I den här uppsatsen undersöks sex olika texter från tidskrifterna Kamratposten och Julia för att komma fram till vilka modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den identitet som erbjuds i en text och den läsare som avsändaren föreställer sig. Syftet med undersökningen är att hitta och sedan jämföra modelläsarna från de olika texterna och därigenom se vilka förväntningar de två tidskrifterna har på sina riktiga läsare. Analysen är kvalitativ och har sin grund i den systemisk-funktionella grammatiken. Jag har valt att analysera texternas interpersonella betydelse och deras presuppositioner. Närmare bestämt analyseras språkhandlingar, attityd, närhet och distans samt modalitet och modal bedömning. Vad gäller attityd undersöks främst vilka värdeord som förekommer och när det gäller närhet och distans undersöks ordval och tilltal. Analysen av texternas interpersonella betydelse visar på få skillnader mellan tidningarna. Den största skillnaden handlar om att tidningen Julia skapar en större närhet till läsaren genom att i större utsträckning använda personligt tilltal. När det gäller presuppositioner är skillnaderna större och detta beror på att texterna handlar om olika ämnen och därmed förväntar sig att modelläsarna ska göra och veta olika saker. Det går dock att se vissa förväntningar som båda tidningarna har på sina modelläsare, dessa handlar om att prestera, att vara trendmedveten och att vara social.

The aim of this master thesis (one year) is to examine the model reader and linguistic rooms in sex education texts. This, with the purpose of examining how the analysed texts use their language-related guidelines correlated to inclusion. The thesis uses text and discourse analysis with queer theory as a method. The material consists of six texts from three different Swedish websites that provide information about sexual health: 1177.se, UMO.se and RFSU.se.                      The analysis shows that the six texts with a focus on reproduction constructs the model reader as a person with the capabilities of becoming pregnant and their potential partner is put in a linguistic room further away. The texts about sex create a model reader with some kind of sexual problem and quite inexperienced in the matters of sex. The texts put the person with problems close to the sender and any potential partners who might want the information to help their partner is separated and put in a further room. The studied texts appear to be in line with the relevant guidelines but they also deviate, especially in terms of gender inclusion, which subsequently stand out as an area for further improvement.

Studiens syfte var att lyfta fram vad bild- och textkompositionen betyder för en modelläsare i introduktionen av skönlitteratur samt att se om introduktionen kunde ge eleverna utrymme för att skapa egna föreställningsvärldar. Studiens kvalitativa ansats och utgick från ett sociosemiotiskt perspektiv som utmärks av att språkutveckling sker i socialt samspel. Begreppen textuell metafunktion och interpersonell metafunktion samt modelläsare i Anders Björkvalls (2003; 2019) beskrivning, användes för att göra en multimodal textanalys. Studiens resultat visar att introduktionen bjuder in modelläsaren att delta utifrån sina egna förutsättningar, men för att modelläsaren ska kunna identifiera sig och medverka fullt ut kan bildpresentationen behöva kompletteras med utökat stöd i form av skrift eller muntligt tal. Introduktionen ger en bild av att vara neutral och tolerant, men trots flera inslag som hänför till mångfald och som ger modelläsaren utrymme att ”kliva in i egna föreställningsvärldar” finns en mindre tolerant aspekt då läsvägen som erbjuds utgår från ett västerländskt synsätt som uppfattas vara ett något ensidigt perspektiv.

This study examines the introductory texts in the 2018 election manifestos of the eight political parties represented in the Swedish parliament, with the aim of comparing the different views of Swedish society expressed in the texts. The idea that the public political debate in Sweden in recent years have been focused on individual issues rather than ideology forms a starting point for the study. The analysis is based on the term model voter, which is a way of adapting the notion of the so-called model reader to fit this specific study. Critical discourse analysis is used as a theoretical framework, and is discussed in relation to political ideologies and presupposed information in texts. The analysis takes a qualitative approach, in identifying how prominent key words, visual elements and rhetoric patterns are used to persuade the model voter of the party’s message. The model voter is viewed as a representation of each party’s ideology and values, and the different views on Swedish society are described through the eyes of the model voter. The results show that the model voter appears in the texts with a varying degree of clarity, and that they all have characteristics in common as well as characteristics that set them apart. The study concludes that all the model voters see some kind of threat to the development of the Swedish society, but the origin of these threats vary depending on the political party in question. The different natures of these threats are closely connected to the ideology of each party. The study also discusses its results related to the tendency of some election platforms to exclude certain groups of voters in their texts, based on the values and opinions that the model voter is presumed to share with its political party.

In this essay, seven posters from productions of the play "Waiting for Godot" are studied. The purpose is to identify elements in the play's plot that are found in the design of the posters and link them to each other. The question statements is to find out what the posters tell about the plot, how the intermediality shows in the posters and who the posters aimed at. The method of the analysis is based on Gillian Rose's content analysis and Anders Marner's student exercise in semiotics. The results of the study showed that it is the characters' attributes and props, such as hats and trees, that take up space on most posters and thus communicate with the potential audience. The graphics and text in the posters are together active parts of the communication of the story each poster mediates. The model readers can both have a knowledge about the plot and no major pre-understanding of the play's plot depending on the different posters in the analysis.

