Syftet med denna undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning det är gynnsamt för elevernas språkinlärning i moderna språk, att läraren använder högläsning som ett instrument för att eleven ska förbättra sin hörförståelse, och eventuellt sin allmänna språkförståelse. Undersökningen grundar sig i Niclas Abrahamssons teori om “språkbad” och följande frågeställningar:   Vilka faktorer verkar ligga bakom svårigheterna med hörförståelse för eleverna i moderna språk som leder till att de ofta upplever den delen som det svåraste momentet inom ämnet?  På vilket sätt kan man uttyda förändringar i hörförståelse efter en intensiv period av högläsning?  Vilka effekter på hörförståelse och språkförståelse kan man se om man under en begränsad period, simulerar ett minispråkbad genom högläsningsträning under språklektionerna för elever som tidigare inte blivit utsatta för denna didaktiska metod?  Vi har använt oss av det språkkoncept som Abrahamssons kallar för “språkbad” i en hermeneutisk analysansats för att tolka elevernas upplevelser i förhållande till vad som händer i högläsning efter en intensiv högläsnings träning. Eleverna fick samma frågor före och efter högläsningsträningen och med hjälp av följdfrågor. Resultatet av träningen och elevernas svar på följdfrågorna analyserade vi sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk centrerat kring Niclas Abrahamssons idéer om det han kallar för språkbad. Det slutliga resultatet av undersökningen visade att eleverna blev bättre på hörförståelse tack vare högläsningsträningen.

Den nuvarande läroplanen ger lärarna stor frihet att utforma undervisningen iklassrummet, utan att ge några tydliga anvisningar om vilka grammatiska moment somundervisningen bör innehålla. Detta kan leda till att nyblivna lärare kan känna sigöverväldigade när de börjar i yrket. Syftet med denna studie är att undersöka ochanalysera hur erfarna högstadie- och gymnasielärare arbetar med grammatik iklassrummet i spanska som modernt språk, för att få en bättre förståelse för de strategiersom lärare använder. Studiens teoretiska grund är Dörnyeis modell för principbaseradkommunikativ språkundervisning som fokuserar på både form och funktion iundervisningen av ett främmande språk. Detta är en kvalitativ studie baserad påicke-deltagande klassrumsobservationer. Studiens resultat visar att grammatik finns medi alla delar av lektionerna. En lärare lade mer fokus på grammatisk korrekthet och attgöra övningar för att klara provet. En annan lärare använde olika strategier, till exempelatt strukturera lektionerna kring ett tema som engagerade eleverna, använda elevernasflerspråkighet som en resurs och erbjuda mycket exponering för målspråket. I studienblev sociokulturella såväl som behavioristiska perspektiv synliga i undervisningen.

Den här studien har som syfte att undersöka hur undervisningen av moderna språk i flerspråkiga klassrum behandlas i Skolverkets Läroplan (Lgr22) samt vilka didaktiska stöd som finns på Skolverkets Lärportal för språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. Metoden är hermeneutisk och undersökningen grundar sig på dokument- och innehållsanalys. Jag har begränsat studien till tre språkdidaktiska områden i undervisningen av moderna språk i flerspråkiga klassrum, attityd och motivation, ordinlärning och målspråket i undervisningen. Som teoretiskt ramverk har jag använt mig av forskningen kring flerspråkighet och ämnesdidaktiska teorier. Slutsatsen blev att man både i Skolverkets styrdokument och på Lärportalen kan finna stöd för undervisningen av moderna språk i flerspråkiga klassrum vad gäller de tre områdena som studerats. Dock visade resultaten också att där var relativt få konkreta språkdidaktiska metoder som presenterades från Skolverkets sida.

