Sammanfattning Alsenfelt Pamp, Nina & Webb, Tina (2021). Tillgänglighet i språkklassrummet - organisatoriskt stöd på skolnivå. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur skolan kan organisera samverkan och informationsutbyte, med avsikt att stötta språklärare i arbetet med att skapa extra anpassningar som tillgängliggör undervisningen i moderna språk. Hur upplever lärare i moderna språk det stöd de får av skolorganisationen under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning? Hur ser extra anpassningar ut för elever med inlärningssvårigheter i moderna språk? Teori Som teoretisk ram användes ett systemteoretiskt perspektiv Metod Examensarbetet är en kvalitetiv studie med hermeneutisk ansats som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i moderna språk. Resultat Resultatet visar att lärarna upplever att de får stöd från organisationen på flera olika sätt under arbetet med extra anpassningar. Mesosystemen lärplattformar, mitterminskonferenser och möten i arbetslag och ämneslag är exempel på organisatoriskt stöd lärare emellan. Lärarna beskriver att det finns ett organisatoriskt stöd i form av elevhälsans kompetens men också att denna inte är så tillgänglig som de skulle önska. Resultatet antyder att lärarna anser att informationsflödet mellan lärare och elevhälsoteam inte fungerar. Resultatet visar också att språklärarna är delaktiga i SKA-arbetet, men att syftet med arbetet är något oklart för lärarna och att de inte upplever det som ett organisatoriskt stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Vidare visar resultatet att anpassningarna som genomförs i språkklassrummet ofta är generella och inte tydligt utgår från elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Extra anpassningarna genomförs i jämförelse med tidigare forskning endast i liten utsträckning med hänsyn till de behov som elever med inlärningssvåriǵheter kan ha. Det organisatoriska stödet behöver organiseras och struktureras för att ännu bättre kunna möta lärarnas behov av stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet är det tydligt att det saknas ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning både i det dagliga arbetet i språkklassrummet, i utformningen av anpassningar, i utvecklingen av undervisningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på grupp-och individnivå handlar om att se över hur undervisningen behöver förändras och tillgängliggöras för att möta elevers olika behov. För att stödja elever med inlärningssvårigheter behöver specialpedagogen organisera för att kunskapen kring dessa elevers behov är tillgänglig och samverka med läraren i utformningen av extra anpassningar. Enligt resultatet kan språklärare behöva specialpedagogiskt stöd i arbetet med att skapa extra anpassningar som utgår från elevens individuella behov och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i moderna språk. Arbetet på organisationsnivå handlar om att leda och systematisera arbetet med att skapa strukturer för samverkan mellan elevhälsan och språklärare. Arbetet handlar också om att utifrån ett systemiskt tänkande skapa en kultur som utgår från ett holistiskt perspektiv. I takt med att det finns färre och färre utbildade språklärare, blir det organisatoriska och det specialpedagogiska stödet allt viktigare för att skapa en tillgänglig undervisning.

Följande studie har haft som syfte att undersöka och analysera vilket audiovisuellt material lärare i moderna språk använder i sin undervisning och i vilken utsträckning de tar till varaden variationsrika mängd material som finns tillänglig idag via det digitaliserade klassrummet. Forskningsfrågorna var: Vilka typer av audiovisuellt material erbjuds elever som läser spanska och tyska som moderna språk på högstadiet? och Vilka meningserbjudanden innehåller det audiovisuella materialet som lärarna använder? Materialet för undersökningen har samlats in med hjälp av ett frågeformulär, där lärare i spanska och tyska på en specifik högstadieskola i Skåne har lämnat uppgifter om allt audiovisuellt material som de visar i sin undervisning. Materialet har sedan granskats och analyserats utifrån utvalda teman och med hjälp av innehållsanalys, multimodal teori och begreppetpossible selves från Dörnyeis modell L2 Motivational Self System. Resultatet visar att de typer av audiovisuellt material som erbjuds eleverna består av undervisningsanpassat material producerat av UR, youtube-klipp riktade mot språkinlärare, fiktion i olika format (långfilm,kortfilm och tv-serie), dokumentärfilm och youtube-klipp som inte är riktade motspråkinlärare, det senare i liten omfattning. Vidare gav analysen upphov till tre kategorier av meningserbjudanden: Träning av språkliga strukturer och förmågor, Kunskap om målspråksländer, dess kultur och levnadssätt, samt Erbjuden dialog med språkinläraren. Den första kategorin återfinns främst i det undervisningsanspassade materialet, vilket är den materialtyp som lärararna använder sig mest av. Den andra kategorin av meningerbjudande återfinns främst i det fiktionsbaserade materialet vilket lärarna väljer att vänta med till desenare årskurserna. Den tredje kategorin återfinns både i det undervisningsanpassade materialet och det fiktionsbaserade materialet, det förra på ett ytligt plan och det senare på ett potentiellt djupare plan.

