I det här examensarbetet analyseras två läroböcker från förlaget Sanoma: Svenska impulser för yrkesprogrammen och Svenska Impulser 1. Bägge böckerna är skrivna för gymnasieämnet Svenska 1 och analyseras utifrån vilken författarnas tilltänkta läsare är för respektive bok. Analysen utgår från Umberto Ecos och Katrin Lilja Waltås teorier om modelläsare och Monica Reichenbergs kriterier för analys av läroböcker, och har genomförts utifrån både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod. Resultatet visar att författarna till respektive bok har olika förväntningar på sina modelläsare. Boken Svenska impulser för yrkesprogrammen är skriven för en modelläsare som har begränsade förkunskaper och ett mål att snabbt komma ut i arbetslivet medan Svenska Impulser 1 är skriven för en modelläsare som förväntas ha mer förkunskaper och ett generellt större driv med högre studier som mål.

No description available.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser.

The aim of this dissertation is to examine the content and communicative strategies in texts used in a project on tobacco policy delegated by the Swedish government to the National Institute of Public Health (“The National Tobacco Assignment 2008–2010”). The study uses communicative strategies as an umbrella term for the way the texts fulfil the political assignment through adaptation to suit different receivers in a discursive practice with set guidelines for communication between experts and users, and how these strategies are visible in the studied texts. The material consists of six guides for care personnel and ten brochures for smokers. The study is a text-focused critical discourse analysis combining methodological tools from different linguistic traditions. These are chiefly taken from critical text linguistics, new rhetoric, and sociosemiotics. The main question posed in the study is how the public authority’s assignment to influence people through the texts is combined with ideas about smokers’ empowerment. The investigation problematizes how the content and form of the texts relates to the authority’s assignment to exert influence, and to motivational interviewing as a discursive practice with an empowerment perspective on lifestyle changes. The analyses show that controlling ideas and notions about smokers’ empowerment exist in parallel in the government texts about smoking cessation. Controlling elements are most prominent in the sections of the guides about groups who, in the encounter with care personnel, do not show any interest or desire to quit smoking. In the studied brochures the controlling elements are most prominent in those aimed at operation ­patients, adolescents, and parents-to-be. Both groups of material – the guides and the brochures – nevertheless give the impression of being designed to be compatible with a patient-cent­red discursive practice. This is noticeable, for example, in the occurrence of associative and dissociative argumentation strategies which legitimize or tone down controlling elements.

Denna uppsats har som avsikt att ta reda på hur två gym förmedlar värderingar runt träning i sina informerande webbtexter. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken läsarroll som erbjuds i texterna, vilken modelläsare som konstrueras och hur gymmen legitimerar träning. Studien utgår från det teoretiska ramverket Appraisal, som är en förlängning av den mer etablerade språkmodellen Systemisk funktionell grammatik. Materialet som ligger till grund för analysen är hämtade från SATS och Friskis&Svettis hemsidor. Metoden för den kvalitativa textanalysen grundar sig i appraisalteorin och fokuserar på att synliggöra avsändarnas subjektiva värderingar av vad träning är och vem den är till för. Resultatet visar att gymmen tillskriver författaren kunskapsauktoritet som skapar en accepterande läsarroll till textens innehåll och texten som källa. Modelläsaren hos Friskis&Svettis ser sin träning som en del av en kollektiv och prestationsfri gemenskap. Modelläsaren hos SATS ser däremot träning som ett individuellt behov och strävar efter utveckling. Analysen visar att gymmen legitimerar träning genom att förmedla ståndpunkten att den som tränar mår bättre samt att träning är något bra och eftersträvansvärt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar för litteraturundervisning på gymnasienivå är konstruerade, för att se vilka föreställningar om svensklärare som framställs i dem. För att undersöka detta används en kvalitativ analys som fokuserar på uppgiftskulturen i lärarhandledningarna, och de didaktiska frågor som kan besvaras genom materialet. Analysen resulterar i fem tematiska kategorier som beskriver de förväntningar på modelläraren som framställs: den kompetenta läraren med all tid ivärlden, den allmänbildade läraren och läraren som expert, läraren som elevhälsa,läraren med idétorka och läraren som inte prioriterar sitt eget ämne. I dessa kategorier framträder en modellärare som är kompetent och har tid att arbeta med de kunskapskrav som lärarhandledningarna inte täcker. Modelläraren ska också ha en hög allmänbildning och därtill viss expertis på många områden. Slutligen förväntas modelläraren ha kunskaper och förhållningsätt som ligger nära professioner inom elevhälsan. Modelläraren som framträder i analysen kan dock tänkas ha svårt att veta hur undervisningen bör bedrivas eller alltjämt ha idétorka, trots sin kompetens. Slutligen förväntas modelläraren ägna mer tid åt andra ämnen i undervisningen, vilket sker på litteraturundervisningens bekostnad.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 – 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes. Relationen mellan dem framställs som dialogisk. Syftet är dessutom att undersöka de identiteter som kampanjen erbjuder läsaren. Detta utifrån resultatet av den språkliga analysen och genom begreppet modelläsare. Berättelser och bilder erbjuder en trygg uppväxtmiljö och ekonomisk trygghet till läsaren. Den dialogiska relationen presupponerar att det finns en god relation mellan kommunen och invånarna. / This bachelor's essay is about the stories and images that appear in the campaign Bo i Nyköping on the website boinykoping.nu during the campaign period 2011-2012. The aim is to examine how the municipality and citizens that appear in the campaign are described in the campaign texts and associated images. The methods applied in the linguistic analysis are an ideational and an interpersonal analysis, an attitude analysis within the method appraisal and a visual analysis of the ideational and interpersonal grammar of images. The results show that the citizens are described as active and the municipality as informative and knowing. The relationship between them is presented as dialogical. The aim is also to investigate the identities that the campaign offers the reader. This is based on the results of the linguistic analysis and the concept of the model reader. The campaign stories and the images provide a safe environment to grow up in and an economic security to the reader. The dialogic relationship that appears in the campaign between the municipality and the citizens show a presumptive good relationship between them.

