Arbetet med musiken i förskolan används främst för att nå andra kunskaper, musikens innehållsliga mål tenderar att utebli. Studiens syfte är att analysera och beskriva förskolepersonals arbete med musikstunder i förskolan och synliggöra dess innehållsliga dimensioner, personalens syfte med musikstunder, deras iscensättning, samt hur detta hänger samman med deras tidigare erfarenheter av musik. Empirin är analyserad utifrån musikdidaktisk teori (Nielsen, 1998) och Musikskap (Holmberg, 2014), vilket är ett begrepp grundat i musikdidaktiken men utgår från förskolekontext istället för grundskola, där musikdidaktik har sin utgångspunkt. Då vi ville få syn på personalens syfte med arbetet med musiken gjordes en enkätundersökning vilken all personal som verkar i barngrupp fått svara på. Utifrån genererad empiri har en kvalitativ ansats, med kvantitativa inslag, använts för att analysera genererad empiri utifrån en abduktiv analysmetod. Valet av en kvalitativ ansats är gjord då enkäten utformats med främst öppna frågor vilket gav oss ett rikt svar från respondenterna. Då så pass många respondenter svarade på enkäten gavs också möjligheten att utifrån genererad empiri göra statistiska utdrag av kvantitativ karaktär. Det har i denna studie visat sig att respondenternas syfte med arbetet med musik i förskolan är att främst nå andra kunskaper med hjälp av musik. De respondenter som genomfört musikalisk utbildning i samband med förskollärarutbildning tenderar att lyfta musikens inommusikaliska mål när de svarar på vad syftet med arbetet med musik i förskolan är. Den mest förekommande aktivitetsformen under musikaktiviteter är sång, främst a cappella av reproducerande art.

This study addresses the problem of how preschool teachers deal with children's differences but at the same time steer towards specific knowledge. The purpose of the following qualitative study, which is implemented as a student-initiated formative development work, is to investigate and analyze music sessions with music as goal, planned and implemented based on a didactic and special educational perspective focusing on the inclusion of all children. The study is conducted from a music didactic perspective and is based on a special educational perspective. The analysis of the empirics is largely based on Carlsson & Nilholms (2004) different approaches to the concept of inclusion, Nilholm's (2005) proposal for a third special educational perspective, the dilemma perspective and Holmberg’s (2014) concept regarding music activities: The focused content, staging and actors. The results show that the importance of planning for an inclusive music session is high and that the design of the physical environment affects children's opportunity for inclusion. Aspects such as time and repetitions as well as clarity in the form of visual elements such as clear facial acumen and props emerge as important prerequisites for inclusion, as well as the music session's structure around narrative, images, song and movement. Discussions are about the complexity of the concept of inclusion and the dilemma that may arise in the position of implementing adjustments based on individuals or based on what is considered best for the majority of the group. The study results in the conclusion that a linear working method (Holmberg 2014) largely forms the basis for inclusion of all children in the group.

Abstrakt År 2010 blev förskolan en egen skolform, och i den senaste revideringen av förskolans läroplan, som kom 2018, ingår även undervisning i uppdraget. Denna studie undersöker ett samarbetsprojekt där studenter från den musikprofilerade förskollärarutbildningen vid Malmö universitet har fått tillfälle att bedriva musikundervisning i förskolan tillsammans med professionella musiker. Studiens syfte är att ur ett musikdidaktiskt perspektiv undersöka och analysera samundervisning mellan musiker och student. Som teoretiska resurser har Nielsens (2006) musikdidaktiska teori använts. Begrepp ur modellen co-teaching (Friend & Cook, 1995) har också använts. Empirin har samlats in genom observation av fyra musikstunder på två förskolor. Resultatet visar att studenternas och musikernas kompetenser på många sätt kompletterat varandra i samundervisningen. De olika undervisningsstunderna har innehållsligt erbjudit barnen en såväl fördjupad som varierad musikundervisning som berört flera av musikens aspekter och dimensioner.

