Syftet med det här examensarbetet är att presentera process och erfarenheter från mitt konstnärliga musikproduktionsprojekt som genomförts under mitt sista år av min masterutbildning. Genomförandet har bestått av att skapa ett svenskt popmusikalbum där låtar har skapats enskilt, genom samarbeten och tre verk har blivit slutförda och distribuerats på streamingtjänster så som Spotify och YouTube. Vidare är syfte att presentera en modell med hjälp av mitt konstnärliga arbete där det prövas potentiella omformuleringar för yrkesroller inom låtskapande. Dessa termer ska i sin tur underlätta rolldefinition inom låtskapande och även ge utrymme för att förtydliga den ideella rätten som medverkande i ett konstnärligt verk har. Med utgångspunkt till att musikproducenten ofta hamnar i en multikompetent position så har jag valt att låna begrepp från systemutvecklarens yrkesvärld för att skapa modellen. Begreppen jag valt att låna består av back-end, front-end och full-stack och avsikten är att bryta upp paraplybegrepp såsom ”låtskrivare, producent och performer” och även kunna bidra till tydligare rekryteringsprocesser för samarbeten inom låtskapande. / The purpose of this master’s thesis is to present the process and experiences of my music production project that was carried out during the last year of my masters’ studies. The project’s creative content is a Swedish pop album which created through collaborative and independent work. Three single releases and one music video have been released and distributed through the course of the project on streaming platforms such as Spotify and YouTube. In addition to the making of the album I have chosen to create a model to use as a frame for potential recruitment instances of creative collaborations, improve role definition and develop a more accurate method to credit rights holder’s moral credentials as a contributor to an artistic work. The root cause of this model is that a music producer often finds themselves as a multicompetent keyperson in creative collaborations where the lines between different professions overlap. The model is inspired of the software developers job terminology and aims to break up umbrella concept roles such as “songwriter, producer and performer” to facilitate the recruiting process of creative collaborations within the crafting of songs. The terminologies inspired out of the software developer’s professions are back-end, front-end and full-stack.

En undersökning av hur online-exponering påverkar kreativa processer. Genom att arbeta i en öppen live-stream har Jerker Österlind inför publik skapat en EP under 30 Twitch-sändningar. Denna text utforskar effekterna av att bjuda in åskådare till vad som brukar ske bakom stängda dörrar, hur det musikaliska resultatet påverkas, hur arbetsprocessen förändras och funderingar om hur livestreaming kan ge nya möjligheter för marknadsföring och karriär. https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=qbFel0xUTaeF4rXiwlR2GQ / An inquiry about the impacts of online exposure on creative processes. By working in a public livestream, Jerker Österlind has made an EP in front of an audience during 30 Twitch broadcasts. This text explores the effects of inviting an audience to things that usually take place behind closed doors, how the musical result is affected, how work methods are changed and how livestreaming can open up new opportunities for marketing and careers.  https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=qbFel0xUTaeF4rXiwlR2GQ / <p>Arbetet presenteras i form av en EP med fem spår. Alla instrument är spelade av J. Österlind.</p><p>Musiken kan höras här:</p><p>https://open.spotify.com/album/18uGeyxD00Ssayi1exCCJo?si=qbFel0xUTaeF4rXiwlR2GQ</p><p>och här:</p><p>https://mudbody.bandcamp.com/album/underachieve-ep</p>

