Global ETD Search

161	Cultura e interculturalidad en la enseñanza del español como lengua extranjera / Kultur och interkulturalitet i undervisningen av spanska som främmande språk Durán Alfaro, Rodrigo January 2009 (has links) Resumen: La Agencia Nacional de Educación sueca y la didáctica de lenguas plantean que el estudio de idiomas extranjeros, no sólo implica el aprendizaje de una lengua sino también la comprensión de la/s cultura/s donde se habla la lengua estudiada. Con esto, se busca romper con el estilo tradicional de enseñanza de lenguas extranjeras que se limita a entregar datos sobre el o los países cuya lengua oficial es el idioma estudiado. Por esto, la visión del profesor sobre el término cultura es clave para promover el desarrollo de competencias interculturales en los alumnos. El presente estudio describe la significación de cultura e interculturalidad que tienen seis profesores de E/LE, en relación a lo establecido por la Agencia Nacional de Educación y el campo de la didáctica de lenguas al respecto. Se concluye, entre otras cosas, que las significaciones de cultura e interculturalidad no siempre conllevan a la comprensión de otras culturas y al desarrollo de competencias interculturales y que no hay un total conocimiento de los objetivos sobre cultura planteados en los Planes de estudio nacionales y Planes de curso de la asignatura Lenguas Modernas. / Sammanfattning: Skolverkets och språkdidaktikens syn på att läsa ett främmande språk innebär inte bara inlärningen av ett språk, utan också att lära sig att förstå kulturen/kulturerna där språket används. Detta strider mot den traditionella undervisningsstilen i främmande språk som bara ger fakta om landet eller länderna vars officiella språk är det språket eleverna har valt att läsa. Därför är lärarens synsätt på begreppet kultur viktigt för att främja elevernas utveckling av interkulturella kompetenser. Denna uppsats beskriver sex spansklärares uppfattningar av kultur och interkulturalitet, i förhållande till Skolverkets och språkdidaktikens syn på det. Slutsatserna är, bland annat, att lärarnas uppfattningar av kultur och interkulturalitet inte alltid främjar förståelsen av andra kulturer och utvecklingen av interkulturella kompetenser och att lärarna inte har fullständig kännedom om kulturrelaterade mål som uttrycks i den Nationella läroplanen och Kursplanen i Moderna språk. Kultur interkulturalitet interkulturella kompetenser språkdidaktik moderna språk. Cultura interculturalidad competencias interculturales didáctica de lenguas extranjeras lenguas modernas. Specific Languages Studier av enskilda språk Didactics Didaktik
162	Mediationsaspekte in den schwedischen Rechtsvorschriften für das Fach Deutsch als Fremdsprache / Mediation aspects in Sweden's upper secondary school legislation for the subject German as a foreign language Paulsen, Nicole January 2021 (has links) Abstract This thesis deals with the linguistic concept of mediation. Although mediation is very common and oc- curs naturally in communication between people, there is no uniform international definition of this linguistic phenomenon. One of the aims of this thesis is to gain clarity about the term and three different definitions of mediation are presented in the theoretical part of the thesis. The Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessing (CEFR) was published by the Council of Europe in 2001 and in the framework, mediation is presented as one of four linguistic activi- ties, alongside production, reception and interaction. In 2018, the CEFR was complemented by a com- panion volume, in which new descriptors for aspects of mediation are presented. The CEFR and the companion volume are documents that have a major influence on the design of curricula and syllabuses for foreign language education in many European countries, to some extent also in Sweden. Neverthe- less, mediation is deliberately omitted from Sweden's school legislation. The reason given for this is that it should be possible to hold lessons solely in the target language (Skolverket 2011b: 11). Transla- tion and interpreting, both aspects of mediation, should therefore not be taught in class. As shown in this thesis many aspects of mediation can however take place within a single language. The result of the text analysis of the Swedish school legislation for the subject German as a foreign language is that some mediation aspects are implemented in the Swedish school legislation, even if they are named differently. Mediation Sprachmittlung Mittlung Vermittlung Fremdsprachenunterricht Lehrplan mediering språkförmedling förmedling ämnesplan språklig aktivitet moderna språk kursplan språkundervisning tolkning översättning translanguaging flerspråkighet målspråk språk klassrum tyska svenska Languages and Literature Språk och litteratur
