Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika. / The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.

Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i hem-och konsumentkunskap.Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad digitaliseringen i förskolan innebär och hur den fungerar i praktiken. Vi vill försöka klargöra hur uppdraget om digitaliseringen i läroplanen ska bli relevanta för all personal i förskolan. Vilka tankar och farhågor har pedagogerna om digitalisering, personliga eller professionella, som utgör de förutsättningar arbetet med det digitala ska utgå ifrån. Genom ett multimodalt perspektiv tolkar vi pedagogernas arbete med digitalisering för att även med hjälp av det ge barnen en utökad inlärning. Vi har tagit del av detta arbete genom intervjuer och observationer. Resultatet i examensarbetet är att förskolornas pedagoger är villiga att använda sig av de digitala verktygen men att det saknas riktlinjer kring vad digitalisering egentligen är och hur användandet ska ske. Det gör att pedagogerna blir osäkra eftersom de vill att barnens utbildning på förskolan ska ske på ett säkert och utvecklande sätt. De som styr förskolan inom kommunerna och privata förskolor måste satsa mycket på att utbilda personalen. / The purpose of this essay is to increase the knowledge about digitalization in preschools and how it works in practice. We are trying to clarify how the digitization of the curriculum will be relevant for all preschool staff. What thoughts and fears do the educators have about the conditions that the digitalization is based on, either personal or professional?Through a multimodal perspective, we interpret how the educators' work with digitization to expand the children’s learning. We have through interviews and observations got an insight in the work with digitalization that is taken place in the preschools. The result of the essay is that the preschool educators are willing to use the digital tools that is available for them. They experience a lack of guidelines about how the digitization is to be used properly. This makes the educators insecure because they want the children's preschool education to be safe and developing. The school board and principals, in both the municipality and private preschools must invest in educating the staff.

Studien undersöker lärares användning av och inställning till att arbeta med digitala lärresurser inom ämnet matematik, för att på så sätt förhålla sig till ett multimodalt arbetssätt. Detta för att vidare se om lärare i F-3 anser att digitala lärresurser går att använda som en alternativ metod för att främja elevers matematikinlärning. För att besvara detta används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med stöd av det multimodala perspektivet. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna är positiva till att använda ett multimodalt arbetssätt och ser dess nytta. I diskussionen diskuteras studiens resultat och metod utifrån hur vi hade kunnat göra saker annorlunda och hur det hade påverkat resultatet. Slutsatsen från studien är att studiens deltagare har en positiv syn på multimodalt arbete med både fysisk bok och digitala lärresurser i matematikundervisningen. Studien visar även på att lärare främst uppskattar det multimodala när det kommer till administrativt arbete och rättning. Deltagande informanter uppgav att det multimodala är till stor hjälp vid bedömningen.

Skrivutveckling är en stor del av läroplanen och framförallt en central förmåga i kursplanen för ämnet svenska. De nationella proven i svenska, 2021/2022, visar på en nedåtgående spiral där resultaten i skrivande blir allt sämre. För att undersöka vad som får positiva effekter för elevers skrivande har resultatet av tio forskningsartiklar sammanställts, både nationella och internationella. Syftet med kunskapsöversikten är således att belysa didaktiska faktorer som främjar elevers tidiga skrivutveckling. Kunskapsöversiktens frågeställning lyder därför: Vilka faktorer främjar elevers tidiga skrivutveckling i svenskämnet?  Det empiriska materialet har samlats in genom ett systematiskt sökande i databaserna SwePub, ERIC, ERC och slutligen Libsearch. Studierna har granskats kritiskt för att säkerställa deras kvalitet och relevans. Sedan gjordes en tematisk sammanställning av studiernas resultat. De teman och faktorer som identifierades var: Skrivflyt, Multimodalt skrivande, Meningsfullt skrivande och Motivation. Av detta drar vi slutsatsen att det finns flera olika skrivutvecklande faktorer som man som lärare behöver vara medveten om för att kunna variera och anpassa sina didaktiska val.

Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar utifrån intellektuella och fysiska artefakter i historieundervisningen? Hur beskriver F-3 lärare att elever utvecklar sitt historiemedvetande?Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med multimodala arbetssätt som pedagogiskt drama,lekpedagogik och skönlitteratur för att utveckla elevernas historiemedvetande? Detta är de forskningsfrågor som vi har undersökt i vår studie. Studiens syfte är att undersöka hur F-3 lärare förhåller sig till begreppet historiemedvetande och vilka arbetssätt de använder sig avför att utveckla elevernas historiemedvetande. Vi har undersökt om lärarna arbetar med multimodalt lärande i sin historieundervisning och valt att särskilt undersöka användandet i undervisningen av gestaltande arbetssätt som skönlitteratur, pedagogiskt drama och lekpedagogik. Vi valde att närmare undersöka användandet av dessa arbetssätt eftersom tidigare forskning har visat att arbetssätt som levandegör kunskapsinnehåll bidrar till utvecklandet av elevernas historiemedvetande. Inom ramen för vår studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem F-3 lärare för att ta reda på hur de arbetar i sin historieundervisning. Det empiriska materialet från dessa intervjuer ligger till grund för vårstudies resultat och besvarar tillsammans med tidigare forskning studiens forskningsfrågor.Studiens resultat visar att fyra av fem intervjuade lärare inte kände till begreppet historiemedvetande sedan tidigare. Vidare visade vår studie att det finns både skillnader och likheter mellan hur de intervjuade lärarna väljer att lägga upp sin historieundervisning. Det fanns däremot en gemensam uppfattning om att det finns fördelar med att arbeta med gestaltande arbetssätt och skönlitteratur i historieundervisningen. Både för att det bidrar till ett lustfyllt lärande och för att det utvecklar elevernas historiemedvetande där eleverna får en förståelse för hur dåtid, nutid och framtid hänger samman och att vi alla är med och påverkar framtiden samt är en del av historien.

This study examines the attitudes and practices of six upper high school social studies teachers in Sweden regarding their use of films. To achieve this, the study has used qualitative interviews as the primary method to collect data. The study exploring the selection of films and the reasons why teachers choose to incorporate films into their teaching. The study also discusses how teachers use films as an educational tool to promote both knowledge acquisition and the school's values and democracy work. Additionally, the study highlights the teacher’s thoughts on what the strengths and weakness with film as an educational medium is, and how this impacts their teaching in civics. To interpret the findings, the study is based on theoretical frameworks of multimodal learning, visual intelligence, and Vygotsky's sociocultural perspective. The conclusions of the study indicate that teachers use a wide range of different types of films, usually in shorter formats. Films are primarily used as a complement in teaching to bring to life and exemplify aspects that teachers find difficult to articulate on their own. The teachers in the study describe that working with films should be done as something active, discussions are something that is mentioned as something that achieve the best results. Furthermore, challenges are highlighted, such as students having difficulty maintaining focus for extended periods, which explains the teachers preference for shorter films.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan relateras till teckning som redskap i undervisning i naturkunskap. Studien bygger på filmade klassrumsobservationer av lågstadieelevers undersökande av en myggvinge, med hjälp av teckning, på en naturkunskapslektion. De filmade sekvenserna öppnade upp för möjligheten att få syn på elevernas responser och agerande under lektionen. Studien utgår från en multimodal förståelse av kommunikation och tecknandets multimodala och kommunikativa potential har studerats med stöd av Lars Lindströms (2012) ämnesdidaktiska fyrfältsmatris. Resultatet av studien visade att tecknandet bidrog till att eleverna hittade olika sätt att förmedla sig samtidigt som det hjälpte dem att hitta strategier för samarbete. Slutsatsen blev att de möjligheter som ligger i att använda teckning som uttrycksform i naturkunskapsundervisning är att en sådan undervisning bidrar till att elever ges redskap för undersökande, samarbete och kommunicerande. Den utmaningen som ligger i undervisning relaterad till teckning som estetisk uttrycksform kan kopplas till lärares didaktiska kompetens att kunna introducera verktyg och material.

No description available.

Examensarbetet bygger på en läsryggsäck som kan användas som ett didaktiskt arbetsredskap med 2-3 åriga barn i förskolan. Studiens syfte är att lyfta estetiska kommunikationsformer och beskriva semiotiska egenskaper i fem snuttefilmer. Syftet är också att granska och analysera lärarhandledningens innehåll. Snuttefilmerna bygger på bilderböcker vilket ses som multimodal kommunikation då bilder, tecken och berättande samverkar. Det empiriska materialet består av fem kvalitetsfilmer och en lärarhandledning för förskolan. I bearbetning av filmerna används fem estetiska kriterier och en semiotisk analys av den rörliga bilden. Lärarhandledningens innehåll granskas med textanalys med fokus på didaktiska aspekter. Det sociokulturella perspektivet i arbetet används för att kommunikation och språk kan ses som ett verktyg för samspel, tänkande och samtal i en social aktivitet.Resultatet av snuttefilmerna visar en gestaltning av verkligheten som kan vara djur, rutiner, leksaker, personer, relationer och miljöer som yngre barn kan känna till. Resultatet visar att filmerna inte består av några dialoger utan av en berättarröst, ljudeffekter och upprepande musik. Bilderna i filmerna är enkla med få detaljer i bakgrunden. I filmerna gestaltas barnrollerna som självständiga att upptäcka världen men att de också kan hjälpa andra. Resultatet av filmerna och lärarhandledningens innehåll kan ge möjlighet att möta både personliga och känslomässiga upplevelser som kan få uttryckas verbalt och med kroppen. Resultatet visar också att kommunikativa samspel finns med som en röd tråd genom lek och samtal i handledningen.