Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området. Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

Syftet med studien är att belysa musikpedagogers upplevelser av improvisation i sinundervisning, samt hur de arbetar med improvisation i pedagogiska situationer.Utgångspunkten i studien var de möjligheter som finns med improvisation som strategi förlärande och de tankar som förekommer huruvida improvisationen kräver någraförkunskaper eller ej.För att nå ämnets syfte har kvalitativa narrativa intervjuer genomförts med sexinformanter som är verksamma musikpedagoger. De utvalda pedagogerna arbetar medimprovisation främst i gymnasieskolan men även i kulturskolan. Studien riktar sig varkentill något specifikt instrument eller specifik genre. Resultatet presenteras i form av tioteman: Att erhålla frihet; Att erfara vardaglig instinkt; Att uttrycka sig idiomatiskt; Attutgå från den musikaliska verktygslådan; Att behärska musikens hantverk; Att hindras avsjälvkritik och rädsla; Att vara spontan; Att greppa improvisationens värld; Att upplevagenom lyssning; Att följa till kunskap. Dessa teman skildrar innebörder av pedagogernasupplevelser av improvisation i undervisning. Resultatet reflekteras över med hjälp avbland annat Stenströms (2009) begrepp fri/idiomatisk improvisation och hur den kankopplas till genrekännedom; Nachmanovitch (2010) spirituella syn av improvisation;Berkowitz (2014) syn av genreorienterade improvisation; samt von Wachenfeldts (2015)avpassning av den mimetiska processen.

Sammanfattning  Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiska uttrycksformer så som bild och musik, vad har de för motiv för att tillämpa estetiska ämnen i förskolan och hur gör dem det? Vår studie utgår ifrån läroplansteoretiska perspektivet och vilka ramfaktorer som påverkar verksamheten när man arbetar med estetiska uttrycksformer. Vi har använt oss av kvantitativ och kvalitativa undersökningar för att få förskollärares syn på ämnet i form av enkät och intervjuer. I resultatet upptäckte vi att pedagogerna arbetar med estetiska uttrycksformer bild och musik på många olika sätt. En del pedagoger arbetar med bild och musik medvetet utifrån ett projektarbete för att vidareutveckla barnen i ett lärande syfte. En del av pedagogerna arbetar med bild och musik utan att ha något planerat lärandesyfte. Dessutom följer de flesta läroplanen men det är ett varierat tycke om hur man ska tolka läroplanen då den upplevs väldigt tolkningsbar. Från enkäten fick vi grova mått som antydde att dem flesta förskollärare arbetade mer med musik än med bild men kände sig säkrare i sitt bildutövande. Däremot tyckte majoriteten att bild och musik båda främjade språket hos barnen. I både enkät och intervjuer framkommer det en viss osäkerhet i utövandet av estetiska ämnen och de allra flesta i intervjuerna upplevde att dem skulle gagnas av fortbildning för att utöva bild och musik i förskolan.   Medvetet eller omedvetet arbete med de estetiska ämnena bild och musik, anser alla samtliga pedagoger som intervjuats att det skapar glädje i barngruppen - och det är det primära syftet.

Studien undersöker musiklärares uppfattning av olika kunskapsformer i musik och hur det formar deras undervisning. Intervjuer genomfördes med musiklärare och analyserades med en hermeneutisk metod utifrån Aristoteles kunskapsformer episteme, techne och fronesis. Resultatet visar att de är medvetna om att kunskap i musik uppträder i olika former men de använder inte nödvändigtvis Aristoteles begrepp.