Fanfiction är en relativt ny textgenre som kan användas i klassrumsundervisningen. Mig veterligen finns ingen svensk forskning om användandet av fanfiction som undervisningsmetod på högstadiet i något av de moderna språken. Ett projekt med fanfictionskrivande har därför genomförts i två klasser med moderna språk i årskurs 9. Sex elever som läste franska och tolv elever som läste tyska har deltagit i hela projektet, som pågick i tre veckors tid. Eleverna fick fritt välja genre och ämne för sin fanfictiontext, som inte behövde ha någon anknytning till målspråkets kultur.  Eleverna informerades först om fanfiction och fick därefter bekanta sig med ett fanfictionforum på målspråket. Efter att ha brainstormat gruppvis påbörjades skrivprocessen, där kamratbedömning var ett stort inslag. I detta arbete redovisas i detalj vilka kommentarer de olika eleverna gav till varandra. Det framgår även hur eleverna korrigerade sina texter efter att ha fått feedback från kamraterna. Metod: Blandade metoder användes i denna studie: kvantitativa metoder har använts i form av två enkäter samt kvalitativa metoder såsom deltagande observationer och öppna intervjuer med fokusgrupper. Deltagandet var helt anonymt och elevernas namn har kodats. Deltagande skedde efter inhämtande av elevens och i förekommande fall båda vårdnadshavares samtycke. Resultat: Studien antyder att elever som läser moderna språk i årskurs 9 är kapabla till att ge positiv feedback åt kamraters texter, avseende innehållet. Den indikerar även att de flesta elever, oavsett kunskapsnivå, utmanas av fanfictionskrivande. Eleverna tyckte om att få välja eget ämne, men hade svårigheter att komma i gång med skrivandet. Flera uppgav spontant att det var kul. Eleverna klagade aldrig över kamratbedömningen, men var inte heller särskilt förtjusta i den. De var inte helt på det klara med att även den positiva feedbacken ingick i kamratbedömningen. Anmärkningsvärt många blev klara med sina texter, trots att bara ett fåtal av dem dessförinnan uppgett sig ha tyckt om att skriva egna texter. Endast tre elever i franskaklassen antog det erbjudande till anonym publicering av texten på en fanfictionsajt på målspråket som gavs. Flera elever, varav något fler elever i franskaklassen än i tyskaklassen uppgav sig vara stolta över sin text.

Undersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda. / The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages ​​in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden.

The demographics of the French speaking world is rapidly changing, with a majority of the worlds French speakers now residing in African countries with a colonial history with France and Belgium. While the Swedish curriculum for modern languages only specifies that the education should treat areas where the language is spoken, many of the textbooks remain firmly rooted in a Franco-French perspective. Parallel to this development, the Swedish school system is increasingly diverse, while interest in studying French is declining, raising questions on the perceived personal and professional gain in studying French courses where non-Western French-speaking countries remain peripheral. This essay aims to investigate how, and to what extent, French-speaking nations and areas outside the West are represented and construed in the series of Swedish textbooks in French Escalade 1-4.The theoretical basis for this study is in critical text analysis based on a model by Hellspong & Ledin (1997), which uses the framework of systemic functional linguistics to analyse texts through the interplay between the textual, ideational and interpersonal structure with the social context and dynamics that form them, to which they also contribute. Furthermore, postcolonial theory is used to understand the historical context and discourses that have formed during and after France’s colonial empires.The study finds that the textbooks overwhelmingly centre around France and other Western French-speaking countries, while the rest of the French-speaking world remains peripheral, with Sub-Saharan Africa being particularly neglected in relation to its French-speaking population. The representation of the French-speaking world that is construed places metropolitan France at its centre, mirroring the image of the former colonial empire. Furthermore, no clear definition of which countries and areas outside the West should be considered French-speaking emerges, with various textual and semiotic representations conveying different interpretations of where French is spoken in the world. The scarce representations of French-speaking countries and areas outside the West that exist generally have a country of geographical region as their main theme, while the often point out their continued relationship with France. France’s non-European territories on the other hand, are mainly portrayed as exotic paradises, ideal for tourism. The representations of people and characters from these countries and areas construed are also heavily reliant on their connections with France. People from the Maghreb-region are often construed as French immigrants, with the incompatibility of Islam and French identity being a reoccurring theme.