163	Gymnasieelevers motivation, kunskapsmässiga och framtida mål i ämnet spanska / High School Students’ Motivation, Knowledge Targets and Future Goals in the Subject of Spanish Biro, Rebecka January 2023 (has links) Elevers motivation samt kunskapsmässiga och framtida mål i spanska undersöks utifrån enkätsvar från 77 gymnasieelever i steg 3 och 4 samt intervjuer med två elever i steg 5. Arbetets teoretiska ramverk utgörs av tre motivationsteorier: self-determination theory (Deci & Ryan, 1985) med begreppen inre och yttre motivation, the socio-educational model (Gardner, 2001) med begreppet integrativ motivation och L2 Motivational Self System (Dörnyei, 2009) med begreppet ideal L2 self. Resultatet visar att cirka hälften av informanterna känner sig motiverade av att läsa spanska och det är främst på grund av yttre betingad motivation via meritpoäng och betyg. Dock har runt två tredjedelar som mål att resa till spansktalande länder och prata med målspråkstalare, som kan härledas till en integrativ motivation. Drygt hälften av informanterna tror att de kommer kunna bra spanska i framtiden, vilket indikerar en stark framtidsinriktad språklig självbild. / Students’ motivation, knowledge targets and future goals in Spanish are studied based on questionnaires completed by 77 students enrolled in stage 3 and stage 4, as well as interviews with two students in stage 5. The theoretical framework consists of three motivational theories: Self-determination theory (Deci & Ryan, 1985) with the concepts of intrinsic and extrinsic motivations, the socio-educational model (Gardner, 2001) with the concept of integrative motivation and L2 Motivational Self System (Dörnyei, 2009) with the concept of ideal L2 self. The result shows that nearly half of the respondents feel motivated studying Spanish, mainly due to extrinsic motives, such as merit points and grades. Furthermore, about two-thirds aim to travel to Spanish-speaking countries and communicate with target language speakers, which is considered an integrative motivation. About half of the respondents believe that they will speak Spanish well in the future, which indicates a strong future-oriented self-image in their language study. foreign language learning foreign language study goal ideal L2 self integrative motivation intrinsic and extrinsic motivation motivation Spanish target ideal L2 self inre och yttre motivation integrativ motivation moderna språk motivation mål självbilder spanska språkinlärning språkstudier Educational Sciences Utbildningsvetenskap
164	Las percepciones hacia los deberes de español como lengua moderna : Investigando lo que opinan los estudiantes y los profesores sobre las tareas de español en la educación secundaria / Perceptions of homework in Spanish as a modern language : Investigating how students and teachers in upper secondary school view Spanish homework Kooijman, Rebecca January 2021 (has links) The main purpose of the present study is to investigate how students and teachers of Spanish as a modern language perceive homework. Although appearing to be a frequently used tool in the Swedish school (Skolverket, 2014), not a lot of thorough investigations have been conducted regarding Spanish homework in upper secondary schools in Sweden. Given that the current Swedish course plan proposes that the students are more involved in their own learning (Skolverket 2011), getting to know their opinion on the subject could be useful for teachers making decisions regarding homework. Therefore, the objectives of this research are a) investigate possible dependencies between students’ attitudes towards homework and variables such as gender, grade and level, and b) determine if there are any differences of opinion regarding frequency and type of homework preferred amongst teachers and pupils. With the aim of finding out the opinions and preferences from both groups, an inquiry was given to teachers and pupils of modern language Spanish classes in upper secondary schools in the south of Sweden. These inquiries constitute of closed questions, on the basis of the quantitative method. In order to find possible associations between a positive attitude towards homework and other variables, the statistical analysis Fisher’s exact test was used. The results obtained from the questionnaires indicate that certain variables can influence students’ view and opinion on Spanish homework. Firstly, it is shown that the girls