Denna studie har som mål att utläsa i vilken mån värdegrunden genomsyrar läromedlen i Svenska 1 på gymnasiet i deras skönlitterära utdrag i arbetet med dessa. Vidare har studien som syfte att se vilka grupper som gestaltas i de skönlitterära utdragen och vem den tänkta modelläsaren och modelläraren för de analyserade läromedlen är. Det har genomförts med hjälp av två metoder. Den ena har varit kvantitativ analys och den andra kvalitativ analys där kritisk diskursanalys har varit den specifika metoden. Studien har utgått från en intersektionell teoretisk utgångspunkt där maktaxlarna etnicitet, kön och sexualitet har varit fokus för analysen. I undersökningen har de tillhörande arbetsuppgifterna läromedlen presenterar i samband med de skönlitterära texterna även tagits i beaktning för att se vad de förmedlar. Studiens resultat visar att läromedlen utgår från ett västerländskt perspektiv, är heteronormativa och främst är riktade till män. De tillhörande arbetsuppgifterna säkerställer inte heller ett genomsyrande värdegrundsarbete, utan det är lärarens ansvar att bidra med dessa frågor och diskussioner i samband med läsning av skönlitteratur. Studien visar att detta kan vara problematiskt, eftersom läraren har så många arbetsuppgifter att det kan vara svårt att hinna granska sina läromedel.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka eller vilken modelläsare som förekommer i Kemikalieinspektionens broschyr Kemikalier i barns vardag. I studien redovisas en textanalys med utgångspunkt i den systemisk-funktionella lingvistiken. Materialet består av två olika upplagor av broschyren, en från 2014 och en från 2016. Analysen berör textens språkhandlingar och attityder, processer och deltagare samt tilltal och omtal. Med stöd av analysresultat presenteras de båda broschyrernas modelläsare. Resultatet visar att modelläsaren i första hand är en förälder, vilket gäller för både broschyrerna, även om det visas tydligare i broschyren från 2016. I broschyren från 2014 är relationen mellan läsare och myndighet vänskaplig, där myndigheten inkluderar sig själva i samma grupp som läsaren. I broschyren från 2016 är relationen striktare och Kemikalieinspektionen tar sig an en roll som visar att de är i maktposition.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur olika modelläsare konstrueras i externkommunicerande texter från Försäkringskassan ur ett diakront perspektiv. Modelläsaren är en prototypisk läsare som är inbyggd i texter och besitter en viss social identitet. Studien har undersökt både förändringar och likheter i läsarens identitet mellan Försäkringskassans informationsbroschyrer publicerade mellan 1969 och 1980, samt den modelläsare som framträder på Försäkringskassans sociala mediekonto "forsakringskassan.se" idag. Genom att analysera ämnena föräldra- och sjukförsäkring undersökte studien hur modelläsarens identitet har utvecklats över tid och därmed erbjudit medborgararna olika identiteter. Med vetskapen om att texter alltid är multimodala tar studien avstamp i socialsemiotiken som studerar hur skriftspråkliga och visuella resurser samverkar och används för att skapa mening. För att identifiera textens modelläsare och relationen mellan avsändaren och läsaren använder studien sig av analysverktyg från den interpersonella metafunktionen inklusive språkhandlingar, bildhandlingar och modalitet samt distans och formalitetsgrad. Resultaten visade på både likheter och skillnader mellan modelläsare som konstrueras över tid, främst observerades skillnader i materialet från sjukförsäkring. Modelläsarens roll övergår från den formella och auktoritärt styrda till den sociala modelläsaren som utvecklats till att aktivt identifiera sig med “Du” i relation till Försäkringskassan. Modelläsaren i sjukförsäkringen går från att vara en orolig person som gärna har en översikt på kostnader, till att vara förebyggande i sitt mående. Modelläsaren i föräldraförsäkringen har en mer konsekvent visuell framställning som en föräldraledig pappa, medan den skriftliga framställningen emellertid visar en förändring från frånvarande förälder med begränsad kunskap till en aktiv och närvarande förälder som har utvecklat sin förståelse över tid.

I denna uppsats undersöks vilka modelläsare som skapas i nio olika rekryteringsinlägg på Försvarsmaktens Instagram-konto. Undersökningen tar avstamp i en multimodal textanalys som baseras på systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att de modelläsare som konstrueras i grunden delar samma egenskaper – de är handlingskraftiga, drivna och initiativtagande, men utöver det konstrueras varje modelläsare med unika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar även att det finns skillnader på hur modelläsare konstrueras beroende på om värnplikten är vilande eller aktiv. Gemensamt för samtliga modelläsare är att relationen till Försvarsmakten bygger på att Försvarsmakten erbjuder något som modelläsaren söker.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur reklamannonser riktade till män respektive kvinnor är utformade idag och om det har skett någon märkbar förändring av utformandet av dessa under 2010-talet. För att kunna ta reda på detta analyserar jag fyra annonser riktade till män (två från 2011, två från 2019) och fyra annonser riktade till kvinnor (två från 2011, två från 2019), hämtade ur Café respektive Elle. Analysmetoden jag har använt mig av är en anpassad version av Björkvalls (2003 & 2009) kvalitativa multimodala analysmodell. Resultatet visar bland annat att det finns många likheter mellan reklam riktad till män respektive kvinnor, framförallt kompositionsmässigt. De största skillnaderna ligger i diskurserna och att annonser riktade till kvinnor generellt innehåller fler krävande talarroller än vad de manliga gör. I reklam riktad till män fokuseras det på det språkliga och produkten avbildas i samtliga annonser. I reklam riktad till kvinnor fokuseras det på det visuella och människor avbildas i samtliga annonser. Materiella språk- och bildprocesser dominerar i båda fallen. Vidare visar resultatet på att utformningen hos annonser riktade till män respektive kvinnor inte har förändrats nämnvärt under 2010-talet. De ändringar som existerar ligger främst i val av diskurser, och där handlar det om att de har moderniserats i takt med samhället. Hos reklam riktad till män har miljövänlighet blivit en dominerande diskurs, vilket stämmer bra in med hur samhället blivit mer miljömedvetet genom åren. Hos reklam riktad till kvinnor är den främsta förändringen att diskursen gått från en stereotypisk diskurs om lyx och flärd till en mindre stereotypisk diskurs om show och dans.