This thesis explores to which extent and how a book of exercises made for the subject of modern languages (Spanish) offers support for the pupils' creation of L3+ ideal future selves. By using content analysis and from recommendations of how to create exercises based on Dörnyei and Henrys theories of L2 and L3 future selves, the learning material has been reviewed looking for six themes: "Persons: the self", "persons: others", "places and social contexts" "feelings", authentic matieral" and "possibilities". This study shows a substacial presence (42%) of exercises containing one or more of these themes. The sheer number and variety of these exercises can offer a regular and recurrent support for the pupils experimenting with L3+ ideal future selves. By way of illustrations, contextualization, guiding questions and with the contextual support of the textbook formed as a coherent fictional story many of the exercises are designed to help bring the fantasies and visions to life.

Denna studie syftar till att öka kunskap kring hur undervisning av elevers muntliga förmåga inom ämnet moderna språk kan utvecklas. Studien söker svar på två centrala frågor: Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk kan påverka elevernas utvecklande av muntlig kommunikation negativt? Vilka faktorer beskriver lärare i moderna språk främjar elevernas kunskaper i tal- och samtal på målspråket? Studien utförs med en kvalitativ metod och datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare som undervisar i ämnet moderna språk på högstadiet. Resultatet av studien visar att faktorer som stora elevgrupper, elevers brist på självförtroende och begränsat utrymme påverkar elevernas inlärning i moderna språk negativt. I undersökningen framkommer det också att lärarna pekar på vikten av att genomföra strukturerad undervisning, att etablera en inkluderande inlärningsmiljö, att skapa positiva relationer och stimulera interaktion i klassrummet, för att förebygga utmaningar och gynna elevernas språkkunskaper i tal och samtal.

Syftet med denna studie är att synliggöra ur ett lärarperspektiv hur man använder sig av betygskriterierna i bedömningen av den muntliga produktionen i franska som modernt språk och dessutom att undersöka vilka muntliga uppgifter och strategier som tillämpas för att uppnå en likvärdig summativ bedömning. En kvalitativ metod genomfördes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio lärare i franska som arbetar på högstadiet. Resultatet visade att lärare använder betygskriterierna som en vägledning för att skapa kvalitativa uppgifter och prov för muntlig förmåga. Erfarenhet och diskussion med kollegorna i moderna språk underlättar förståelsen av värdeorden. Lärarna använder sig gärna av relevanta uppgifter och prov som tillåter eleverna att använda alla sina språkkunskaper och språkstrategier. Några lärare ifrågasätter validiteten av några muntliga uppgifter som till exempel muntliga presentationer eller videoinspelningar. Dessa kan ibland producera onaturligt tal på målspråket och kan därför vara svåra att bedöma. Undersökningen pekar på att användningen av både formativ och summativ bedömning bidrar till att uppnå en mer rättvis bedömning av elevens prestation. Dessutom blir eleverna mer engagerade när muntliga bedömningskriterier anpassas efter elevernas ålder, grupp eller individuella behov. För att sträva mot likvärdighet främjar lärare vikten av sambedömning inom sitt egna ämne men också med andra lärare i moderna språk.

Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att uppnå syftet är: (i) vad framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 och 9?, (ii) på vilka sätt och i vilka aspekter kan man se att motivationen skiljer sig mellan de två grupperna? och (iii) vilka pedagogiska konsekvenser leder skillnaden i motivation till för ämnesdidaktiken mellan de båda grupperna? Studien baseras på intervjuer med elever från årskurs 6 och 9, som syftar till att samla information om deras erfarenhet av deras spansklärande, deras förväntningar och mål samt vad som motiverar dem. När det gäller den teoretiska ramen är denna studie grundad på fälten Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) och The ideal multilingual self. Det huvudsakliga resultatet av denna studie är att elevernas motivation förändras från årskurs 6 till årskurs 9 från att vila på en inre motivationsgrund till att vila på en yttre motivationsgrund. Från ett ämnespedagogiskt perspektiv indikerar resultatet behovet av att hitta strategier och arbetsmetoder för att stimulera elevernas inre motivation och för att tillsammans skapa elevens L3 Self, som är bilden eleven skapar av sig själv som spansktalande och även som en del av en spansktalande gemenskap. / The purpose of this study is to analyse the differences in students’ motivations in modern language Spanish between two critical points: when they start reading the language in grade 6 and in their last year of compulsory school in grade 9, from the student’s perspective. The research questions used to achieve this purpose are: (i) what appears to be central in the students’ motivation in their language studies for grades 6 and 9?, (ii) in what ways and in what aspects can one see that motivation differs between the two groups? and (iii) what pedagogical consequences does this difference in motivation lead to for subject didactics of Spanish between the two groups? The study is based on semi-structured interviews to students from grade 6 and 9, aiming to collect information regarding their experience in their Spanish learning, their expectations and goals and what motivates them. Regarding the theoretic frame, this study is grounded on the fields of Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) and The ideal multilingual self. The main finding of this study is that students’ motivation changes from grade 6 to grade 9 from resting on an intrinsic motivational basis to resting on an extrinsic motivational basis. From a subject didactics perspective, this result indicates the need for finding strategies and working methods to stimulate students’ inner motivation, and to co-create the student’s L3 self, that is the image the student creates of himself as a Spanish speaker and as a part of a Spanish speaking community.

