Moderna språk är i dagens skola ett nedprioriterat ämne präglat av förhållandevis låg måluppfyllelse vilket även framgår av Skolinspektionens granskningsrapport från 2022 (Skolinspektionen, 2022). Syftet med denna studie var att utifrån ett lärarperspektiv synliggöra vilka faktorer som motiverar högstadieelever att läsa moderna språk. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning som skickades ut till 50 yrkesverksamma lärare i moderna språk i Sverige varav 27 lärare inkom med svar vilka analyserades genom kodning och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att många undervisande lärare i moderna språk har gemensamma tankar och synpunkter kring högstadieelevers motivation vilka speglade en varierad dynamik med viktiga faktorer. Faktorer som lärare betonade som viktiga för att höja elevers motivation var en varierad undervisning, autenticitet i undervisningen, elevinflytande och interaktiva aktiviteter i undervisningen och samarbetsövningar. Faktorer som lärare ansåg sänka elevers motivation i moderna språk var grammatik, arbete i övningsböcker, producera egna texter och när innehållet upplevs för avancerat i förhållande till elevernas faktiska kunskapsnivå. Slutsatserna betonade att det är viktigt för lärare att anpassa sig till elevernas ålder och nivå, och att både variation i undervisningen och personliga motiv var avgörande för att öka elevernas intresse för att lära sig moderna språk. Även betyg, föräldrars påtryckningar och kopplingen till verkliga omständigheter och framtida jobbmöjligheter påverkar motivationen hos högstadieelever. En jämförelse mellan motivationsfaktorer i tidigare forskning och resultaten som inkom i denna studie diskuterades. Vidare forskning behövs för att komplettera denna studie genom att inkludera elever från årskurs 9 samt elever som har hoppat av sin språkundervisning.

Den svenska skolan har som mål att elever i unga år ska få möjligheten att lära sig minst två språk utöver sitt modersmål. Många elever är till en början nyfikna till att lära ett nytt språk, tex spanska i Åk 6, men i Åk 9 minskar intresset mycket, till exempel så får endast 66% av eleverna i spanska ett godkänt slutbetyg (Skolverket, 2014). Motivation sägs bland annat vara en faktor till att intresset minskar. Men även andra faktorer som brister med avseende på anpassningar sägs vara tänkbara orsaker. Enligt Skollagen ska lärare anpassa undervisningen till alla elever, men rapporter visar att många elever saknar stöd från lärare för att kunna gå kvar i sitt moderna språk. Syftet med min studie blir därför att få kunskap om vilken typ av anpassningar som används inom språkvalet i spanska i Åk 7 och vilka utmaningar lärare upplever med att anpassa undervisningen i spanska. En digital enkät har samlat in data från 19 lärare i spanska och resultatet, som erhållits genom en tematisk analys, visar på flera teman inom anpassningar och utmaningar. Resultaten visar på att lärare anpassar spanskan både på grupp- och individnivå på många olika sätt och att utmaningarna är stora. De främsta anpassningarna som framkommit i studien är vikten av lärarstöd och varierad undervisning och anpassade uppgifter och när det gäller utmaningar är motivationsproblematiken och tiden störst. Studien är gjord utifrån ett lärarperspektiv men framöver skulle forskning ur ett elevperspektiv vara intressant för att kunna se om lärare och elever upplever detsamma.

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

Genom en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie undersöks här vilka attityder, erfarenheter och kunskaper en grupp elever och lärare har vad gäller digital glosinlärning i ämnet moderna språk. Bakgrunden är Skolverkets vision om att grundskolan år 2022 ska ge eleverna en adekvat utbildning inom digital kompetens. Den teoretiska ramen behandlar det sociokulturella perspektivet på lärande. Forskningen som presenteras behandlar olika perspektiv på och strategier för ordinlärning samt hur man lär ut ord i språkundervisningen. Resultatet i undersökningen visar att den undersökta gruppen är väl insatt i digital ordinlärning. Resultatet pekar också på att digitala glosinlärningsprogram är användarvänliga verktyg som passar många olika elever, svårighetsgrader, lärandestilar och inlärningssätt. Inlärningen blir tidseffektiv, eleverna hinner träna fler gånger under samma tidsperiod jämfört med analog glosträning. Eleverna får dessutom omedelbar feedback och läxan kan inte tappas bort, eftersom den finns tillgänglig i molnet och inte på lösa lappar eller i boken. Digital glosinlärning kan även höja motivationen hos eleverna men det är inget självändamål. Nackdelar som synliggjordes var att orden inte lärs in i en kontext vilket kan göra att orden glöms snabbare. Glosinlärningsprogrammen rättar dessutom strängt vid stavning vilket kan vara problematiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Koncentrationen på glosinlärningen kan även sjunka för de som inte har självdisciplin att hålla sig borta från andra sajter. Studien visar att elever med högre betyg var något mer benägna att använda digitala glosinlärningsprogram. Ett fåtal elever ansåg sig ha sämre IT-vana, och samtliga dessa var flickor. Undersökningen visar också att de digitala programmen ställer höga krav på lärarnas språkliga kompetens och noggrannhet så att orden skrivs in rätt i programmen. Skolan behöver också se till att en god trådlös uppkoppling finns så att eleverna kan använda de digitala programmen utan avbrott.