Abstrakt Enligt Lpfö 18 (Skolverket, 2018) ges barn möjlighet att utforska estetiska former såsom drama, rörelse och musik. Under våra verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) perioder noterade vi barns glädje vid exponering för ljud och musik, där musiken blir en form av självuttryck och integrerat lekande och lärande. Trots detta märkte vi en oroande minskning av musikundervisningen under våra VFU-år, vilket väckte vårt intresse för att undersöka orsakerna bakom detta. Studiens syfte är att utforska förskollärares tankar om musikundervisning i förskolan och de faktorer som påverkar deras arbete. Genom intervjuer med åtta förskollärare och användning av John Deweys teori om musikaliska dimensioner som analysverktyg fördjupar studien förståelsen för förskollärares upplevelser och perspektiv. Studiens resultat framhäver pedagogernas fokus på språkutveckling i förskolan. Musiken ses som en central del och används effektivt för att skapa en engagerande och stimulerande lärandemiljö. En stark språklig grund betonas som avgörande för barnens kommunikationsförmåga, och musiken används som ett verktyg för att fånga deras uppmärksamhet samt underlätta olika aktiviteter och rutiner. Förskollärarna visar entusiasm för att öka sina kunskaper inom musik och integrera det på nya sätt i förskolemiljön. De ser detta som en rolig och givande möjlighet att utveckla sina färdigheter och främja barns lärande på ett mer omfattande sätt.

Musikundervisningen på svenska förskollärarutbildningar har på senare år minskat och gått från att ha en självklar praktiknära plats till att få allt mindre utrymme i takt med att förskollärarutbildningen har blivit mindre praktisk och mer teoretisk (Holmberg & Zimmerman Nilsson, 2023). Denna studie avser att undersöka och analysera förskolepedagogers reflektioner över en musikalisk föreställning för barn i förskolan ur ett musikdidaktiskt perspektiv. Studien är ett gestaltande examensarbete där gestaltningen, en musikföreställning skapad av mig och två studiekamrater, är ett metodval som ligger till grund för insamlandet av empiri. Gestaltningen framfördes på två förskolor. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra pedagoger i direkt anslutning till föreställningen. Analysprocessen genomfördes i flera steg. Först skapades ett helhetsintryck av empirin, därefter synliggjordes likheter, skapades kategorier och förståelse för de olika kategoriernas innehåll. Nielsens musikdidaktiska teori (Nielsen, 1998), där musik ses som ett månfacetterat meningsuniversum, användes som analytisk grund. Resultatet visar att pedagogerna tyckte sig sakna kunskap och terminologi i musikämnet. De kunde dock se musikämnet från ett holistiskt synsätt och se symbiosen mellan det musikaliska objektet och det upplevande subjektet såväl inför, under och efter föreställningen. Slutsatsen är att förskollärare skulle kunna utveckla ytterligare kunskaper om musik, såväl vad gäller terminologi som ett breddat musikaliskt synsätt, under förskollärarutbildningen samt genom kvalitetsutvecklande workshops. Musikaliska föreställningar skulle också kunna fungera som ett kvalitetsutvecklande stöd och inspiration i processen och utveckla synen på musikundervisning i förskolan.