who participated in the study tend to view Spanish homework in a more optimistic way. The same results were found when observing the students from higher levels or with the grade B or higher. Secondly, regarding the preferences of homework, both teachers and students who participated in the study agreed that glossary words are their preferred type of homework. However, the results also indicated a difference of opinion in respect of frequency, as the students preferred twice a month, and the teachers once a week. Due to the scarcity of studies concerning preferences and attitudes towards homework, as well as the importance of understanding the students’ opinions (Skolverket, 2011), it is suggested that the topic is studied on a more thorough level, while also investigating other possible factors and dependencies. / A continuación, se presenta un estudio cuyo tema principal son los deberes escolares, los cuales Cooper define como cualquier tipo de tarea que les da el profesor a los alumnos para que trabajen con ella fuera de clase. A pesar de ser una herramienta frecuentemente usada en la escuela sueca (Skolverket, 2014), no se han investigado en gran medida los puntos de vista del profesorado y de los alumnos respecto a las tareas de español como lengua moderna en el bachillerato. Debido a que el plan de curso sueco propone que los estudiantes deben estar más involucrados en su aprendizaje, el conocer la opinión de estos con relación a las tareas, puede ser útil para el profesor a la hora de tomar decisiones relacionadas con los deberes. Por eso, los objetivos principales de la investigación que se plantean son a) investigar si existe alguna dependencia entre la actitud de los estudiantes respecto a las tareas con variables como el género, la nota y nivel , y b) averiguar si existen diferencias entre la opinión de ambos grupos en cuanto a la frecuencia y tipo de deberes. Con el fin de llegar a conocer las opiniones y preferencias de ambos grupos, se ha repartido una encuesta a los estudiantes y a los profesores de clases de español como lengua moderna en bachilleratos en el sur de Suecia. Las encuestas están constituidas por preguntas cerradas, por lo cual se ha partido de lo que se define como un método cuantitativo. Se ha llevado a cabo, además, un análisis estadístico llamado Fisher’s exact test, para hallar posibles asociaciones entre una actitud positiva hacia los deberes con otras variables. Los resultados obtenidos de los cuestionarios indican que sí pueden influir algunas variables en el cómo perciben los estudiantes las tareas de español. Se observa, en primer lugar, que las chicas tienden a percibir las tareas de español de una manera más optimista, junto con los estudiantes del nivel alto o con la nota A o B. En lo referente a las preferencias de los deberes, tanto el profesor como el alumno están de acuerdo de que el glosario es su tipo elegido de deber, aunque los maestros prefieren tenerlos semanalmente, mientras que el alumnado opina que dos veces al mes es óptimo. Dada la escasez de estudios respecto al tema y la importancia de conocer las opiniones del alumnado (Skolverket, 2011), se sugiere que se investigue el aspecto de los deberes de forma más profunda, investigando otros posibles factores y correlaciones. Spanish as a modern language homework Spanish didactics study plan attitude towards homework students in Spanish Spanska moderna språk läxor spansk didaktik studieplan attityd till läxor Español como lengua moderna deberes didáctica española plan de estudios actitud hacia los deberes estudiantes de español General Language Studies and Linguistics
165	La competencia intercultural en la enseñanza escolar de idiomas extranjeros : Una recopilación de investigaciones anteriores relacionadas con la competencia intercultural en la enseñanza de idiomas extranjeros / Intercultural competence in secondary school foreign language education : A literature review analyzing preexisting research related to intercultural competence in foreign language education Lund, Daniel January 2019 (has links) Vivimos en un mundo cada vez más globalizado e interconectado, lo que exige nuevas y mejores destrezas en cuanto al comportamiento en contextos interculturales, es decir, contextos donde se encuentran dos o más culturas de manera igualitaria. Documentos rectores para la educación, tanto nacionales (suecos) como internacionales subrayan la importancia de éstas. En presente estudio se ha basado en investigaciones internacionales anteriores, para indagar cómo el sistema educativo y especialmente la enseñanza de los idiomas modernos pueden ayudar a fomentar