Vi är på väg in i ett nytt samhälle pga. digitaliseringen av vår omgivning och det påverkar elevernas och lärarnas vardagbåde i och utanför klassrummet. Eleverna i skolorna har ofta stora kunskaper om internet som ett instrument förunderhållning, men mer sällan som ett verktyg för kunskapsinhämtning. Men i och med revisionen av läroplanen som blevobligatorisk att följa från och med hösten 2018, så måste nu lärare anpassa sin undervisning till teknik- ochinternetanvändning om de inte redan gjort det. Det är viktigt men svårt och tidskrävande att planera, särskilt förundervisningsmetoder där erfarenhet saknas. Den här texten är ämnad för att underlätta för lärare att lägga upp sinundervisning på ett sådant sätt att eleverna får träna på just det, att använda internet som ett verktyg.Det är i huvudsak två områden som legat till grund för den planering som presenterats i detta arbete: För det första vardet den tidigare forskning om Flipped Classroom, en metod som involverar video i undervisningen, och för det andra:Webquest, ett undervisningsformat där eleverna själva behöver inhämta information från internet för att kunna lösa enuppgift och samtidigt också ett format för att presentera sin arbetsområdesplanering med tillhörande uppgifter och materialpå internet.Att lägga upp en planering för ett arbetsområde utifrån läroplanen är ett didaktiskt arbete och därför har planerandetfölja vissa didaktiska riktlinjer. Skolverket (2011) har en text med sådana riktlinjer, men det har också varit nödvändigt atttitta på didaktiska handböcker (Lindström & Pennlert, 2012; Steinig & Huneke, 2015). Undervisningsplanering är lättastatt beskriva som om den vore en lång kedja av beslut, som var och ett har lett fram till nästa länk i kedjan. Så sker detnaturligtvis inte, utan alla delarna, läromål, metod, tillgänglig materiel och teknik etc., påverkar varandra.Utifrån ramfaktorer som språknivå, tidsramar, kursplan och läroplanen har ett undervisningsunderlag presenterats, föranvändning av Flipped Classroom i undervisningen för elever i årskurs 9. I det projektorienterade arbetet som tagits framsom exempel, får eleverna planera en kulturresa till Tyskland. Med upplägget från Webquest ges eleverna utrymme att 1)använda den digital tekniken 2) få tid att testa sig fram vid informationsletande och 3) jämföra sökresultat och informationmed varandra. Den konkreta undervisningsplaneringen finns på både tyska och svenska i bilagan till detta arbete. Litearbete återstår för en undervisande lärare, och det är att spela in videoklippen och närmare utforma de föreslagnauppgifterna. Det arbetet har inte gjorts eftersom det är sådant som måste anpassas efter den aktuella elevgruppen.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetssätt och strategier lärare i franska och övriga moderna språk använder sig av för att organisera undervisningen i muntlig språkfärdighet för att utveckla elevernas muntliga kommunikativa förmåga och varför de väljer att göra som de gör. I studien intervjuades sex verksamma lärare i moderna språken, i franska, spanska och tyska. De intervjuade lärarna arbetar på en mellanstadieskola, högstadieskola och gymnasieskola. Dessa är eniga om att det är viktigt att lärarna organiserar undervisningen på ett sådant sätt att eleverna får tillfällen att öva den muntliga kommunikativa förmågan så mycket som möjligt. Därpå är samtliga lärare även överens om att inte enbart använda sig av ett arbetssätt, utan varierande arbetssätt, för att öka elevernas möjlighet att få tillfällen att öva muntlig kommunikation på målspråket, bland annat genom parövningar och grupparbeten, fasta meningar, diskussionsuppgifter och användning av bilder, rollspel och film.

Syftet med detta arbete är att presentera de olika utmaningar som elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ställer på Sveriges utbildningsystem och i synnerhet när det handlar om att undervisa dem i moderna språk. Studiens frågeställning är hur lärarna i moderna språk undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. Vad säger neurovetenskapen, svenska skollagen och finns det didaktiska metoder för att hantera dessa barn på bästa sätt? Studien, fokuserad på lärarna i moderna språk, har genomförts för att undersöka hur dessa upplever sitt arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Metoden som använts i examensarbetet är en kvalitativ undersökningsform och tekniken för att samla information är intervjuer. Vi konstaterar olika slutsatser efter studiens resultat som alla pekar på en rad brister: ingen tillgång av lärare inom specialpedagogik för att hantera elever med specialbehov; ingen tillgång till specialmaterial; ingen tid att förbereda/söka specialmateriel/skapa anpassningar; inget stöd från skolledning/specialpedagog; inget ämnesdidaktiskt stöd för språkundervisning. Slutligen har olika lösningar föreslagits.

En undersökning av hur lärare i spanska, åk 6-9 och gymnasiet, använder musik i sin undervisning, vilka dessa aktiviteter är och syftet med dem. Studien visar att musik och sång bl.a är gynnsam för att undervisa kultur och att musikaktiviteter har motiverande effekter.

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.</p>