I denna uppsats analyseras fyra olika artiklar från gymkedjan SATS egen tidning, SATS Magazine. Syftet är att undersöka vilken modelläsare som konstrueras. Modelläsaren är den ideala läsaren som skribenten tillägnar texten till, det är den identitet som läsaren blir erbjuden i en text och som skribenten föreställer sig. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken samt kritisk diskursanalys är syftet att med en kvalitativ metod undersöka vilka krav gällande träning som ställs på modelläsaren, och hur detta bidrar till hur modelläsaren konstrueras. Den interpersonella betydelsen kommer att beröra språkhandlingar, modalitet, tilltal och värdeladdade ord. Den ideationella analysen är något avgränsad och kommer endast att fokusera på vilka ideationella processer som förekommer i texterna.  Den interpersonella analysen visar att kravställandet på modelläsaren är högt men att det realiseras genom råd. Läsaren görs delaktig i texten vilket skapar närhet mellan avsändaren och läsaren. Den ideationella analysen visar att det främst förekommer materiella och relationella processer där de materiella visar att modelläsaren är aktiv och positivt inställd till att träna, medan de relationella processerna i flera fall används för att realisera uppmaningar. Diskursanalysen visar att artiklarna förutom hälso- och träningsdiskurser även innehåller en medicinsk samt en kommersiell diskurs.

This study analyzes the semiotic resources in two versions of Vårdguiden's web text about tick bites: one longer version and one in easy Swedish. The aim is to identify and compare the prior knowledge and information need of each versions' model reader. This study is theoretically grounded in social semiotics and health literacy. The method consists of three multimodal text analyzes with ideational, interpersonal and textual sub-analyses.  Both versions presupposing several actual, practical and mental prior knowledge of the model reader. The information need of the versions' model reader is both common and separate. Both versions also presupposing that the model reader needs informing, explanatory, instructive and reassuring messages with a multimodal and multi-sequential presentation. The longer version presupposes more comprehensive prior knowledge and larger information needs. The version in easy Swedish though presupposes some prior knowledge which is not assumed in the longer version. For example, it is prior knowledge of how a tick bite looks like and the prior knowledges which is required when photographic close-ups should be interpreted. The version in easy Swedish also and presupposes larger needs for explanations and instructions. The results hinting what the versions presuppose of the empirical reader and prompting a discussion about how the versions high demands for health literacy can impede the reader friendliness. However, the results show that the versions' design creates possibilities for broad groups to assimilate the content. The study highlights some important challenges which are relevant when texts should be adapted to broad groups. / I studien analyseras två versioner av 1177 Vårdguidens text om fästingbett: en längre version och en version på lätt svenska. Syftet är att identifiera och jämföra de förkunskaper och behov av information som förutsätts hos versionernas modelläsare. Studien är teoretiskt grundad i sociosemiotik och hälsolitteracitet. Metoden består av tre multimodala textanalyser med ideationella, interpersonella och textuella delanalyser. Båda versionerna förutsätter flera faktiska, praktiska och mentala förkunskaper hos modelläsaren. Behoven av information hos versionernas modelläsare är dels gemensamma, dels skilda. Båda versionerna förutsätter att modelläsaren behöver informerande, förklarande, instruerande och lugnande budskap som presenteras multimodalt och multisekventiellt. Den längre versionen förutsätter mer omfattande förkunskaper och större behov av information. Versionen på lätt svenska förutsätter dock några förkunskaper som inte förutsätts i den längre versionen. Det är till exempel förkunskaper om hur ett fästingbett ser ut och de förkunskaper som krävs för att kunna tolka fotografiska närbilder. Versionen på lätt svenska förutsätter även att modelläsaren behöver fler förklaringar och instruerande budskap. Resultaten antyder vad versionerna förutsätter hos de empiriska mottagarna och föranleder en diskussion om hur versionernas höga krav på hälsolitteracitet kan hindra brukarvänligheten. Resultaten visar dock att versionernas utformning ger möjligheter för breda grupper att tillgodogöra sig innehållet. Studien belyser några viktiga utmaningar som är relevanta när texter ska mottagaranpassas till breda grupper. / <p>Uppsatsen ingår i kursen språkrådgivning och textvård magisterkurs, 30 hp.</p>