Dagens undervisning i tyskaToday’s teaching in GermanArbetet syftar till att lägga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske på ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjälp av den aktuella forskningen i litteraturen samt några intervjuer med lärare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lärarens arbetssätt och strävande att ge en meningsfull språkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svårast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av särskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt språk.En annan fråga som ska belysas är språkinlärning hos elever med annat modersmål än svenska1 när det gäller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jämföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen.Efter en litteraturgenomgång som har presenterat aktuell forskning kring ämnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lärare i tyska som undervisar på både grund- och gymnasieskolor. Intervjuerna avses för att presentera en del av den aktuella bilden av dagens undervisning i ämnet tyska.Ur analysen av lärarnas intervjuer framgår att den aktuella forskningen motsvarar lärarnas uppfattningar ganska väl och att alla språklärare verkar använda sig av den didaktiken som modern forskning förespråkar. Lärarna hävdar att en varierad undervisning som utgår från läroplanen är viktigast för elevers språkutveckling. Viktigt också är att tala målspråket2 så ofta som möjligt på lektionen. Vidare upplever lärarna att grammatikundervisning och att tala språket anses vara svårast hos elever. När det gäller elever i behov av särskilt stöd försöker lärarna att stödja dem genom motivation och uppmuntran i form av individuella samtal men också genom att finna alternativa vägar till insikter samt att finna nya arbetssätt som stärker elevers självförtroende. Slutligen ser lärarna tvåspråkighet hos elever3 som en fördel eftersom sådana elever får en högre medvetenhet om språklig form och funktion i allmänhet och dessutom kan detta leda till väldigt intressanta diskussioner under lektionerna.I min diskussion har jag lyft fram Dysthes teori om elevers engagemang som en viktig framgångsfaktor för undervisning.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, moderna språk, målspråk, språkfärdigheter, språkinlärning, språkundervisning, tvåspråkighet, variation.

Syftet med min studie är att synliggöra elevers erfarenheter om vad som gör ämnet moderna språk i år 8 och 9 intressant, genom att ta reda på hur eleverna upplever sina språkstudier och studera vilka faktorer som styr deras motivation. Jag har genomfört två intervjuer med sammanlagt åtta elever i åk 8 och 9 på högstadiet. Två elever i franska , fem elever i tyska och en elev i spanska. Elevsvaren har sedan analyserats och sorterats upp utifrån uppsatsens huvudkategorier. De olika teorierna är: "mentala självbilder", "autentiska/verklighetsbaserade skoluppgifter", "growth mindset/självkänsla" och "lärarens roll". Eleverna tycker att läraren är den viktigaste källan till motivation i språkklassrummet. Andra exempel på motiverande faktorer eleverna nämner inkluderar mer muntliga verklighetsbaserade uppgifter och riligare lektionsupplägg. Några demotiverande faktorer som nämns av eleverna är att deras goda engelskakunskaper har negativ inverkan på inlärningen av det moderna språket samt att deras upplevelser av att kunna för lite på målspråket för att kunna uttrycka sig fritt.

I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

Denna studie undersöker i vilken mån en explicit metod för grammatikundervisning kan motiveras i undervisningen i spanska på gymnasieskolan. Studien söker även evidens för om några särskilda explicita undervisningsmetoder är lämpliga, och på vilken undervisningsnivå de främst bör användas. Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie, som kompletterar tidigare gjorda metaanalyser baserade på experimentella och kvasiexperimentella studier där inlärningseffekten av de olika undervisningsmetoderna testats empiriskt. Resultatet visar att det föreligger evidens för positiva inlärningseffekter av att använda sig av explicita metoder för grammatikundervisning avseende andraspråk. Därtill har kunnat konstateras att detta gäller även i primärstudier där målspråket är spanska och med en för svensk gymnasieskola relevant åldersgrupp. Resultaten är inte lika entydiga avseende exakt vilken explicit metod som ger bäst inlärningseffekt. Positiva inlärningseffekter av explicita metoder har visats såväl på nybörjarnivå som på avancerad nivå. Det sammantagna resultatet talar därför för att grammatiken bör innehålla explicita moment. Resultaten är framför allt hämtade från studier gjorda i en amerikansk kontext, men torde inte sakna relevans för svenskt gymnasium. Det förutsätter dock att eleven har vissa grundläggande kunskaper i grammatiska begrepp, vilket kan vara en utmaning i det svenska skolsystemet, där grammatiken ges begränsad uppmärksamhet.

En el presente trabajo se ha estudiado la problemática que algunos profesores de español en Suecia enfrentan al identificar y evaluar estrategias comunicativas en una prueba escrita por un alumno del nivel A2. Entrevistas cualitativas semiestructuradas han sido llevadas a cabo con seis profesores de seis escuelas suecas con el objetivo de resaltar sus pensamientos y experiencias acerca la identificación y la evaluación de las estrategias compensatorias léxicas en la comunicación escrita. El resultado de las respuestas analizadas destaca ciertos aspectos problemáticos que los informantes enfrentan al identificar y evaluar las estrategias que pueden resultar en una diferencia evaluativa a nivel nacional y afectar el principio de equidad establecido en la ley escolar sueca.