Konst som undervisningsform i förskolan ur barns perspektiv är idag ett begränsat forskningsområde. Därför är syftet med studien att undersöka och analysera förskolebarns uttryck för och samtal om en föreställning med musik. Detta besvaras genom följande frågeställningar: På vilket sätt samspelar (eller samspelar inte) didaktiska och konstnärliga aspekter inför och under en föreställning med musik för barn i förskolan? Vad väljer barnen att återberätta efter en föreställning? Samt, Hur kommer föreställningens innehållsliga aspekter om känslor till uttryck hos barnen? Ett gestaltande arbete samt en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i videoobservationer och barnsamtal har genomförts. De teoretiska perspektiv som använts för att analysera det empiriska materialet är Nielsens (1998) musikdidaktiska aspekter, Corsaros (2018) teoretiska begrepp “tolkande reproduktion” som förstärks genom Halldéns (2003) resonemang om barns perspektiv, samt Biestas (2011; 2019; 2021) utbildningsfilosofi.   Baserat på studiens syfte och frågeställningar visar resultaten att didaktiska och konstnärliga aspekter samspelar inför och under en föreställning med musik för barn i förskolan, men att det inte nödvändigtvis behöver betyda att barnen upplever att handlingens innehållsliga aspekter är de samma som skådespelarensemblen planerat för. Detta med utgångspunkt i att barnen som deltagit i studien både återberättat innehållsliga aspekter om känslor och händelser som berör föreställningens fantasivärld. Vidare visar resultatet att känslorna kommer till uttryck genom att barnen drar paralleller mellan det de upplevt i föreställningen och sin egen vardag. Parallellerna appliceras sedan i deras egen kultur, som i denna studie avser barnsamtalen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i ämnet musikproduktion på gymnasiet förhåller sig till förinspelade loopar och samplingar i sin undervisning med elever. Genom att intervjua fyra musikproduktionslärare på olika gymnasieskolor har vi undersökt hur de använder olika musikprogram i datorn för att hjälpa eleverna att utveckla deras kreativitet. Att lära ut ett ämne som är kreativt och väldigt personligt kan vara komplicerat när det sker på en gymnasieskola som har många ramfaktorer att förhålla sig till. Eleverna vill förhoppningsvis hålla på så mycket som möjligt med att producera och spela in musik medan kursplanen för Musikproduktion 1 pekar på att det ska vara en tekniskt grundad kurs där orden skapa och kreativitet lyser med sin frånvaro. Resultatet visar att loopar och samplingar är ett bra och kreativt redskap att använda i skolmiljö när det handlar om att snabbt komma igång med skapandet av musik och låtskrivande. Riskerna lärarna ser med att enbart skapa med musik med loopar är att man inte utvecklar tillräckligt goda instrumentkunskaper och att man blir lidande rent musikteoriskt.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen kring förskollärares arbetssätt med musik som ämne i förskolan. Vårt syfte relaterar till tidigare forskning inom området som visar att musik kan upplevas som något som är svårt att ta sig an. Musik i förskolan tycks även vara något som många förknippar med att behöva ha en viss talang för att kunna undervisa i. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt förskollärares arbetssätt med musik och hur det påverkar förhållandet till musikens didaktik. I vår analys av intervjuerna har vi tagit hjälp av musikdidaktisk teori för att försöka skapa en förståelse kring hur musikaktiviteter gestaltas i förskolan. Resultaten visar på att musik är något som samtliga informanter uppskattar och som de anser tillför stor glädje i förskolan men det råder en generell osäkerhet när det kommer till att undervisa i musik. Samtliga förskollärare tar sig an och praktiserar musik i verksamheten men den refereras oftare till som medel än som mål och förekommer i högre utsträckning som en oplanerad aktivitet än en planerad. Vår slutsats är att musik har en given plats i förskolans kontext och att vår studie synliggör att barn får möta musik på flera olika sätt än vad förskollärarna ger uttryck för i intervjuerna. Musik kan utifrån vårt resultat anses vara både medel och mål för lärande trots att den ofta refereras till som medel.

Med syftet att ta reda på hur instruktionsmaterial för erfarna elgitarrister kan skapas, analyserar denna studie befintliga material för gitarr för att sedan applicera dem i skapandet av ett eget material. Resultatet visar på olika strategier att närma sig improvisation. Det handlar om gitarrteknik, förebilder och metaforer. Utifrån den studerade litteraturen har ett eget undervisningsmaterial utformats, där delar av den studerade litteraturen bearbetats. Men även eget utformade förslag anges. Det egna undervisningsmaterialet inkluderas i detta arbete inklusive klingande underlag. Vid skapandet och analysen har ett sociokulturellt samt musikdidaktiskt perspektiv använts.

This study investigates how teachers of the subject ensemble in Swedish upper secondary school talk about their choices of subject content in light of their background as musicians and/or music teachers? According to current regulations and curricula (Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94; Programmål för Estetiska programmet, ES 2000:05) the Swedish upper secondary school system can be described as goal-centered, which implies that the goals of the education are in focus and that methods and material to achieve those goals can show great variances. The aim of this study is to investigate how music teacher talk about their choices of content in relation to several background factors like music teacher education and experience and their experience as professional performers. Research questions are: * How do musicteachers talk in groupinterviews regarding choices of content in ensemble in upper secondary school? * What do musicteachers perceive as essential contents in music teaching in the subject ensemble? The conceptual framework in this study is inspired by Berger and Luckmann’s (1966/1979) theories of the construction of reality. This means that a non-essentialist approach is taken and that subject matter, content and curricula all are understood as constructs in relation to a context, historically and cultural specific (Burr, 2003). This explains the focus on the interviewees professional backgrounds in relation to choice of content. Furthermore it relies on discourse psychology (Potter & Wetherell, 1987) where interpretative repertoires is used as an analytical tool. By focus group-interviews (Wibeck, 2000; Morgan, 1998) data has been collected and then analyzed. The interviewees are both professional musicians and music teachers, and they are all working as music teachers in upper secondary schools. The results of the study indicates that the teachers’ talk about choices of content is constructed mainly through their experiences of performing and professional musicianship and that didactical constructions highly relies on those experiences. This means that music as a subject (cf. Nielsen, 1998) is often seen as a product, as in a concert or a recording, and that the music teachers’ professional experiences of making music is an important ground for accomplishing that task. This raises further questions about how music teaching should be carried out and what implications the focus on a product has on musical learning from a democratic as well as a pedagogical perspective.