Digitaliseringen har förändrat stora delar av musikbranschen med nya programvaror, tjänster och hjälpmedel för att skapa och släppa musik själv. Detta har fått mig att vilja undersöka hur och i vilken utsträckning gymnasieskolan tagit hänsyn till digitaliseringens utveckling och anpassar undervisningen efter dagens kunskapsläge kring musikbransch och det som kallas independent. Independent betyder i musiksammanhang att yrkesmusiker och upphovspersoner självständigt har ansvar över samtliga delar i sin musikkarriär. Tre verksamma gymnasielärare i Stockholms län har intervjuats och resultatet i detta arbete visar deras förhållningssätt till independent i gymnasieskolan. Arbetet har använt en kvalitativ metodologi och insamlat material har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet redogör lärarnas åtskilda förhållningssätt till gymnasiets kursplaner och dess centrala innehåll med hänsyn till independent. I och med digitaliseringen och internets utveckling är independent redan förankrat hos gymnasieeleverna enligt intervjuade lärare. Resultatet visar även att det kollaborativa är essensen av independent där samarbetsmöjligheterna utgör det största syftet. Att verklighetsförankra undervisningen gör att elever begriper kontentan av musikbranschens krav och är förberedda när de väl ger sig ut i sina musikkarriärer. Med verklighetsbaserade uppgifter, samarbeten och det kollaborativa skapas verktyg för att vara independent. / Digitization has changed large parts of the music industry by enabling music creators to make and release music independently with new software, services, and tools. This has made me interested in how upper secondary schools have kept up with the digitization and knowledge of today’s music industry. Independent in a musical context means that you are responsible for all parts of your music career. Three working teachers in Stockholm County have been interviewed and the result shows their perspective on independent in upper secondary school. The work has used a qualitative methodology, and collected material has been analysed based on a phenomenological perspective. The result describes the teachers' divided approach to the high school curriculum and its central subject concerning independent. According to the interviewed teachers, the development of the internet and digitization independent already is embedded in high school students. The result also shows that collaboration is the essence of independent where the opportunity for collaboration is the purpose. Reality-based teaching means that the students understand the content of the music industry's demands and are prepared when they embark on their music careers. Reality-based tasks and collaboration creates tools to be independent.

Denna studie undersöker deltagarnas upplevelser av ett separatistiskt tryggt rum för musikproduktion, specifikt för tjejer, transpersoner och ickebinära personer. Målet är att förstå hur deltagandet i dessa rum påverkar individernas självkänsla och kreativa utveckling. Genom intervjuer och deltagande observationer utforskar studien vad ett tryggt rum innebär för deltagarna och hur det bäst kan skapas och upprätthållas. Vidare analyseras hur hierarkier manifesterar sig inom detta rum och hur de påverkar gemenskapsupplevelsen. Fältstudien har baserats på material som insamlats genom öppna, löst strukturerade intervjuer med tre deltagare samt en organisatör av det Berlinbaserade, separatistiska rummet för musikproduktion Éclat Crew. Intervjuerna har kompletterats med öppna deltagande observationer av två workshoptillfällen i rummet som undersöks. Resultaten presenteras i tre huvudavsnitt: analys av Eclat Crew som ett tryggt rum, problematik kring teknisk kunskapsutveckling och kreativitet, samt interaktioner och hierarkier inom Éclat Crews kollektiv.  Materialet är tolkat utifrån Focaults teorier om övervakning och självkorrigerande beteende samt Judith Butlers teorier om genus och performativitet. Studien har en teoretisk grund baserad på feministisk teori, queerteori och intersektionalitet. Begreppet tryggt rum undersöks och sätts i förhållande till resultatet. Studien lyfter även fram tidigare forskning inom teknik och komposition i förhållande till makt och genus samt forskning kring rum, kollektiv och subkulturer. Deltagarnas berättelser betonar vikten av en gemenskap som stödjer deras olika identiteter och kreativa uttryck, samtidigt som utmaningar identifieras. Upprepade positiva handlingar och regler, såsom introduktionsrundor och positiv kritik, bidrar till att skapa en lyckad och inkluderande atmosfär. Eclat Crew framstår som övervägande uppfyllande av deltagarnas kriterier för ett tryggt rum, men kan inte klassas som ett rum helt utan hierarkier. / This study explores participants' experiences in a separatist safe space for music production, specifically designed for women, transgender individuals, and non-binary persons. The aim is to understand how engagement in these spaces influences individuals' self-esteem and creative development. Through interviews and participant observations, the study examines what a safe space means for participants and how it can be best established and maintained. Furthermore, it analyzes how hierarchies manifest within this space and affect the sense of community. The field study is based on material collected through open, loosely structured interviews with three participants and an organizer from the Berlin-based separatist music production space, Éclat Crew. The interviews are complemented by open participant observations of two workshop sessions within the examined space. The results are presented in three main sections: an analysis of Éclat Crew as a safe space, issues regarding technical knowledge development and creativity, and interactions and hierarchies within Éclat Crew's collective. The material is interpreted through Foucault's theories of surveillance and self-correcting behavior, as well as Judith Butler's theories of gender and performativity. The study has a theoretical foundation based on feminist theory, queer theory, and intersectionality. The concept of a safe space is examined and related to the results. The study also highlights previous research in technology and composition in relation to power and gender, as well as research on spaces, collectives, and subcultures. Participants' narratives emphasize the importance of a community that supports their diverse identities and creative expressions, while challenges are identified. Repeated positive actions and rules, such as introduction rounds and positive criticism, contribute to creating a successful and inclusive atmosphere. Éclat Crew appears predominantly fulfilling of participants' criteria for a safe space, but it cannot be classified as a space entirely without hierarchies.