AbstractThis dissertation aims to investigate the use made of music apps for tablets in the preschool environment in Sweden, and the potential it offers.The background of this subject is of double nature. On one hand, the preschool curriculum stresses the implementation of information technology and musical experiences into everyday activity. On the other hand, the implementation of information technologies in the shape of mobile devices in Swedish preschools is a relatively recent phenomenon which implies the need of a deeper focus on its didactic potential.The perspective chosen for the investigation and analysis of the subject is music didactics. On this basis, the research questions are formulated as follows: 1. Which music apps are used in preschools? 2: Which musical dimensions emerge? 3. How are the music apps used? 4. Who uses them?The study is of qualitative type and is conducted through an online enquiry for preschool educators, the results of which are compared to the analysis of the music apps that the enquiry’s respondents report.The findings show how the majority of the music apps used focuses on production and music, in contrast to the singing reproduction of traditional music teaching. In addition, they reveal that music apps are used to a higher extent with the older preschool children than with the younger ones.These findings mean that the use of music apps can be a valid complement to music learning for children whose educators do not have sufficient musical knowledge. Moreover, they suggest that a knowledge of music and music apps by educators can support their use not only with older preschool children, but with the younger ones too. Implementation of this subject into university programs is a possible way to improve knowledge and make everyday preschool activity comply the curriculum’s prescriptions.

Den svenska skolan är under konstant konstruktion . Läroplanen förändras och kunskapskraven utvärderas och förnyas. I mitten av allt detta ska lärarna bedriva en välfungerande undervisning baserad på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare upplever att deras arbete påverkas av de nuvarande styrdokumenten. Detta innebär att studien vinklar sig till ett lärarperspektiv. Det finns olika åsikter kring hur exakt lärare bör följa styrdokumenten i sin undervisning. Om lärare följer styrdokumenten alldeles för stramt kan elevers utvecklingsförmåga hindras. Detta kan leda till att den svenska skolan bildar en fragmentering mellan den pedagogiska undervisningen och styrdokumenten. Denna studies syfte är att undersöka effekterna av denna fragmentering och vilken roll den spelar i det dagliga arbetet för musiklärarna i gymnasieskolan. Då musikämnet är mer praktiskt inriktat än andra ämnen kan inte denna studie visa på en generalisering över skolämnena. Det skulle behövas ytterligare studier för att påvisa en validitet för ett sådant förslag.  Det teoretiska ramverk som genomsyrade studien var hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Dessa valdes ut på grund av tolkningsaspekten (hermeneutik) samt ramfaktorn styrdokumentens påverkan på skolan. Forskningen som lyfts fram i studien visar sammanfattningsvis att den främsta aspekten som påverkar lärarnas undervisning och planering är tid. Denna aspekt visar sig även spela in en roll i elevernas skolgång då lärarnas tid med eleverna kan bli begränsat. Insamlandet av data skedde genom att tre lärare intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Målet med dessa intervjuer var att nå teoretisk mättnad. Intervjuerna genomfördes alla via Google-meet (kommunikationsverktyg) på grund av den rådande coronapandemin. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod och grundade sig också i hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Analysen kopplades sedan samman med relevanta teorier och litteratur. Resultatet som visade sig var att lärarna verkade vara generellt nöjda med hur läroplanen och styrdokumenten var utformade och påverkade deras arbete. De nämnde alla att en viss negativ påverkan existerade, men de verkade uppleva att de kunde påverka sin situation till en grad som tillät dem att fokusera på lärande istället för bara betygssättning.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med några förskollärare och barn få en fördjupad förståelse av hur förskollärare resonerar kring de klassiska barnvisorna och populärmusik som används i förskolans verksamhet samt för vilka sånger några barn upplever som meningsfulla att sjunga, om de används på förskolan och om de har möjlighet att påverka sångutbudet på deras förskola. Följande frågeställningar besvaras: Hur knyter förskollärare samman klassiska barnvisor och populärmusik med barns intressen och didaktiska överväganden? Hur pratar barn om sångers innehåll och vad de finner meningsfullt att sjunga samt om hur de kan påverka sångutbudet på sin förskola? Studien baseras på en kvalitativ metod och för att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av de som intervjuats är fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i södra Sverige samt fyra barn med anknytning till dessa förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare knyter samman klassiska barnvisor och populärmusik med barnens intressen genom att lyssna in barnen. De sjunger klassiska barnvisor eftersom barnen börjar sjunga på dessa och använder digitala verktyg såsom iPad för att få kännedom om barnens intressen för populärmusik. De använder även de klassiska barnvisorna med en modernisering eftersom det är något som barnen visar intresse för. Förskollärares didaktiska överväganden kring klassiska barnvisor är att det ger barnen upplevelser, språkutveckling, det sker en överföring av tradition och de utgår från det barnen säger. De verkar inte ha samma didaktiska överväganden kring populärmusik i förskolan. Barn pratar om sångers innehåll och vad de finner som meningsfullt att sjunga på olika sätt. Det framkommer skillnader i hur barn förstår sångers innehåll och vid samtal om vad de finner som meningsfullt att sjunga framkommer sånger som inte brukar sjungas på förskolan.

