mellanåldersböcker skrivna av svenska författare och utgivna i Sverige under 2019. Studiens syfte har varit att, utifrån ett ekokritiskt perspektiv, undersöka hur miljöproblem och lösningar framställs i valda verk och därmed synliggöra hur samtidens oro för klimatförändringar kommer till uttryck i barnlitteraturen. Resultatet visar att miljöproblemen som åskådliggörs är många och varierande Gemensamt är att de definieras som antropogena processer. Centralt för det miljöengagemang som skildras är att fokus ligger på livsstilsförändringar genomförbara på individnivå. Samtliga verk förbiser att uppmärksamma lösningar där ideologiska, politiska och ekonomiska faktorer framträder. I de lösningar som presenteras återfinns också en önskan om att vetenskapliga framsteg ska kunna erbjuda en lösning på miljöproblemen. Tekniklösningarna gestaltas dock snarare som förhoppningar än som reella utvägar. Analyserna visar sammantaget att en antropocentrisk natursyn är det som framträder starkast i alla tre verken.

While domestic environmental agencies are still responsible for follow up the progress of environmental policy, the context of complex and large-scale environmental problems strongly influence the possibility to fulfill policy objectives. This thesis explores a case of bilateral environmental cooperation carried out by Swedish environmental authorities, to analyze how it contributes to governance and governability of environmental issue areas. Qualitative interviews with concerned actors revealed that bilateral cooperation was perceived to fill specific functions for the governability of environmental issues, complementary to other international cooperation. Key perceived qualities of bilateral cooperation were that it enabled trustful relations on working level and served as a door opener for dialogue. Joint policy development by environmental agency peers and demonstrating successful examples were seen as useful for promoting policy change. Applying a perspective of interactive governance, the thesis highlights that goals and activity selection of the studied bilateral cooperation were formed through interactions between the involved agencies and with partner countries. Bureaucratic structure and discourses on international cooperation constitute important limitations to the development and use of bilateral environmental cooperation. The study recommends governability assessment as a tool for improving design and follow-up of international environmental cooperation. Governability assessment analyzes the role that the interaction, and the interacting organization play in a governing system of an environmental issue area. The thesis adds to previous research on global environmental governance with empirical examples of the role bilateral interactions plays in the governing systems, as well as the specific qualities perceived by actors as crucial to the role. It also provides recommendations on how to further analyze initiatives by actors aiming to exercise environmental leadership in a diverse or fragmented institutional context of global environmental governance.

This study is a result of a participation in the Minor Field Study program where we interviewed inhabitants in Mahé, Seychelles, about environmental awareness and information sources and/or channels. Seychelles has a distinguished environment to preserve and protect for the sake of both human and nature and public awareness plays an important part in upholding this. Our aim with this thesis is to study the inhabitants' self-assessed awareness and perceptions regarding availability of information on environmental issues in Seychelles. Furthermore we hope that a by-product of our study will be an addition to the ongoing discussion and knowledge development regarding the global environmental and climate issues. Seven semi-structured interviews were conducted and T. D. Wilson's information behaviour model from 1996 was used as theoretical framework when analysing the material. The results show a varied range of self-assessed awareness and perceptions regarding environmental issues and the availability of relevant information and information sources and/or channels.

Environmental problems currently lack a definition in the Swedish language. Subjective definitions could lead to counterproductiveness and misunderstandings between parties, which is why the aim of this thesis is to construct a definition for environmental problems. Using quantitative methods, and a literature study, the most frequently used terms describing environmental problems were compiled. An analysis of the results gives us the following definition: ”Something that causes pollution, causes loss of biodiversity, or impairs production and functions.” This definition is broad enough, and yet specific enough, to encompass environmental problems in a practical and useful way in both everyday language, and when working in scientific or humanistic fields. Further research is required, since it is currently extremely sparse. The definition formulated in this thesis will not last forever, but rather it will continue to grow, evolve and develop alongside new discoveries, new knowledge and new environmental goals in this field. / Det saknas i dagsläget en definition av begreppet miljöproblem. Subjektiva definitioner av begreppet skulle kunna leda till missförstånd mellan olika aktörer, kontraproduktivitet eller felriktade insatser för att lösa dessa problem. Därför är syftet med detta examensarbete att utforma en definition för begreppet miljöproblem. Arbetet är baserat på en litteraturstudie som utfördes med kvantitativa metoder, där en sammanställning av relevanta termer från relevant litteratur genomfördes. Enligt resultaten är denna definition: ”Något som orsakar föroreningar eller orsakar förlust av biologisk mångfald, produktionsförmåga eller funktioner.” Definitionen är tillräckligt övergripande, men även tillräckligt specifik för att anses användbar i både vardagligt tal samt vid tillämpning av miljöarbete, forskning och miljöpolitik. Det behövs vidare forskning i ämnet, då denna i dagsläget är ytterst sparsam. Definitionen som utformats här kommer inte att bestå för evigt, utan kommer att fortsätta utvecklas och bearbetas, där ny kunskap, kontexter, nya miljömål etcetera kommer att spela en viktig roll.

Dagens barn lever i en värld präglad av många stora miljöproblem. Det är dock viktigt att barn ges en positiv framtidstro. Studiens syfte är därför att beskriva förskolebarns olika uppfattningar, tankar och känslor kring miljöproblem. Vi har utgått från kvalitativa intervjuer, som filmats, med 16 barn i åldern fyra till sex år. Studien har en fenomenografisk ansats och fokuserar på vilka olika uppfattningar barn har om klimatförändringar, nedskräpning och föroreningar. Resultatet visar sex olika uppfattningar om dessa miljöproblem: Ovisshet kring klimat och föroreningar då de uppfattas som något obekant, uppfattningen att det inte är någon fara med miljöproblemen, att inget finns att göra åt problemen, att föroreningar och nedskräpning är skadligt för djur, människor och natur samt att det finns lösningar såsom återvinning eller elbilar. Det förekommer även en uppfattning om att återvinning är något bra och viktigt. Vidare visas i resultatet följande sju känslor kring de ovan nämnda miljöproblemen: oro, vrede, bestörtning, sorg, äckel, stolthet och tillit. De informanter som visade särskilt stora kunskaper visade också större oro inför miljöproblemen. De barn som inte föreföll veta lika mycket om klimatfrågor hade en tendens till att visa mer tillit eller likgiltighet. / Today's children live in a world characterized by many major environmental problems. However, it is important that children are given a positive belief in the future. The purpose of the study is therefore to describe preschool children's different perceptions, thoughts and feelings about environmental problems. We have started from qualitative interviews, which have been filmed, with 16 children aged four to six years. The study has a phenomenographical approach and focuses on the different perceptions children have about climate change, littering and pollution.  The results show six different perceptions of these environmental problems: uncertainty about climate and pollution as they are perceived as something unfamiliar, the perception that there is no danger with environmental problems, that there is nothing to do about the problems, that pollution and littering are harmful to animals, people and nature, and that there are solutions such as recycling or electric cars. There is also a perception that recycling is something good and important.  Furthermore, the result shows the following seven emotions around the aforementioned environmental problems: worry, anger, dismay, sadness, disgust, pride and trust. The informants who showed particularly high knowledge also showed greater concern about environmental problems. Those children who did not seem to know as much about climate issues tended to show more trust or indifference.