Denna studie syftar till att undersöka vilka roller DAW-program har inom undervisningen i musikproduktion på gymnasial nivå utifrån elevers och lärares perspektiv samt lärarens bild av hur diskrepans mellan preferenser kring DAW-program kan påverka elevers motivation för lärande i undervisning i musikproduktion. Datainsamlingen skedde genom en semistrukturerad intervju med två gymnasielärare och genom en enkätundersökning bland fyra gymnasieklasser från olika årskurser som studerar musikproduktion. För analysen av det kvalitativa materialet användes innehållsanalys för att hitta underliggande teman kopplade till studiens syfte och frågeställning. Resultatet har därefter diskuterats utifrån ett  sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att diskrepanser mellan elevers tidigare erfarenheter av DAW-program kan påverka deras motivation då de saknar kunskap i hur de kan uttrycka sig musikaliskt med det DAW-program de förväntas använda i gymnasieundervisningen. Med rätt vägledning och stöttning kan eleverna dock övervinna denna inverkan på deras motivation och lyckas med sina studier.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker vilka aspekter som är viktiga för att skapa en röd tråd i genreöverskridande musik. Med en mångsidig musikalisk bakgrund och ett intresse för att skapa musik inom ett flertal olika genrer kände jag ett behov att hitta gemensamma nämnare i min musikproduktion. Målet var att identifiera de element som krävs för att uppnå enhetlighet i genreöverskridande musik samtidigt som den kreativa friheten bibehålls. Processen gick ut på att experimentera med olika genrer och produktionstekniker. Jag valde att skapa en gemensam ljudbild med hjälp av ljudval, mix och produktionsteknik för att på så vis uppnå en röd tråd i projektet. Genom att producera en analog ljudbild, kännetecknad av retro och varma egenskaper som påminner om musiken från 1970-talet till 1990-talet, strävade jag efter att sammanföra de varierande musikaliska elementen i de olika låtarna. Det innebar också att avgränsa arbetet till vissa specifika genrer såsom hip-hop, soul, RnB, pop, house, techno, indie, rock och garage. Låtarna kunde dessutom bestå av fusioner av dessa genrer.  Det här arbetet presenterar de kreativa processer som tillämpades, de resultat som uppnåddes, och de reflektioner som gjordes. Den ger insikter i hur jag balanserar friheten att utforska olika musikgenrer med behovet att uppnå en enhetlig musikalisk estetik. / This thesis explores the challenge of creating a cohesive collection of music that spans multiple genres. With a diverse background and interest in various music genres, I felt the need to seek a common thread in my music production. The goal was to find the elements necessary for achieving coherence in genre-crossing music while maintaining creative freedom. The process involved experimentation with different genres and production techniques. I focused on using analog sound emulations to establish a warm, retro sound throughout the project. It also involved selecting specific genres such as hip-hop, soul, RnB, pop, house, techno, indie, rock, and garage, and creating a collection of tracks that could include fusions of these genres. By maintaining an analog sound aesthetic, characterized by retro and warm qualities reminiscent of music from the 1970s to the 1990s, I aimed to unify the diverse musical elements. This thesis presents my journey, the creative processes that were applied, the outcomes that were achieved, and reflections on the experience. It offers insights into balancing the freedom to explore various musical genres with the necessity of a unified musical aesthetic.