Vad är musikalitet, musikalisk kunskap och musikaliska färdigheter? I denna studie har jag undersökt musiklärares åsikter på detta område. Har varje elev möjlighet att vara eller bli musikaliska och förvärva dessa färdigheter för att uppnå de lägsta godkända betygen? Amusi är en neurologisk funktionshämning som berör den perceptiva oförmågan att höra och förstå tonhöjd och rytm. Kunskapskraven i styrdokumenten menar att eleverna ska kunna reproducera och härma musikaliska exempel med sin sångröst eller med ett musikinstrument. Om amusi existerar, varierar förmågorna och möjligheterna bland elever i estetiska klasser. Utan antagningsprov eller lämplighetstest, är alla elever är kvalificerade för musikutbildning vid gymnasieskolan. En mångfald av färdigheter och tidigare erfarenheter hos eleverna innebär utmaningar för musiklärare planerar undervisningen. Lärarens mål är att anpassa lektionerna och undervisning för varje elev att kunna tillgodogöra sig den. Eleverna måste ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, växa och lära sig under sin tid i skolan, oavsett deras kunskapsnivå och färdigheter. Undervisningsstrategierna bör anpassas med metoder för att göra kunskapskraven möjliga för alla elever att nå. Musikkulturen har starka, konserverande metoder, värderingar och standarder, inte minst vad gäller musikaliskt gehör. Hur traditionerna är påverkar musikkultur är en trampolin i svenska skolans musikutbildning. Lärarens pedagogiska och didaktiska filosofi tillsammans med läroplansteorin visar deras ideologi. Lärarnas ideologier exponeras också i undervisningen. Detta är en eklektisk diskurs om svårigheterna i att lära eleverna "utan musikaliskt gehör", som har rätten att uppnå målen för musikutbildningen i svenska gymnasieskolan. / What is musicality, musical knowledge and musical skills? In this study I have investigated in music teachers’ opinions in this area. Does every pupil have the possibility to be or become musical and acquire these skills to achieve the lowest approved grades? Amusia is a neurologic function inhibition which concerns the perceptive inability to hear and comprehend pitch and rhythm. Requirements in the syllabus suggests that pupils should be able to reproduce and imitate musical samples with their singing voice or a musical instrument. If amusia exist, the abilities and capabilities are varying in the aesthetic classes. Without an admission or suitability test, all pupils are qualified for music education in the Swedish equivalent high school. The diversity of skills and previous knowledge concerning the pupils means challenges for the music teachers planning the teaching. The teacher’s goals are to customize the lessons and the education for every student to utilize. The pupils must have the possibility to utilize the education, grow and learn during their time in school regardless their state of knowledge and skills. The teaching strategies should therefore be customized with methods to make the proficiencies feasible for everyone. The music culture has solid, preservative methods, values and standards, not least in case of musical hearing. How the traditions are encultured in the musical culture is a springboard in school’s music education. The teacher’s educational and didactic philosophy together with the curriculum theory displays their ideology. The teacher’s ideologies are also exposed in the teaching. This is an eclectic discourse about the difficulties in teaching the pupils ”without musical ear”, whom possess the rights to achieve the goals for the music education in the equivalent high school in Sweden.

<p>Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.</p>

<p>Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen. Resultatet överrensstämmer därmed med tidigare forskning.</p>