Den nya läroplanen för grundskolan 2011 uppmanar alla lärare i den svenska skolan att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Enligt regeringens Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet ska entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela skolan. Medan en del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv så finns det dock i dagsläget relativt få undersökningar angående grundskolan och lärarnas perspektiv. Förutsättningarna för införandet av entreprenöriellt lärande är oklara. En viktig förutsättning är dock att lärarna är bekanta med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Studien syftar till att undersöka hur lärare i moderna språk uppfattar begreppet entreprenöriellt lärande, och vilka möjligheter och hinder de ser med att tillämpa entreprenöriella arbetsformer i språkundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur sju lärare i moderna språk med olika uppfattningar resonerar kring entreprenöriellt lärande i sina ämnen. Lärarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever såsom att våga, förmågan att ta initiativ och omsätta idéer till handlingar men de ser sig också ställda inför en del svårigheter med att tillämpa de nya metoderna. Ett intressant utfall var att lärarnas uppfattning av sina förutsättningar hänger ihop väldigt starkt med deras uppfattning av och förhållningssätt till EL. Studien visar att det krävs större satsningar och framförallt mer forskning och beprövad erfarenhet inom fältet. / The new curriculum for primary education 2011 calls on all teachers in Swedish schools to strengthen an entrepreneurial attitude in students. According to the government's Strategy for entrepreneurship in education, entrepreneurship should permeate the whole school system. While some research has been done at secondary level and from a student perspective, relatively few studies have investigated the issue from a teachers' perspective and at primary level. The prerequisites for the introduction of entrepreneurial learning are somewhat unclear. An important condition is, however, that teachers are familiar with concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning. This study aims to examine how teachers of modern languages perceive the concept of entrepreneurial learning, and what opportunities and obstacles they see to the application of entrepreneurial work in language teaching. By using qualitative interviews, the study investigates how seven teachers of modern languages with different experiences of the methods reason about enterprise learning in their subjects. The teachers find it important to help their students develop such characteristics as daring, the ability to take initiatives and turn their ideas into actions, but they also find themselves facing some difficulties in applying the new methods. An interesting outcome was that the teachers’ perceptions of their conditions are closely connected to their perceptions of and attitudes towards enterprise learning. The study shows that greater efforts and most importantly, more research and documented experience is needed in the field.

Ce mémoire traite des méthodologies générales et systématisées de la didactique des langues étrangères développées à différentes périodes, ainsi que des méthodes d’enseignement (techniques, outils, matériels, exercices, activités et tâches etc.) et des théories autour de celles-ci. En utilisant une enquête, remplie par des professeurs travaillant dans certaines écoles suédoises, cette étude lie les méthodologies, les méthodes d’enseignement et les théories avec les pratiques de classe. L’étude montre quelles méthodes d’enseignement sont utilisées et la fréquence de leur utilisation, ainsi que les liens avec les méthodologies. Elle montre aussi que l’enseignement des professeurs de l’étude est principalement représentatif d’une seule méthodologie (la méthodologie cognitiviste – l’approche communicative). / This dissertation discusses the general and systemized methods of foreign language didactics that have been developed at different periods. The dissertation also looks at teaching methods (strategies, tools, materials, exercises, activities, assignments, etc.) and the theory behind these. For the purpose of this study, teachers at a number of schools in Sweden completed a questionnaire about methodology, teaching strategies, and theory in relation to classroom practice. The study demonstrates the teaching methods that are used and the frequency of their use, as well as the way in which they relate to methodology. The study also shows that most teachers who completed the questionnaire principally employ one methodology: the cognitive methodology – the communicative approach.

Die vorliegende Magisterarbeit ist die direkte Fortsetzung der Studie Die didaktische Umsetzung von Märchen – eine Literaturstudie. Hierbei handelt es sich in beiden Fällen an im Rahmen des Ämneslärarprogrammes an Högskolan Dalarna verfasste Examensarbeiten. Diese hier präsentierte Studie untersucht inwieweit die innerhalb der Forschung gepriesenen Märchentexte tatsächlich von Lehrkräften an den schwedischen Schulen und im Bereich des DaFUnterrichtes didaktisch umgesetzt werden. Mit Hilfe einer Unterrichtseinheit mit dem Thema „Märchen“ auf dem Gymnasium sowie einer unter Lehrkräften durchgeführten Umfrage betreffend deren Verwendung von Märchen im DaF-Unterricht konnte konstatiert werden, dass die im Literaturkanon stiefmütterlich behandelten Märchen mit Hilfe der meisten der befragten Pädagogen einen Weg in die Klassenzimmer gefunden haben. Die am Unterricht teilgenommenen Lernenden konnten gleichzeitig bestätigen, dass eine solche didaktische Umsetzung nicht nur Freude bereiten, sondern ebenfalls die Lernbereitschaft steigern und damit auch das Wissen erweitern kann.

This study aims to investigate when and how much German as well as Swedish is spoken by teachers and pupils in two high school classes. On top of that, the study includes both the teachers´and pupils´attitudes towards the usage of the languages in their German lessons. To answer this, observations during lessons were made and both online surveys to teachers and group interviews with a handful of pupils were constructed. The information gathered was later analyzed with a qualitative content analysis. What could be observed was that both Swedish and German were spoken by teachers, but for different parts of the lesson. They spoke Swedish for example when teaching grammar and clarifying instructions, but German when they asked simple questions or talked about texts during the lesson. The students on the other hand mostly spoke Swedish with each other and sometimes even when asking questions to the teacher. However, when the teacher made clear that they were supposed to speak German, they did. Most of the teachers and pupils would prefer a mix between German and Swedish in their classroom because they saw benefits with both languages in use. For example the fact that Swedish could be used to easily clarify lesson content and German could be used for the pupils to both practice speaking and hearing German.