la competencia intercultural en los alumnos, en primer lugar, por medio de una revisión sobre cómo se define dicha competencia; en segundo lugar, investigar cómo se puede crear un clima intercultural en el aula y finalmente, comprobar qué métodos y herramientas didácticas se pueden usar para fomentar la competencia intercultural en los alumnos. El análisis de las investigaciones anteriores se ha llevado a cabo aplicando un enfoque cualitativo, usando el método de la hermenéutica, o más específicamente, la abducción. El análisis del estudio muestra que, a pesar de varios intentos, todavía no existe una definición unánime de la competencia intercultural. Las definiciones presentadas, sin embargo, tienen varios rasgos en común, por ejemplo, que están compuestas de dimensiones cognitivas, afectivas y de comportamiento. Además, la competencia intercultural se define también como un proceso, usando el modelo de procesamiento de la competencia intercultural de Deardorff (2006). A continuación, el análisis muestra que el clima intercultural en el aula se crea por medio de trabajar interculturalmente, otra vez usando el modelo de Deardorff. Se presentan unos ejemplos concretos de cómo trabajar interculturalmente, entre otros, empleando la conversación coloquial. Finalmente, el análisis, de acuerdo con la crítica hacia el uso de la enseñanza intercultural como un elemento aislado de la enseñanza, propone una perspectiva holística, es decir, que la interculturalidad formara parte de todas las asignaturas de los programas de educación. / Vi lever i en alltmer globaliserad och sammankopplad värld. Detta ställer nya och högre krav på vår förmåga att föra oss och interagera i interkulturella sammanhang, det vill säga sammanhang där två eller flera kulturer möts på lika villkor, vilket understryks i såväl nationella (svenska) som internationella styrdokument för utbildning. Studien nedan har utifrån tidigare internationell forskning undersökt hur utbildningssystemet och framförallt undervisningen i moderna språk kan verka för att förmedla kunskap om, och färdigheter i, interkulturell kompetens genom att först göra en översyn av hur sådan kompetens definieras och därefter undersöka hur klassrumsmiljön kan få en interkulturell prägel, samt vilka didaktiska metoder och verktyg som kan användas för att förmedla den interkulturella kompetensen till eleverna. Analysen av den tidigare forskningen är genomförd med en kvalitativ ansats och hermeneutisk metod, närmare bestämt abduktion. Studiens analys visar att det, trots flera försök, ännu inte finns någon enhetlig definition av vad som är interkulturell kompetens. Det finns dock stora likheter i befintliga definitioners grundstruktur, exempelvis att de innefattar kognitiva, affektiva och beteendemässiga dimensioner. Interkulturell kompetens definieras också som en process, varvid Deardorffs (2006) processmodell särskilt lyfts fram. Analysen visar också på att ett interkulturellt klassrumsklimat uppstår då läraren väljer ett interkulturellt arbetssätt, även här visar sig Deardorffs processmodell användbar. I anslutning till detta ges ett antal konkreta exempel på hur ett interkulturellt arbetssätt kan se ut, bland annat undervisning utifrån det vardagliga samtalet. Avslutningsvis lyfter analysen, i samklang med kritik mot att interkulturell undervisning ofta behandlas som ett enskilt moment i undervisningen, fram ett så kallat holistiskt perspektiv, det vill säga att interkulturalitet ska vara en del av all undervisning. / The globalization and interconnectedness of the world is putting new and higher demands on our ability to function and interact within an intercultural context, that is, contexts where two or more cultures meet on equal terms. This is also highlighted in national (Swedish) as well as international documents governing education. This study has used previous international research, to investigate how the educational system and especially the teaching of modern languages can be a part of student’s acquisition of intercultural competence, by first reviewing how this competence is defined and thereafter investigate how to create an intercultural class space, and also what didactic methods and tools might be used to convey the intercultural competence to the students. The analysis of the previous research has been done, applying a qualitative approach and a hermeneutic method, more specifically the abduction. The analysis shows that, in spite of several tries, there is still no unanimous definition of intercultural competence. However, there are compelling similarities regarding the basic structure of the existing