Mit der Arbeit wird angestrebt, die komplexen Prozesse der Herstellung von an Tonträger gebundenen Klangkonfigurationen innerhalb des Tonstudios, die im Zuge feldspezifischer Prozesse als Popmusik funktionieren können, unter bestimmten Rahmenbedingungen durch Beobachtungen, Beschreibungen und Analysen bzw. Interpretationen zu erfassen. Die Funktion bzw. Funktionsweise dieser Institution des Feldes der populären Musikproduktion soll unter Verweis auf wahrgenommene Mechanismen und Strukturen jenes Feldes nachvollziehbar gemacht werden. Zur Auswertung der in Feldstudien erhobenen Daten werden Theorien von Pierre Bourdieu und Michel Foucault genutzt, da die Komplexität der untersuchten Prozesse mit Hilfe nur eines Ansatzes nicht hinreichend hätte interpretiert werden können. Im Gegensatz zur Intention Bourdieus wird jedoch auf einen allgemeinen, übergreifenden Gültigkeitsanspruch der Erkenntnisse auf gesellschaftliche Prozesse oder vermeintlich verwandte Felder verzichtet; die Arbeit orientiert sich vielmehr an der Herangehensweise einer auf den Untersuchungsgegenstand bezogenen Theorie der Grounded Theory. Die verwendeten Daten sind der Arbeit in transkribierter Form als Anhang beigefügt. / This dissertation attempts to adequately represent and explain the complex field-specific processes which take place in the recording studios of popular music production during the creation of configurations of sound. Using participant observation in Berlin-based recording studios for data collection, this data was analyzed by utilizing and modifying the works of Pierre Bourdieu and Michel Foucault. In contrast to Bourdieu’s claims that fields have an identical structure, the field of popular music production is quite unique in its workings and cannot be explained in such a manner. Based on these findings, a partially different model and terminology is being developed. Most of the used data is available as (German) transcription in the appendix.

Binaural beats är den subjektiva upplevelsen hos någon som, genom hörlurar, exponeras för en ton i ena örat och en ton på en annan frekvens i det andra. Somliga förnimmer differensen mellan de två tonerna som en tredje ton, andra upplever det mer som en spänning. Med hjälp av EEG (Elektroencefalografi), vilket mäter hjärnans elektricitet, har påvisats att det går att reglera hjärnrytmen med hjälp av binaural beats. Det audiella fenomenet förekommer i hjärnforskning inom sömn, meditation och kognition. Vidare har det föreslagits som behandlingsmetod och hjälpmedel vid diagnostisering av vissa neuropsykiatriska besvär. Denna konstnärliga studie utforskar tillämpningen av binaural beats i musikproduktion och musiklyssnande. Det primära syftet är att undersöka om binaural beats kan fungera som ett verktyg inom musikproduktion. Påverkar användandet av binaural beats musikskaparen i den konstnärliga processen? Har binaural beats potential att platsa som ett användbart redskap i den musikaliska verktygslådan? Påverkar förekomsten av ett integrerat binaural beat i ett musikstycke lyssnarens upplevelse på något sätt? Detta har har metodologiskt undersökts genom att komponera musik innehållande binaural beats. Processen har dokumenterats löpande varvat med reflektion för att åskådliggöra om eller hur det har influerat förloppet. Sedan har delar av detta musikaliska material prövats på testpersoner, i en mindre enkätstudie byggd på självskattning, för att se om förekomsten av binaural beats förändrar lyssnarens upplevelse på något vis. Binaural beats påverkade den konstnärliga skapandeprocessen då det genererade inspiration under arbetet. Om det beror på de effekter binaural beats tros ha på hjärnan eller om kreativiteten stimulerades av det faktum att dessa ljud var ett nytt element i det egna musikskapandet kan diskuteras. Resultaten av studiens lyssningsexperiment indikerar inga förändringar hos lyssnarnas upplevelse. Däremot har det gett upphov till idéer kring hur liknande tester skulle kunna utformas för att leda till mer användbara data. De vaga tendenser som förekom skulle kunna vara intressanta att undersöka i en mer omfattande studie.

Music radio is the most listened to form of radio, and one of the least researched by academic ethnographers. This research project addresses industry structure and agency in an investigation into the relationship between music radio and the record industry in the UK, how that relationship works to produce music radio and to shape the production of popular music. The underlying context for this research is Peterson's production of culture perspective. The research is in three parts: a model of music radio production and consumption, an ethnographic investigation focusing on music radio programmers and record industry pluggers, and an ethnographic investigation into the use of specialist music radio programming by alternative pop and rock artists in Glasgow, Scotland. The research has four main conclusions: music radio continues to be central to the record industry's promotional strategy for new commercial recordings; music radio is increasing able to mediate the production practices of the popular music industry; that mediation is focused through the social relationship between music radio programmers and record industry pluggers; cultural practices of musicians are developed and mediated by consumption of specialist music radio, as they become part of specialist music radio.