The aim of this thesis is to characterise the shifting relationship between public and private education in nineteenth-century Sweden. It does so by a study of modern language teaching in Stockholm 1800–1880. Whereas modern languages had long been taught by private language masters, German, French and English were only officially recognised as subjects of public grammar schools in 1807. The study shows that, unlike the impression given by earlier studies, the introduction of public teaching of modern languages did not bring an end to private language instruction. The study further demonstrates that although private language teaching continued to thrive alongside the expanding public language education, the relationship between the two types of education changed over time. Until the 1840s, both private and public education operated as competitors in a local educational market, adjusting their language teaching to local demand and mutual competition. A crucial condition for this competition was the fact that state curriculums still had a relatively limited impact on the actual teaching of public schools. In the later part of the century, the language teaching within public schools became more influenced by the idea of formal education, leading to an increased focus on grammar. Simultaneously, the role of private language instruction evolved into complementing public teaching, primarily by providing the practical proficiency neglected in public schools. While the study questions the importance and effects of central reforms, especially in the earlier decades of the 19th century, it points to other significant factors that influenced the local education market. In particular, the gradual centralisation and systematisation of public schools diminished their ability to cater for local demand. But the growing importance of formal credentials meant that public schools had less need to compete for students. Students were no longer necessarily attracted by the practical usefulness of schooling, creating both the possibility of the specific form of language teaching that developed within public schools, as well as the need of supplementary private instruction.

<p>Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus. The regulations regarding these courses are dubious as well which results in varied interpretations among schools. Other research discussed in this thesis indicates that student motivation is low and truancy high. The intention of this thesis is to shed light upon an area left very much in the dark. Who are these students choosing language choice English and language choice Swedish? What have they based their choice upon? How are these courses organized, prioritized and taught? How do the students and teachers experience these courses? Data has been collected at three schools in the form of in depth teacher interviews and student questionnaires in order to answer these questions. In addition, school statistics have been examined and similar research utilized in the analysis of the collected data.</p><p> </p>

Language choice is a required course in years 6-9 of compulsory school. Those who do not wish to study a Modern language of French, Spanish or German may choose language choice English or language choice Swedish instead. These two courses are meant to provide students with additional support and advanced work in those subjects. Although grades are given in Modern Languages, language choice English and Swedish do not merit a grade. Neither language choice English nor language choice Swedish has a set curriculum or syllabus. The regulations regarding these courses are dubious as well which results in varied interpretations among schools. Other research discussed in this thesis indicates that student motivation is low and truancy high. The intention of this thesis is to shed light upon an area left very much in the dark. Who are these students choosing language choice English and language choice Swedish? What have they based their choice upon? How are these courses organized, prioritized and taught? How do the students and teachers experience these courses? Data has been collected at three schools in the form of in depth teacher interviews and student questionnaires in order to answer these questions. In addition, school statistics have been examined and similar research utilized in the analysis of the collected data.