definitions, for example the existence of cognitive, affective and behavioral dimensions. Also, intercultural competence is defined as a process, highlighting the process model on intercultural competence by Deardorff (2006. Furthermore, the analysis shows that an intercultural class space occurs when the teacher applies an intercultural teaching method, another area where the process model by Deardorff is proven useful. In connection, some examples are given of how an intercultural teaching method might look, including the use of the colloquial conversation. Finally, the analysis, in accordance with the critique on intercultural education used as an isolated element in the education as a whole, proposes a holistic perspective, that interculturality be a part of all education that is. Culture L2 Spanish as a foreign language foreign languages modern languages intercultural competence intercultural dialogue interculturality EU UNESCO Kultur L2 spanska som främmande språk främmande språk moderna språk interkulturell kompetens interkulturell dialog interkulturalitet Skolverket EU Unesco Cultura L2 ELE idiomas extranjeros competencia intercultural diálogo intercultural interculturalidad UE Humanities and the Arts Humaniora och konst
166	En studie i elevmotivation genom självreglerande lärande som metod för inlärning i moderna språk / A study on Learner Motivation by means of Learner Autonomy as Studying Technique in Modern Language Learning Gehrke, Karina Wiebke January 2022 (has links) Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling formative assessment learner autonomy Self-Determination Theory motivation language studies language learner autonomy SDT intrinsic motivation extrinsic motivation learning motivation self-regulation student motivation modern languages language learning formative feedback self-regulated learning effective learning task level process level self-regulation level feedback long-term goals learning goals high school eligibility curriculum primary school language choice multilingual society result-oriented curriculum learning system language skills curriculum in modern languages upper secondary school motivation difficulty motivation problem German lack of motivation planning phase implementation phase self-reflection phase metacognition metacognitive strategy metacognitive process thought process visible learning controlled learning autonomous self-regulation sense of autonomy social values personal values self-regulation style identified regulation integrated regulation SDT work method self-reflection goal setting learning activity formative Motivation im Unterricht Lernermotivation Autonomie Fremdsprachenunterricht Formative Diagnostik Lernerautonomie Lernmotivation Selbstregulation Autonomie Schülermotivation moderne Sprachen Sprachenlernen formative Beurteilung formatives Feedback selbstgesteuertes Lernen effektives Lernen Freude am Lernen Aufgabenebene Prozessebene Selbstregulationsebene Feedback Lernziele Lehrplan Grundschule mehrsprachige Gesellschaft ergebnisorientierter Lehrplan Lernsystem Sprachkompetenz Lehrplan in Moderne Sprachen Sekundarstufe II Motivationsschwierigkeit Motivationsproblem Fach Deutsch DaF Motivationsmangel Planungsphase Umsetzungsphase Selbstreflexionsphase Metakognition metakognitive Strategien metakognitiver Prozess Denkprozess sichtbares Lernen intrinsische Motivation extrinsische Motivation kontrolliertes Lernen autonome Selbstregulation Autonomiegefühl soziale Werte persönliche Werte Selbstregulationsstil identifizierte Regulation integrierte Regulation SDT Arbeitsmethode Selbstreflexion Zielsetzung Lernaktivität lärandemotivation självreglering autonomi elevmotivation moderna språk språkinlärning formativ bedömning formativ återkoppling självreglerande lärande effektivt lärande glädje i undervisning uppgiftsnivå processnivå självregleringsnivå återkoppling långsiktiga mål lärandemål gymnasiebehörighet läroplan språkvalslektion grundskola språkval flerspråkig samhälle resultatorienterad lärosystem språkkunskap kursplan i moderna språk högstadiet motivationssvårighet motivationsproblematik tyska motivationsbrist planeringsfas genomförandefas självreflektionsfas metakognition metakognitiv strategi metakognitiv process tankeprocess synligt lärande inneboende motivation yttre motivation kontrollerad autonom självreglering extrinsisk motivation intrinsisk motivation autonomikänsla sociala värden personliga värden självregleringsstil identifierad reglering integrerad reglering SDT arbetsmetod självreflektion målsättning inlärningsaktivitet formativ Learning Lärande

Page generated in 0.0485 seconds