AbstractThe aim and purpose of this study has been to examine how Swedish teaching aids portray the Spanish-speaking person in their texts. The textbook chosen is commonly handed in schools around Sweden. I have used Norman Faiclough´s model for a critical discourse analysis to examine how these textbooks portray the Spanish speaking person. In the analysis I used theories behind social constructivism as a springboard and starting point which also has a connection to Fairclough´s model of critical discourse. This essay will explain and conclude any findings of prominent indications of stereotypical patterns of action and opinions given the pupils through the textbooks and its authors.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas synpunkter och värderingar på motivationsarbete i undervisning av moderna språk för att motivera eleverna att fortsätta med deras studier i moderna språk. Jag har utgått ifrån tre olika frågeställningar som handlar om vilka strategier, stöd och utmaningar lärarna använder för att öka elevernas motivation till studier i moderna språk samt vilka faktorer som är centrala för att öka elevens engagemang och främja lärandet i moderna språk. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. De personer som valdes till intervjuer är fem erfarna lärare i moderna språk på två olika grundskolor i en liten kommun i Sverige.Studiens resultat visar att lärarna i moderna språk definierar begreppet motivation som en drivkraft, att ha ett syfte för inlärning och att få eleverna intresserade av att lära sig något. Samtliga lärare ser att motivationsarbete ingår i lärarens uppgifter och det är något som man alltid måste ha i bakhuvudet. Läraren har ett väldigt stort ansvar för att öka elevens motivation genom att göra inlärningen lustfylld och meningsfull men även den enskilde eleven har till viss del ett eget ansvar för sin egen inlärning. När det gäller undervisningsinnehåll och genomförande ser de intervjuade lärarna att det spelar mindre roll vilket läromedel läraren använder utan att det är lärarens intresse för sitt ämne och att relationen till eleverna är i bra balans som är avgörande.

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

När man lär sig ett främmande språk visar forskning att uttal är betydelsefullt både för att kommunikationen ska fungera och för bedömningen av den enskilde talaren. I muntlig kommunikation är det nödvändigt att tala och därmed också att uttala ord på det främmande språket på ett så tydligt sätt som möjligt, vilket betyder att uttal är något som bör övas på inom ramen för språkundervisning. I denna studie av skolämnet moderna språk, med fokus på franska, undersöks tre olika läromedel avseende på uttal i övningar i årskurs 6 och årskurs 9 genom en innehållsanalys. I den kommunikativa ansats som finns i språkundervisning idag verkar uttalsundervisning ha hamnat i bakvattnet och genom en analysmodell baserad på uttalsmetoder i GERS (Europarådet, 2001) studeras i denna studie övningsutbudet med fokus på uttalsövningar, kategoriserade i receptiva, produktiva och teoretiska övningsformer. Resultatet visar att övningar kopplade till uttal återfinns i samtliga tre läromedel i varierande grad, men sällsynt om man ser till explicita uttalsövningar i förhållande till andra övningsformer, som grammatik, översättning och ordkunskap. Ett av läromedlen visar, trots låg andel av uttalsövningar, ett tydligare uttalsfokus genom att tillhandahålla övningar också i den teoretiska kategori där uttal tränas explicit.

Bakgrunden till denna studie är en motivationsproblematik som uppstått i ämnet spanska på en relativ liten friskola i Malmö. Stora kunskapsluckor i årskurs 9 har lett till ett moment 22 där kunskapsbristen skapat osäkerhet inför att använda språket och svårigheter att hänga med i läromedlet som användes på skolan. Vidare har detta orsakat en känsla av misslyckande som i sin tur medfört motivationsbrist, ännu större kunskapsluckor och mer osäkerhet. I ansats att bryta denna negativa spiral initierade jag ett utvecklingsarbete som ämnade att ta fram ett nytt undervisningsmaterial utifrån förhållningssättet uppgiftsbaserad språkundervisning (TBLT).  Denna studie syftar att undersöka hur eleverna reagerar på det nya undervisningsmaterialet för att således ta reda på vilken inverkan uppgifterna har på deras motivation, språkliga säkerhet och användning av språkliga strategier i klassrummet. Studien syftar också till att förstå undervisningsmaterialets inverkan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket även verkar som studiens teoretiska ramverk.  Studiens empiriska materialet utgörs av en noggrann dokumentation av den utvecklingsresa som föranlett studien och bearbetas utifrån en kvalitativ närläsning.   Analysen av materialet visar att det TBTL-inspiererade undervisningsmaterialet inverkar positivt på elevernas motivation, och delvis på deras förmåga att använda språkliga strategier i klassrummet. Dock har det inte haft någon större påverkan på deras språkliga säkerhet. Det sociokulturella perspektivet som materialet har analyserats utifrån har vidare synliggjort att motivation och lärmiljöer är nära förknippade och att motivation således bör förstås i sociala termer snarare än individuella.  Av studien dras slutsatsen att det är möjligt att arbeta undersökande för att bättre möta elevernas behov och således höja deras motivation.